HYGIENKONFERENS VÅREN 2019

En presentation över ämnet: "HYGIENKONFERENS VÅREN 2019"— Presentationens avskrift:

1 HYGIENKONFERENS VÅREN 2019
Anders Lindblom Smittskyddsläkare/Hygienläkare Annica Blomkvist Hygiensjuksköterska Erica Nyman Hygiensjuksköterska Lawan Wallenius Hygiensjuksköterska

2 Program Vårdmiljöns roll för spridning av vårdrelaterade infektioner Anders Lindblom Lokaler och förvaring Erica Nyman Desinfektionsrum, disk- och spoldesinfektor Annica Blomkvist Djur i vården Lawan Wallenius Nyheter från Vårdhygien & övriga frågor

3 Vårdmiljöns roll för spridning av vårdrelaterade infektioner

4 Vårdrelaterad infektion
< 5% uppträder som utbrott, majoriteten enstaka fall Uppskattning att 10 % av inneliggande patienter drabbas (5-30%) Förlänger vårdtiden i genomsnitt med 4 dagar (stora variationer) En vårdrelaterad infektion kostar i genomsnitt kronor för svensk sjukvård I Sverige har man som mål att halvera antalet vårdrelaterade infektioner (till en nivå på 5 %)

5 Smittämnen Virus Bakterier Svampar Parasiter

6 Smittspridningsvägar
Direkt och indirekt kontaktsmitta Luftburen smitta från huden Tarmsmitta Luftburen smitta från luftvägarna Blodsmitta Droppsmitta

7 Otvättad hand Desinficerad hand

8 Vårdrelaterad infektion
Vanligaste orsak är spridning från vårdpersonals händer Vårdmiljön spelar också roll och det finns visat i flera studier Indirekt kontaktsmitta

9

10 Kontamination Handskar kontamineras från miljön (MRSA)
Blodtrycksmanschetter, duschhandtag – minskad smittspridning vid desinficering

11 Studerade mikroorgansimer
VRE Clostridium difficile Acinetobacter MRSA Calicivirus

12 Risk för smitta i patientrum från föregående patient
VRE MRSA Acinetobacter Pseudomonas Clostridium difficile

13 Risk att smittas från vårdrum från föregående patient
Risk att få multiresistent bakterie när föregående patient varit bärare var 6,2 % Risk att få multiresistent bakterie när föregående patient ej varit bärare var 3,2 % Mitchell et al, 2015, J. Hosp. Infect, 91:

14 Samband mellan bakteriemängd i vårdrum och vårdrelaterade infektioner
”Failure” > 2,5 CFU/cm2 Dancer 2014, CMR, 27:

15 Städningens betydelse för smittspridning
Spridning av MRSA minskade först när städtiden fördubblades Rampling et al, 2006, J. Hosp. Infect. 49:109–116 MRSA utbrott på IVA minskade när bl a ökad städning infördes de Lassence, 2006, Clin. Infect. Dis. 42:170–178 Kirurgklinik där endast städning förändrades minskade antalet MRSA fall Dancer, 2009, BMC Med. 7:28

16 Samlade data från flera studier
Organism Överlevnadstid Infektionsdos MRSA 7 dagar - > 7 månader 4 CFU Acinetobacter 3 dagar - > 5 månader 250 CFU Clostridium difficile > 5 månader 5 sporer VRE 5 dagar - > 4 månader < 1000 CFU E. Coli 2 timmar - 16 månader 100 – CFU Klebsiella 2 timmar månader 100 CFU Calicivirus 8 timmar - 7 dagar < 20 viruspartiklar Dancer 2014, CMR, 27;4,

17 Viktiga ytor vid städning
Viktigast anses high-touch surfaces Ytor närmast patienten

18

19 Gävle 2013-14 VRE Utbrott med >300 personer smittade, 10 sjuka.
Utbrottet pågick > 1 år- Spritt till 4 sjukhus. Omfattande smittspårning Mycket stora insatser för att hindra smittspridning Dyrt

20 Minska organismer i vårdmiljön
Reducera spridningen vid källan Ta omedelbart hand om smittsamt material och punktdesinficera Isolera smittsamma patienter Förbättra rengöring och desinfektion Ökad städfrekvens Effektivare rutinstädmetoder Ny design och nya material som är lättare att rengöra Nya tekniska lösningar Ett slutsteg för rumsdesinfektion med väteperoxid eller UVC-ljus

21 Städfrekvens Vårdberoende faktorer Lokalberoende faktorer Klinisk risk
Patientomsättning Antal personer som rör sig in och ut ur patientrum Ytors karakteristika Lokalberoende faktorer Intensivvårdsavdelning Operationsavdelningar Sjukhuskök Korridorer Expeditioner

22 Effekt av rengöring och desinfektion på Staphylococcus aureus

23 Lokaler & förvaringsutrymmen Kan dessa underlätta för oss i arbetet med att förhindra smittspridning?

24 Vården idag och framåt?. Kortare och mer specialiserade sjukhusvistelser Patienterna som ligger på vårdavdelningarna tenderar vara mer allvarligt sjuka och kräver mer intensivvård Förtidigt födda Många fler patienter passerar vårdavdelningar under en mycket kortare tid Ökning av kroniska sjukdomar och många sköra äldre människor, som behandlas utanför sjukhus i stället för i långvarig sjukhusvård Högre tryck på akutmottagningar och öppenvården Högre tryck på SÄBO, LSS-boenden, korttidsboenden och hemtjänst, med sjukare vårdtagare

25 Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30): Där det bedrivs hälso- och sjukvård ska det finnas de lokaler som behövs för att god vård ska kunna ges. Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:02): Arbetsmiljöverket ställer också krav på vårdlokaler ur arbetsmiljösynvinkel bla med föreskriften om Personalutrymmen, omklädningsrum, toaletter, utrymningsplan, ljud och ljus Byggenskap och Vårdhygien (Svensk förening för Vårdhygien): Vårdhygieniska aspekter vid ny- och ombyggnation samt renovering i vårdlokaler. Ventilation i vårdlokaler, tvättstugor på SÄBO, läkemedelsrum, tandvård, städcentral osv.

26 Hygienklasser

27 Framtidens vårdmiljöer för både patienter, anhöriga och personal
Säkra – motverkar vårdrelaterade skador – tex infektioner, fall Attraktiva – ljusa och fysiskt avlastande – tillgängliga och trygga Flexibla – enkla att bygga om – nya arbetssätt och samarbetsformer Bra flöden – separeras för minskad smittspridning Förflyttningar – minimeras – helst inga alls… Vårdnära service – för att använda resurser på effektivt sätt Behöver vara rätt planerade för att vara ett stöd för patienter, anhöriga och personal

28 Det behöver dessutom vara lätt att göra rätt..
Viktigt att skapa förutsättningar Släta ytskikt på skåp och bänkskivor. Behöver tåla rengörings- och desinfektionsmedel Möbler i vårdrum och gemensamhetsutrymmen för patienter ska ha vätskeavvisande och avtorkbar ytbeklädnad. Ytbeklädnaden behöver tåla en desinfektion Möbler skall vara lätta att flytta och utformade så att städning underlättas Tvättställ, handdesinfektion, ytdesinfektionsmedel, tvål, fabriksrent papper skyddat i behållare, handskar, plastförkläden nära tillhands för personalen. Ev. på flera platser i lokalerna?..

29 Oberoende av vilken typ av rum som används måste de basala hygienrutinerna, rengöring, städning och punktdesinfektion fungera! Fördelar med enkelrum och eget hygienutrymme: Mindre risk för smittspridning Möjlighet att skydda infektionskänsliga patienter Personlig integritet, lugn och ro, sekretess Möjlighet till samtal och undersökning på rummet Önskemål att ha närstående närvarande kan tillmötesgås Fördelar med flera personer/rum: Bättre överblick Kortare gångavstånd för personalen Klarar sig med mindre bemanning? Sällskap för de som så önskar

30 Hur många förråd finns det i världen?..
Förråd för sterilt material Förråd för material med specificerad renhetsgrad Förråd för övrigt rent Fritt från levande mikroorganismer eller har högst en levande mikroorganism per en miljon produkter. Föremål har behandlats så att de inte medför risk för smittspridning. De ska vara fria från sjukdomsalstrande bakterier. Används på slemhinnor och skadad hud. Används på intakt hud och inte slemhinnor. Rena för ögat. Vi behöver alla jobba för att renhetsgraden bibehålls fram till vårdtagare/kund/brukare/patient/boende.

31 Hur många olika förråd finns det i världen?..
Förråd för personalkläder Kontorsförråd/pappersförråd Övrigt förråd Övriga övriga förråd.. 

32 Vilka förutsättningar finns?..
Tillräckligt med förrådsutrymme? Hur ser förråden ut? Förrådsleverans, hur ofta? Förvaring i skåp i korridor? – Duka upp hur? Förvaring av produkter med olika renhetsgrad i samma förråd? – Blanda i så fall vad? Skrymmande apparatur?

33 Förpackningar Produkt Produktförpackning Avdelningsförpackning
Transportförpackning

34 Spol- och diskdesinfektorer
Desinfektionsrummet Spol- och diskdesinfektorer

35 Desinfektionsrum Fyra hörnstenar
Område för handtvätt – separat handfat Yta enbart avsett för smutsigt gods – diskbänk Välfungerande maskiner – spol- och diskdesinfektor Yta enbart avsett för rent gods – separat avställningsyta Tillgång till handdesinfektionsmedel, flytande tvål, torkpapper, handskar skyddskläder, stänkskydd och ytdesinfektionsmedel Ev. förvaring av tvättsäckar, avfallshantering, städutrustning – kräver tillräckligt dimensionerat utrymme Ska inte utgöra lagringsplats/förråd

36 Spoldesinfektor Används som utslagsback till ex. urin, avföring, skurvatten Gör rent och desinfekterar föremål som, skurhinkar, bäcken urinflaskor, sugpåsar Processen tar 4-10 minuter Inte avsedd för instrument

37 Packa diskdesinfektor
Används till att bl.a. diska och desinfektera instrument, rondskålar, handfat, narkosutrustning mm Processen tar minuter Kan inte användas som utslagsback Kör aldrig rostiga instrument i maskinen Poröst material kan inte desinfekteras Packa diskdesinfektor Perforerade korgar, galler, brickor Fördela jämnt så vattnet når alla instrument på både in- och utsida Ledade instrument öppna Rörformigt gods och slangar ─ specialinsats med anslutningar

38 I desinfektionsrummet
Placera gods och instrument så snart som möjligt efter användning, i spol/diskdesinfektor Avställningsytor för smutsigt och rent gods ska vara åtskilda Använd handskar och engångs plastförkläde vid kontakt med kroppsvätskor Desinfekterat gods ska tas omhand och placeras på hyllor eller i skåp/lådor där renhetsgraden bevaras Höggradigt rent gods ska inte förvaras eller ligga och självtorka i desinfektionsrummet

39 Efter desinfektionsprocessen
Desinfektera avställningsytan (rena sidan) med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid Öppna luckan Desinfektera händerna Kontrollera diskresultatet Torka eventuellt godset torrt med rent torkpapper Placera godset omgående till förvaringsplats för höggradigt rent gods

40 Varför blir det inte rent…?
Vanligaste orsaken – överlastning eller att man lastar på fel sätt Placera godset rätt– vattnet från dysor och spolarmar måste komma åt överallt Använd tillbehör från tillverkaren vid behov, t.ex. insatser för rörformade instrument, småtingskorgar etc. Kassera instrument med rostskador – smittar andra instrument och diskdesinfektorns kammare. Ta hand om och diska blodiga instrument så snabbt som möjligt

41 Det är ytan som desinfekteras
Desinfektionsprocessen börjar alltid med rengöringsfas – viktigaste delen i processen Om smuts finns kvar finns risk för att underliggande yta inte blir desinfekterad vilket kan leda till otillräcklig renhetsgrad och smittspridningsrisk

42 Kontroller av spol- och diskdesinfektorer
Dokumentation/loggbok – ska finnas för varje spol- och diskdesinfektor alla apparathandlingar, dokumentation om service och underhåll etc. Rengörings/processkontroll – efter varje process Daglig kontroll Årlig kontroll – förebyggande underhåll av behörig tekniker Ansvarig chef för verksamheten - ansvarar för att all personal som använder maskinerna är utbildade i handhavande att egenkontroller och funktionskontroller utförs och dokumenteras Upphandling – Europeiska standarder för disk- och spoldesinfektorer finns och gäller vid upphandling och funktionskontroll

43

44

45

46 Skölj- och desinfektionsrum
Avfall Ihopknuten plastpåse läggs i sopsäck Tvätt Smutstvätt som är kraftigt förorenat av kroppsvätskor (ex. urin, blod och avföring) läggs i upplösningsbar tvättsäck. Övrig tvätt i vanlig tvättsäck Stickande & skärande - läggs i gul box Ett rum där man både rengör och tar hand om avfall och kroppsvätskor.

47 Vårdhygieniska rekommendationer
Djur i vård och omsorg Vårdhygieniska rekommendationer

48 ANSVAR RISKANALYS DOKUMENTATION -vårdtagare -ansvarig chef
-skötarna/ägarna RISKANALYS -vårdtagare -djur DOKUMENTATION ANSVAR: Ansvarig chef beslutar om förekomst djur inom sin verksamhet. Ägarna/skötarna till djuren ansvarar för att djurens hälsa är god och utan några pågående infektioner. Ansvarig chefen ansvarar för att ta fram hygienrutiner för att förebygga smittspridning och att informera alla som deltar i verksamheten om dessa rutiner. RISKANALYS: Ansvarig chef har ansvarar för att göra riskanalys och att en skriftlig rutin tas fram för avdelningen. Allergier och t.ex. hundrädsla Vårdtagare: sår, eksem, pågående antibiotikabehandling mm. Djur: sår, hudproblem DOKUMENTATION: dokumentation av insatser med djur viktig så att man systematiskt kan följa upp resultatet men dokumentation är även viktigt ifall behov av att kunna utreda en smittspridning. I dokumentationen ska det stå vilka personer och i vilka lokaler som varit i kontakt med djuret.

49 Risker för smittöverföring
ZOONOSER: smittor från djur till människor HUMANOSER: smittor från människor till djur Zoonos är smittor som sprids från djur till människor via direkt eller indirekt kontakt, via smittbärare (till exempel myggor) eller via förorenat vatten eller livsmedel. Ex: ringorm (Zoonoslagen) Humanoser: djuret kan fungera som vektorer eller bli bärare/kolonierade av smittämnen som vi människor bär på t.ex. clostridier, MRSA och ESBL.

50 Smittförebyggande åtgärder
PERSONAL - basala hygienrutiner VÅRDTAGARE - handhygien RENGÖRING OCH DESINFEKTION - ansvarsfördelning PERSONAL: som kommer i kontakt med djuren ska följa basala hygienrutiner. Desinfektera händer före och efter kontakt, plastförkläde ska användas vid närkontakt djuren. VÅRDTAGARE: desinfektera händerna för och efter kontakt med djuren. RENGÖRING: ansvarig chef ska göra en rutin för rengöring och desinfektion av kontaktytor och föremål. I rutinen ska det finnas en tydlig ansvarsfördelning, vem ska göra vad.

51 Smittförebyggande åtgärder
HÄLSOKONTROLL OCH DJURENS HÄLSA LOKALER HÄLSOKONTROLL: hundar ska årligen undersökas av leg.veterinär LOKALER: djuren bör vistas i lokaler där ytor är lätta att rengöra och desinfektera efter besökets slut. T.ex. vårdhund får vistas i vårdtagarnas rum om dennes tillåtelse men hunden bör inte ligga i vårdtagarens säng (säng= innehåller mycket smittämne risk för vidare smittspridning. Vårdhunden får inte vistas i kök, tvättstugor hygienutrymme mm. Hästmöten bör ske utomhus eller i stallbyggnader. Utomhusmiljö är lämpligare ur djurskyddssynpunkt för en häst än vårdlokaler.

52 Socialstyrelsen har ett dokument där man har samlat de regelverk som gäller för hundar inom vård och omsorg. Det dokument är skapat av flera intresseorganisationer och expertorgan och är tänkt som ett komplement till socialstyrelsens dokument SFVH