Vad menar vi med forskningsinfrastruktur?

En presentation över ämnet: "Vad menar vi med forskningsinfrastruktur?"— Presentationens avskrift:

1 Vad menar vi med forskningsinfrastruktur?
Verktyg som hjälper forskare att utföra forskning av högsta kvalitet Forskningsanläggningar i Sverige eller utomlands som t.ex. MAX IV och CERN Specialiserade laboratoriemiljöer, teknikplattformar och annan vetenskaplig utrustning samt databaser Så omfattande så att det oftast krävs samverkan nationellt eller internationellt Enkelt kan vi uttrycka det som att den forskningsinfrastruktur som vi pratar om är sådant som hjälper forskare att utföra riktig bra forskning. Ursprungligen utvecklades infrastruktur i form av stora anläggningar inom främst fysikområdet (som till exempel teleskop och partikelaccelatorer) men nu sker den största tillväxten på distribuerade infrastrukturer för områden som samhällsvetenskap och medicin.

2 Vilken betydelse har infrastrukturer för forskningssamhället?
Kvalitet – forskningsinfrastrukturer ger möjlighet till bättre forskning Kompetens – forskningsinfrastrukturer skapar mötesplatser med stor betydelse för kompetensutveckling Samhälls- och näringslivsutveckling – forskningsinfrastrukturer och den forskning som använder den kan bidra till samhällsutveckling och starkare industri Forskningsinfrastrukturer är en central komponent för att skapa förutsättningar för en intellektuell och kreativ miljö med möjlighet till forskarkarriär och tillgång till de mest avancerade verktygen och metoderna – och därmed skapa förutsättning för den mest innovativa och högkvalitativa forskningen För ett relativt litet land som Sverige är det avgörande att delta i internationella forskningsinfrastrukturprojekt för att ge forskarna tillgång till de främsta faciliteterna. Många gånger är etablerandet av nationella eller nordiska noder ett bra sätt att kanalisera deltagandet i större internationella samarbeten. Utöver nationella noder är det även väsentligt att ha lokala resurser vid universiteten för att utveckla teknik och metoder som kan användas vid infrastrukturerna. Detta ansvar ligger sedan 2009 på universiteten. Forskningsinfrastruktur som VR arbetar med, stora möjligheter till en samhällsutveckling och starkare industri. Exempel är ESS/MAX IV och den utveckling som sker i Lund.

3 Vilken är Vetenskapsrådets roll?
Uppdrag att långsiktigt utveckla forskningsinfrastruktur i Sverige och Sveriges medverkan internationellt. Finansierar Initierar Rekommenderar Samverkar Representerar VR:s roll är lite bredare än att utlysa bidrag, vi har i också i uppdrag att långsiktigt planera för nationell forskningsinfrastruktur och Sveriges medverkan i internationella forskningsinfrastrukturer.

4 Nationella och internationella ”öppna” infrastrukturer
Vetenskapsrådet finansierar och planerar långsiktigt för nationell forskningsinfrastruktur och Sveriges medverkan i internationella infrastrukturer Alla ämnesområden Lokal utrustning är universitetens ansvar VR har i uppdrag att finansiera nationell forskningsinfrastruktur och Sveriges medverkan i internationella infrastrukturer. Lärosätena ansvarar sedan 2009 själva för lokal infrastruktur och utrustning. De flesta förknippar i första hand forskningsinfrastruktur med stora anläggningar för fysikforskning och det är också sant att mycket pengar har gått till att skapa stora anläggningar för forskning inom fysik och teknik. Men.. Forskningsinfrastrukturer används inom alla ämnesområden. Infrastrukturer som till exempel MAX-lab i Lund används av forskare från hela Sverige och internationell inom NT, M och HS och det gäller många andra också.

5 Villkor för att räknas som en nationell infrastruktur
vara av brett nationellt intresse, ge förutsättningar för världsledande forskning, utnyttjas av ett flertal forskargrupper/användare med högt kvalificerade forskningsprojekt, vara så omfattande att enskilda grupper inte kan driva dem på egen hand, ha en långsiktig planering för vetenskapliga mål, finansiering och utnyttjande, vara öppet och enkelt tillgängliga för forskare, industri och andra aktörer samt ha en plan för tillgängligheten (gäller både utnyttjande av infrastrukturen, tillgång till insamlade data och presentation av resultat), samt i relevanta fall, introducera ny spetsteknologi Lärosätena ansvarar (sedan 2009) själva för lokal infrastruktur och utrustning, medan VR har ansvar för nationell och internationella infrastruktur. Vad menas då med nationella infrastrukturer? Det handlar om att en forskningsinfrastruktur ska vara av brett nationellt intresse. Och med nationellt intresse menar vi till exempel att infrastrukturen ska användas av ett flertal forskargrupper eller användare med högt kvalificerade projekt och vara så omfattande att enskilda grupper inte kan driva dem på egen hand, Rent praktiskt handlar det t.ex. om att ledningen för en infrastruktur ska ha nationellt perspektiv och ansvar som inte driver ett enskilt universitets- eller forskargrupps intressen och att även man från början arbetar med att sprida information om infrastrukturen för att forskare ska känna till och få möjlighet att använda infrastrukturen. Det ska också finnas en tydlig process för prioritering av användning av infrastrukturen där vetenskaplig excellens är kriteriet - inte universitetstillhörighet eller pengar eller något annat.

6 När man söker bidrag för nationell infrastruktur
Beskriv planerna för: hur infrastrukturen ska göras tillgänglig för andra forskare hur potentiella användare ska få löpande information om infrastrukturens möjligheter hur infrastrukturen ska tillhandålla användarservice så att användare över hela landet kan bedriva forskning utan att själva behöva ha expertkunskaper om uppbyggnad eller användning av infrastrukturen. Tydliggör hur en ny infrastruktur relaterar till befintliga infrastrukturer inom området. När det gäller ansökan om en ny infrastrukturer där det redan finns befintliga infrastrukturer inom området som är tillgängliga för forskare nationellt: beskriv samordningen så att det framgår hur de olika verksamheterna ska fungera tillsammans organisatoriskt och vetenskapligt och varför det finns behov av en utvidgning av den nationella verksamheten. Infrastrukturer som får bidrag ska regelbundet rapportera till Vetenskapsrådet och bland annat redogöra för verksamheten, antalet användare, användarnas universitets- eller organisationstillhörighet, forskningsområde samt grad av användning. Vetenskapsrådets utgångspunkt är att data som tas fram vid infrastrukturen ska göras öppet tillgängliga (s.k. open access) så långt det är möjligt.

7 Fyra bidragsformer Vetenskapsrådet utlyser fyra bidragsformer för finansiering av forskningsinfrastruktur av nationellt intresse: Bidrag till dyrbar vetenskaplig utrustning Driftsbidrag Bidrag till stora databaser Planeringsbidrag Syftet med bidragen är att ge forskare ökad tillgång till infrastrukturer för forskning genom att bidra till investeringar, drift, underhåll och användarstöd. Med planeringsbidraget ges möjlighet att finansiera planering av infrastrukturer av nationellt intresse.

8 Söka flera bidragsformer samtidigt
Man kan söka flera bidragsformer för samma verksamhet, t.ex. både bidrag till dyrbar vetenskaplig utrustning och driftsbidrag för att köpa in och driva en ny maskin. Lämna in en ansökan för respektive bidragsform och tydliggör i båda ansökningarna att du söker flera bidragsformer.

9 Indirekta kostnader ska räknas med i ansökans budget
Nyheter 2013 Indirekta kostnader ska räknas med i ansökans budget S-bilagan ska undertecknas av rektor (gäller ej planeringsbidrag)

10 Beredning VR:s ämnesråd/kommittéer bedömer den vetenskapliga kvaliteten RFI bedömer infrastrukturaspekten på ansökan – t.ex. nationell relevans, öppenhet, kvalitet Nyhet för 2013: en första gallring VR:s arbete med forskningsinfrastruktur är helt ämnesövergripande och alla ämnesråd och kommittéer är involverade, inte minst i beredningen av ansökningar.

11 Utveckling av bidragsformer till 2014
Nytt ansökningssystem, Prisma 2 bidragsformer i stället för fyra för forskningsinfrastruktur (planeringsbidrag och infrastrukturbidrag)

12 Forskningsinfrastruktur i forsknings- och innovationspropositionen/regleringsbrevet för 2013
Uppdrag i propositionen och som också nämns i regleringsbrevet 2013: 4.3.3 Infrastrukturer för registerbaserad forskning Ett uppdrag finns i regleringsbrevet att inom myndigheten bygga upp verksamhet för att förbättra tillgängligheten och underlätta användandet av registeruppgifter för forskningsändamål. VR ska bistå forskare med information om register och om relevant lagstiftning. Rapporteras i samband med årsredovisningen. Frågan om sambearbetning av uppgifter och metodutveckling för att nyttiggöra registeranvändning bl.a. i syfte att genomföra s.k. mikrosimulering berörs inte. 4.7.7 Bättre tillgång till forskningsresultat och forskningsdata Uppdrag om nationella riktlinjer för Open Access. Samråda med KB. Ska återrapporteras i samband med ÅR. Finns också ett återrapporteringskrav om att redovisa insatser för öppen tillgång av vetenskaplig information, vilket innebär att det återrapporteras i ÅR. VR fick en mängd nya uppdrag i propositionen. Några är mer specificerade än andra och fanns med i 2013 års regleringsbrev som t.ex. ett par som rör forskningsinfrastruktur: Bygga upp infrastruktur för registerbaserad forskning samt skapa nationella riktlinjer för tillgång till forskningsdata, open access.

13 Exempel på nationella infrastrukturer
Onsala rymdobservatorium – radioastronomi Chemical Biology Consortium Sweden, CBCS – kemisk biologi Environment Climate Data Sweden, ECDS – datatjänst för klimat- och miljöforskning Svensk nationell datatjänst, SND – tillgängliggör data inom HS och M Biobanksinfrastrukturen BBMRI.se- arkiv och analys av prover MAX-lab – laboratorium för synkrotronljusforskning inom t.ex. materialvetenskap och arkeologi Swedish National Infrastructure for Computing, SNIC –beräknings- analys- och modelleringsresurser Lifewatch – fakta- och analysportal om biodiversitet Några exempel på några nationella infrastrukturer som VR stödjer och där svenska forskare kan bedriva forskning.

14 Exempel på internationella infrastrukturer
Europeiska partikelfysiklaboratoriet, CERN – högenergifysik Europeiska spallationskällan, ESS – neutronspridningsteknik Europeiska sydobservatoriet, ESO – astronomi Europeiska synkrotronljuskällan, ESRF - synkrotronforskning Europeiska molekylärbiologiska laboratoriet, EMBL och Europeiska molekylärbiologiska konferensen– molekylärbiologi Röntgenfrielektronlasern XFEL – femtokemi, strukturbiologi, kondenserade materiens fysik Global Biodiversity Information Facility, GBIF – biologisk mångfald European Incoherent Scatter Facility, EISCAT – radarvågor Integrated Ocean Drilling Programme, IODP – djuphavsborrning – geologi Några exempel på några internationella infrastrukturer som VR stödjer och där svenska forskare kan bedriva forskning.

15 Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen
Nationell vägvisare för forskningsinfrastruktur på lång sikt Innehåll: rekommenderade åtgärder för hur svenska forskare inom akademi, offentlig sektor och industri ska få tillgång till den bästa forskningsinfrastrukturen i Sverige och i andra länder beskrivning av nya föreslagna infrastrukturer uppskattning av kostnader Finns att ladda ner i Vetenskapsrådets publikationstjänst: