Energikrav i miljöbalkstillsynen

En presentation över ämnet: "Energikrav i miljöbalkstillsynen"— Presentationens avskrift:

1 Energikrav i miljöbalkstillsynen
Andrea Hjärne Dalhammar, förvaltningsjurist, Miljöförvaltningen, Malmö stad

2 Förvaltningslagen, miljöbalken m.m.
Behörighet att fatta beslut Vem ska föreläggas? Rätt adressat (Kommunicering: Parter ska få möjlighet yttra sig över uppgifter från andra än parten själv) Vilka typer av krav kan ställas? Ange lagstöd/lagkrav och motivera, inkl rimlighetsavvägning (Info om hur man överklagar) (Underrättelse om beslutet. Delgivning krävs bl.a. för vitesföreläggande)

3 1. Behörighet att fatta beslut
Den kommunala miljönämnden ska ha befogenheter att ställa kravet, d.v.s. vara operativ tillsynsmyndighet MB 26:3; Hälsoskyddet MB 26:3 och 9:1; Miljöfarlig verksamhet Specialregler i miljötillsynsförordningen

4 Miljödomstolen Nacka TR, 2010-12-08, M 6135-09
Tillsynsavgift för kontroll av oljepanna i flerfamiljsfastighet: skyddsåtgärder utsläpp samt energianvändning och energieffektivisering. MD godtog ej avgift för energitillsyn: Innehav oljepanna = mfv Krav grundat sig direkt på 2 kap 5 § MB Men ”…bemyndigande i författning som anger att frågan faller under nämndens kompetensområde finns inte” Tillsynsmyndighet enligt lag om energideklaration…är annan nämnd. Överklagat till MÖD. PT meddelad.

5 Invändningar: TSM har skyldighet att se till att tillsynsobjekten följer MB, även 2 kap. MB gäller parallellt med annan lag, om det inte STÅR annat, dvs gäller även om krav ställs enligt tex PBL, lag om energideklaration eller om frivilligt energiarbete pågår 3 § I fråga om verksamhet som kan orsaka skada eller olägenhet för människors hälsa, miljön eller andra intressen som skyddas enligt miljöbalken tillämpas utöver balken även bestämmelser i annan lag. Såvitt gäller skydd mot ohälsa och olycksfall i arbete samt i sådana hänseenden i övrigt som huvudsakligen avser arbetsmiljön tillämpas bestämmelserna i arbetsmiljölagen Energidekl; Syfte: Föra in EG-direktivet 2002/91/EG om byggnaders energiprestanda i svensk lagstiftning. Främja en effektiv energianvändning och en god inomhusmiljö i byggnader. Tillsynsmyndighet: den eller de kommunala nämnder som fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet. Parallell!

6 Rätt adressat Fastighetsägare / verksamhetsutövare?
Faktisk och rättslig behörighet att följa kravet? Juridisk person / fysisk person? Ange namn OCH nummer! Förelägga en eller flera?

7 4. Vilka krav kan ställas?

8 Tillståndets rättskraft, MB 24:1. Är energifrågan reglerad
Tillståndets rättskraft, MB 24:1. Är energifrågan reglerad? Finns delegering till TSM att meddela villkor, Anges något om energi i kontrollprogram? Verksamheter som omfattas av lag om handel med utsläppsrätter (2004:1199) 16 kap 2 § 4 st och 24 kap 4 § MB – inga villkor i tillstånd om begränsning av koldioxidutsläpp eller villkor som genom att reglera använd mängd fossilt bränsle syftar till en begränsning av koldioxidutsläpp. VIKTIGT påtala frågan i yttranden!

9 Program för energieffektivisering i energiintensiv industri (PFE)
Lagen (2004:1196) om program för energieffektivisering frivilligt 5-årigt program för vissa energiintensiva industriföretag Syfte: effektivare elanvändning och starkare konkurrenskraft Kompensation: skattereduktion på el som används i vissa tillverkningsprocesser energikartläggning, energianalys, eleffektiviserande åtgärder

10 Praxis saknas om energitillsyn
Energimyndigheten är tillsynsvägledande i ”frågor om verksamhetsutövares egenkontroll när det gäller hushållning med energi och användning av förnyelsebara energikällor” (3 kap 12 § MTF)

11 Jämför med tillståndsvillkor/-utredningar
UTREDNINGAR och UPPGIFTER (MB 26:19, 21, 22) att verksamheten ska ha en energiplan användningsstatistik krav på utredning hur energianvändningen kan minska: energikartläggning och lista på möjliga åtgärder för energieffektivisering uppgift om utförda och planerade energieffektiviseringar förbättringar i egenkontrollen KONKRETA ÅTGÄRDER (MB 26:9) Nyckeltal: Riktvärde med högsta tillåtna energianvändning relaterat till t.ex. produktion Byte av bränsle till förnyelsebart Återvinning av spillvärme Byte av teknik Energikartläggning innehållande tex: 1. Fakturor med energikostnad 2. En ritning över byggnaden med uppgifter om area 3. Siffror över producerad mängd/volym/st 4. Eventuell tidigare kartläggning 5. Eventuell driftdata Separera produktionsprocesser från stödprocesser (övriga aktiviteter som behövs för att verksamheten ska fungera tex värmning och kylning av lokalerna, belysning etc) Region Halland En Effekt

12 Miljörapport (MB 26:20) NFS 2006:9
Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. …påverkan genom … att produktionen kräver en stor insats av energi… …redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt 8 och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning…

13 Anmälan Följder av en anmälan (27 § FMH): Förbud
Föreläggande om skyddsåtgärder etc Meddelande att anmälan f.n. inte föranleder ngn åtgärd från tillsynsmyndighetens sida

14 Förelägganden och förbud
MB 26:9 som behövs i ett enskilt fall för att MB med förordningar, föreskrifter och beslut ska efterlevas ej mer ingripande än vad som behövs i det enskilda fallet ej i fråga som är reglerat i tillstånd med rättskraft enligt MB 24:1

15 …att utföra undersökningar av verksamhet/verkningar (26:22)
Föreläggande att lämna uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen (26:21) …att utföra undersökningar av verksamhet/verkningar (26:22) …förbud att överlåta fastigheten tills undersökningen är slutförd (26:22) …att någon annan ska utföra undersökningen (26:22) …att lämna uppgift om den nya ägaren/nyttjanderättshavaren till fastigheten (26:13) Inskrivning i fastighetsregistret (MB 26:15) – gäller frl mot vissa

16 5. Lagkrav/lagstöd och motivering

17 Alla verksamheter som omfattas av miljöbalken ska uppfylla
Målen, 1 kap De allmänna hänsynsreglerna, 2 kap, bl.a. energihushållning, bränsleval, bästa teknik och kunskaper [om sin energianvändning]. Kraven på egenkontroll, 26 kap Vissa även egenkontrollförordningen Ansvarsfördelning Riskbedömning Rutiner för att fortlöpande kontrollera utrustning för att förebygga olägenheter för miljön

18 Krav på försiktighetsmått (MB 2:3)
Generellt krav Försiktighetsprincip Säkra samband mellan åtgärd/effekt behöver inte finnas. Krav kan inte grundas på lösa påståenden utan ska fastställas på goda vetenskapliga grunder. Bästa möjliga teknik för yrkesmässig verksamhet 3 § Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksam- heten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.(Generellt krav på försiktighetsmått) I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. (BAT) Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön (försiktighetsprincipen). a)Nytt: krav på externa transporter och val av energikälla. Kan inte kräva annat ändamål med verksmaheten. b) Knyter till IPPC. Även metoder, utformning, underhåll, avveckling etc Tex avfallssnål teknik Ekonomiskt och tekniskt möjlig för branschen typiskt sett: Praktiskt möjlig att använda (tillgänglig på marknaden, ej bara experimentsstadiet) + ekonomiskt möjlig för branschen

19 Bästa möjliga teknik (MB 2:3)
inte bara teknologi utan även hur denna används Tekniskt/praktiskt möjlig - I full drift någonstans i världen, ej på experimentstadiet Ekonomiskt möjlig för genomsnittligt välskött företag i branschen Relevant – ska behövas från miljö- / hälsoskyddssynpunkt 3 § Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksam- heten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.(Generellt krav på försiktighetsmått) I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. (BAT) Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön (försiktighetsprincipen). a)val av energikälla. b) Knyter till IPPC. Även metoder, utformning, underhåll, avveckling etc Tex avfallssnål teknik Ekonomiskt och tekniskt möjlig för branschen typiskt sett: Praktiskt möjlig att använda (tillgänglig på marknaden, ej bara experimentsstadiet) + ekonomiskt möjlig för branschen - tillgänglig avses att tekniken skall ha utvecklats i sådan utsträckning att den kan tillämpas inom den berörda industribranschen på ett ekonomiskt och tekniskt genomförbart sätt och med beaktande av kostnader och nytta, oavsett om tekniken tillämpas eller produceras inom den berörda medlemsstaten, förutsatt att den berörda verksamhetsutövaren på rimliga villkor kan få tillgång till den

20 IPPC- / nya IED-direktivet
Gäller vissa större verksamheter, se bilaga I. Artikel 3 - Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att anläggningarna som berörs drivs på ett sådant sätt att: alla lämpliga förebyggande åtgärder vidtas för att undvika föroreningar, särskilt genom att bästa tillgängliga teknik används; att energianvändningen är effektiv. BAT – beaktande av bl.a. ”hushållning med råvaror (inklusive vatten) och energieffektivitet” BREF-dokument (BAT reference document), bl.a. specifikt för energieffektivitet: ENE-BREF - Industrier inom energisektorn - Produktion och omvandling av metaller - Mineralindustri - Kemisk industri - Avfallshantering - Annan verksamhet En mer detaljerad lista finns i bilaga I. I Sverige handlar det om runt 1000 företag. Det finns både A- och B-verksamheter som är IPPC-anläggningar 5.5.1 IPPC-direktivet använder begreppet energieffektivisering Som synes i artikel 3 använder IPPC-direktivet begreppet energieffektivisering, medan miljöbalken använder begreppet energihushållning. I miljöbalkspropositionen framkommer att energieffektivisering och energihushållning ses som två skilda begrepp. Där står att ”/…/en effektiv energianvändning och en ökad energihushållning är en förutsättning för att viktiga energi- och miljöpolitiska mål skall kunna nås. Förnybara energikällor innebär i 17många fall den bästa hushållningen med ändliga resurser.”. Utifrån detta stycke ter det sig som att energieffektivisering inte är en del av energihushållningsbegreppet, utan att energihushållningsbegreppet snarare handlar om en minskad användning av ändliga resurser och en ökad andel förnybart. Naturvårdsverket har i sin tillämpning sett relationen mellan energihushållning och energieffektivisering som att begreppet energihushållning är vidare i sitt innehåll och att det inkluderar energieffektivisering.

21 Rimlighetsavvägning LCC = life cycle cost analysis, inkluderar kostnad för inköp samt drift, men samhällsekonomiska kostnader, tex miljöpåverkan, räknas normalt inte in Varför måste just energifrågan vara lönsam för VU? Vid tillämpningen av energihushållningskravet och skälighetsavvägningen enligt miljöbalken använder Naturvårdsverket följande metod i översiktliga dra och gör vid behov därvid en egen avvägning av rimligheten av en åtgärd som förbättrar energihushållningen. I en sådan avvägning kan följande aspekter tas upp. Kostnader Nytta • Investeringskostnad, beräknad med en ränta på 4-6 %, och en avskrivningstid lika med den tekniska livslängden. Denna varierar naturligtvis mellan olika typer av åtgärder och är ofta • Minskade energikostnader för företaget • Eventuella intäkter för produktion och distribution av överbliven energi • Nyttor i form av de minskade 43 mellan ca 10 och 20 år. utsläpp av t.ex. VOC, stoft, NOx, SO xoch CO2 som kommer av effektiviseringen Tabell 2: Ingående parametrar i en samhällsekonomisk nyttokalkyl

22 Verksamhetsutövaren är
skyldig att visa att allmänna hänsynsreglerna iakttas ska visa att ett krav på utredning/åtgärd är orimlig Avvägningen får inte medföra att MKN överskrids. Kostnad företag i branschen typiskt sett Omst I enskilda fallet – motsvarar miljönyttan? Ej betalningsförmåga.

23 Avvägningar: Kraven ska vara…
RELEVANTA: inom tillämpningsområdet samt miljömässigt motiverade RIMLIGA: nytta vs. kostnader (MB 2:7) Nytta: Ekonomiskt värde och värdet av minskade utsläpp. Kostnad: Investering, teknisk livslängd, drift… PROPORTIONERLIGA, d.v.s. endast vad som behövs för att uppnå ändamålet med ingreppet. Fördelar från allmän synpunkt ska stå i rimlig proportion till nackdelarna för den enskilde. Andra skyddsvärda intressen i konflikt med miljöintresset, etc Avvägningen får inte medföra att MKN överskrids. Kostnad företag i branschen typiskt sett Omst I enskilda fallet – motsvarar miljönyttan? Ej betalningsförmåga.

24 Övergripande mål och delmål, MB 1:1
Främja en hållbar utveckling - nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Användning av mark, vatten och fysisk miljö ska ske på sådant sätt att en god hushållning tryggas. Återanvändning, återvinning och annan hushållning med material, råvaror och energi ska främjas. Vid tillämpningen

25 Begränsad klimatpåverkan
Stabilisering enligt FN:s ramkonvention och EU:s mål. Delmål: De svenska utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för perioden 2008–2012 vara minst 4 procent lägre än utsläppen år 1990. Etappmål: Till år 2020 ska utsläppen av växthusgaser i Sverige, från verksamheter som ligger utanför systemet för handel med utsläppsrätter, minska med 40 procent jämfört med 1990. Skånes regionala miljömål; bl.a. utsläpp av växthusgaser, effektivare energianvändning och förnybar el. Energianvändningen i Skåne ska år 2020 vara 10 procent lägre än genomsnittet för åren (trots en förväntad befolkningsökning på över 10 procent).

26 Energitjänstedirektivet, 2006/32/EG
Syfte: mer rationell och kostnadseffektiv slutanvändning av energi och undanröja hinder för marknaden för energitjänster. Bindande mål för medlemsstaterna om 1 % årlig energieffektivisering för slutanvändning av energi. Undantag: sjöfarten, flyget och energiintensiva industrin som ingår i handelssystemet med utsläppsrätter.

27 MÖD Mål nr M6531‐06, Mondi Dynäs AB
anläggning med betydande energianvändning det finns tekniska åtgärder att vidta för att minska den Investeringen borde kunna återbetalas efter en viss tid genom energibesparing. Återbetalningstiden bör inte överstiga anläggningens återstående (tekniska) livslängd. Beakta utsläppsminskningarna!

28 MÖD Mål nr M 1114‐08, Scania CV AB
Mer karaktären av ett stort antal parallella arbetsmoment i olika delar av anläggningen än av produktion i ett fåtal processlinjer. Därmed inte samma förutsättningar att finna mera betydande energihushållningsåtgärder i enskilda processdelar. Inga villkor för energihushållning. Då verksamheten inte var energiintensiv var det bäst att kontinuerligt i driften successivt förbättra hushållningen. Miljööverdomstolen :"1. Följande nya villkor införs Bolaget ska årligen tillsammans med miljörapporten ge in en energihushållningsplan till tillsynsmyndigheten. I planen ska redovisas planerade energihushållningsåtgärder samt resultatet av genomförda åtgärder. Överlät åt tillsynsmyndigheten att fastställa de villkor som erfordrades i följande avseenden: D8. Åtgärder beträffande energihushållning" domar i målen rörande LKAB, MÖD 2007:4, Swedish Tissue AB, dom i mål nr M (överklagad), samt Mondi Dynäs AB, MÖD 2008:23: LKAB, som avsåg utbyggnad av ett nytt anriknings- och pelletsverk, sköt Miljööverdomstolen upp avgörandet av vilka villkor som ska gälla beträffande energieffektivisering och ålade bolaget att genomföra utredningar liknande dem Naturvårdsverket yrkat i detta mål. Målet om Swedish Tissue ABgällde ombyggnad av en pappersmaskin. Där hade miljödomstolen föreskrivit ett villkor med begränsningsvärden för förbrukningen av energi. Miljööverdomstolen fastställde i huvudsak villkoret med ändringar främst beträffande nivåerna för begränsningsvärdena. I målet om Mondi Dynäs AB yrkade Naturvårdsverket att bolaget skulle åläggas att installera respektive byta ut barktork respektive kokeri i energihushållningssyfte. Miljööverdomstolen hade inga principiella invändningar mot yrkandena, men fann att de åtgärder som yrkats i målet inte var rimliga Samtliga tre fall gäller stora processindustrier där delar av processen kan ha stor betydelse för energihushållningen. Det kan således finnas en hög potential för hushållning/effektivisering i enskilda processdelar. De tre industrierna har också en betydande energiomsättning; det gäller i synnerhet LKAB. Alla tre klassas som energiintensiva industrier enligt Energimyndighetens klassificering och de deltar också i programmet för energieffektivisering (PFE). Som framgår ovan har målen beträffande LKAB och Swedish Tissue AB gällt om- eller utbyggnad av omfattande processutrustningar. I målet om Mondi Dynäs AB avsåg yrkandet omfattande åtgärder i processen. I det nu aktuella målet om Scania CV AB är det i och för sig fråga om en stor energianvändning - i nivå med Swedish Tissue AB. Verksamheten klassas dock inte som energiintensiv enligt Energimyndighetens kriterier och deltar inte i PFE, även om man arbetar på ett likartat sätt med energifrågor. Som verkstadsindustri skiljer den sig också från de övriga tre redovisade verksamheterna genom att den snarare karaktäriseras av ett stort antal parallella arbetsmoment i olika delar av anläggningen, än av produktion i ett fåtal processlinjer. Det finns därmed inte samma förutsättningar att i Scania finna mer betydande energihushållningsåtgärder i enskilda processdelar som lämpar sig för att regleras en gång för alla genom villkor i tillståndsbeslut.