Vilka skador ser vi inom psykiatrin?

En presentation över ämnet: "Vilka skador ser vi inom psykiatrin?"— Presentationens avskrift:

1 Vilka skador ser vi inom psykiatrin?

2 Vad handlar det här om? Markörbaserad journalgranskning - MJG Skada, vårdskada och kvalitetsbrister i psykiatri Alla landsting/regioner Nationellt resultat Först i världen

3 Vad går MJG ut på? Skador och kvalitetsbrister syns
Undvikbarhet måste begrundas ”Komplikation och ”känd biverkan” utmanas Patientperspektiv på vården Metod för egenkontroll Analys och omprövning i verksamheten Utgångspunkt för utveckling av patientsäkerhet och kvalitet

4 Vad är en skada? Lidande, obehag, kroppslig eller psykisk
skada eller sjukdom samt dödsfall som uppstått vid kontakt med hälso- och sjukvården Uppskattningsvis inträffar ca vårdskador per år i Sverige

5 Vad är en vårdskada? Lidande, obehag, kroppslig eller psykisk
skada eller sjukdom, samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid kontakt med hälso- och sjukvården Uppskattningsvis inträffar ca vårdskador per år i Sverige Patientsäkerhetslagen 2010:659

6 Uppskattningsvis inträffar ca 90 000 vårdskador per år i Sverige
Är det en skada? En patient med extravak lyckas skära sig i armen med en trasig medicinmugg Uppskattningsvis inträffar ca vårdskador per år i Sverige Är det en vårdskada?

7 Uppskattningsvis inträffar ca 90 000 vårdskador per år i Sverige
Är det en skada? En patient slår ut en tand då han faller dagen efter en injektion av neuroleptika som gjort honom yr och ostadig Uppskattningsvis inträffar ca vårdskador per år i Sverige Är det en vårdskada?

8 Uppskattningsvis inträffar ca 90 000 vårdskador per år i Sverige
Är det en skada? En tvångsvårdad patient blir fastspänd i samband med ett utbrott av våldsamhet Uppskattningsvis inträffar ca vårdskador per år i Sverige Är det en vårdskada?

9 Handbok MJG i psykiatri med tillhörande markörbilaga

10 Principer för granskning
Granskningsperiod Både slutenvård och öppenvård Granskningsperiod 3 respektive 6 månader Hela vårdperioden granskas Journaler som granskas Slumpmässigt urval Specifikt urval

11 Granskningsperiod

12 Granskningsproceduren
Välj patient-journaler 1. Patientjournal System Slutenvård och öppenvård Minst 30 dagar sedan Komplett journal 3 månader bakåt i tid Journalgranskning Positiv: Markörer finns Negativ: Inga markörer 2. Värdering av markörfynd En eller flera skador Inga skador 3. Skador Markörer 4. Kategorisering PATIENTJOURNALER* URVAL AV GRANSKNINGSPROCESS* SKADA* SAMMANSTÄLLNING AV DATA* 1. Patientjournal 2. Markörsökning 3. Fördjupad granskning 4. Sammanställning

13 Vad är en positiv markör?
Uppfyller markördefinitionen Är indikation på att skada kan ha förekommit Arbetsmaterial i granskningsarbetet …men kan vara positiv utan att skada inträffat!

14 Positiv markör med skada
Mer än två olika antipsykotiska läkemedel …Pat behandlas med tre antipsykotiska läkemedel och har tardiv dyskinesi

15 Positiv markör utan skada
Mer än två olika antipsykotiska läkemedel …Pat behandlas med tre antipsykotiska läkemedel men mår utmärkt

16 Riskområden för skada och vårdskada
Beroende Tvångsvård Läkemedel Kontinuitet och vårdövergångar

17 Skadeområde Skada Psykisk skada Förlängt sjukdomsförlopp
Skada Skadetyp Psykisk skada Lidande Kränkning Förlängt sjukdomsförlopp Obehandlat sjukdomstillstånd Otillräcklig behandlingseffekt Avbruten behandling Försämring av sjukdom Avsiktligt självdestruktiv handling Suicid Suicidförsök Avsiktligt självdestruktiv handling utan suicidavsikt Läkemedelsrelaterad skada Metabol påverkan Extrapyramidala symptom Allergisk reaktion Läkemedelsberoende Övrig läkemedels-relaterad skada Åtgärd utan laga stöd Olaga frihetsberövad Olaga tvångsåtgärd Kroppslig skada Anestesirelaterad skada Fallskada Trycksår kategori 2-4 Kognitiv störning Övrig kroppslig skada Övrig skada

18 Den nationella journalgranskningen 2017

19 Resultaten bygger på… Samtliga landsting/regioner
Allmänpsykiatri och rättspsykiatri I detta urval: slutenvård +/- öppenvård Både öppen- och slutenvård granskas Inrapportering i nationell databas 2 667 granskade patientjournaler Jämn könsfördelning

20 BEDÖMNING AV SKADANS ALLVARLIGHETSGRAD
Konsekvens Mindre Obehag eller obetydlig skada Måttlig Övergående funktionsnedsättning Betydande Bestående måttlig funktionsnedsättning Katastrofal Bestående stor funktionsnedsättning, död

21 Skadan är inte undvikbar
Skadan är sannolikt inte undvikbar Skadan är sannolikt undvikbar Skadan är undvikbar

22 Ålders- och könsfördelning av granskade journaler

23 Åldersfördelning i journalgranskningen

24 Andel vårdperioder med skador och vårdskador
Allmän psykiatri Vårdperiod med skador 17,2 (15,7–18,6) Vårdperiod med vårdskador 8,0 (7,0–9,1)

25 Identifierade skador

26 Skador fördelade på slutenvård och öppenvård

27 Könsfördelning av skadorna

28 Skadornas allvarlighetsgrad

29 Andel vårdskador per skadeområde

30 Andel vårdperioder då skadan är ”förlängt sjukdomsförlopp”
Kvinnor Män Totalt Förlängt sjukdomsförlopp 6,8% 6,2% 6,5% Avbruten behandling 0,8% 1,0% 0,9% Försämring av sjukdom 3,3% 2,7% 3,0% Obehandlat sjukdomstillstånd 1,6% 1,4% 1,5% Otillräcklig behandlingseffekt 2,3% 2,4%

31 Andel vårdperioder med självdestruktiv handling
Kvinnor Män Totalt Avsiktligt självdestruktiv handling 7,5% 2,0% 4,8% Avsiktligt självdestruktiv handling utan suicidavsikt 5,1% 1,0% 3,1% Suicidförsök 3,4% 2,2% Suicid 0,0% Öppenvård n=271 skador Slutenvård n=449 skador Avsiktligt självdestruktiv handling 26% 24% Avsiktligt självdestruktiv handling utan suicidavsikt 13% 17% Suicidförsök 6% Suicid 0%

32 Andel vårdperioder med läkemedelsrelaterad skada
Kvinnor Män Totalt Läkemedelsrelaterad skada 3,7% 2,4% 3,1% Allergisk reaktion 0,4% 0,0% 0,2% Extrapyramidala symtom 0,8% 0,5% 0,6% Läkemedelsberoende 0,3% Metabol påverkan 0,7% Övrig läkemedelsrelaterad skada 1,7% 1,4% 1,6%

33 Andel vårdperioder med kroppslig skada
Kvinnor Män Totalt Kroppslig skada 2,6% 1,6% 2,1% Anestesirelaterad skada 0,1% 0,0% Fallskada 1,2% 1,0% 1,1% Kognitiv störning 0,4% 0,2% Trycksår Övrig kroppslig skada 0,6% 0,9%

34 …är de vanligaste skadorna …är de skador som oftast är
Alltså… Förlängt sjukdomsförlopp Avsiktligt självdestruktiv handling Psykisk skada Läkemedelsrelaterad skada …är de vanligaste skadorna Förlängt sjukdomsförlopp Åtgärd utan laga stöd Psykisk skada Läkemedelsrelaterad skada …är de skador som oftast är vårdskador

35 Kvalitetsbrister syns också
Markörer pekar på risker Följsamhet till riktlinjer och rutiner syns Kvalitetsbrister syns även om patienten inte skadats Verktyg för systematisk egenkontroll

36 Markörer… Företeelser eller händelser i vården
Markörer pekar på mer riskfyllda delar av vården Vissa markörer handlar om följsamhet till överenskomna arbetssätt Påträffade markörer vägleder i granskningen

37 Allmänpsykiatri - Kvalitetsbrister

38 Vad betyder nu detta? Vårdskador och kvalitetsbrister finns i psykiatrin Storleksordningen liknar den i somatisk vård Vi har en första rikstäckande bild Bra underlag för fortsatt patientsäkerhetsarbete i psykiatrin

39 Vad händer härnäst? Fortsatt nationell mätning 2019/2020
Diskussion kring skadebegreppet i psykiatri Start av förbättringsarbete i vården Utbildning av fler granskningsteam

40 Arbetsgruppen Carina Ålenius
Charlotta Brunner Hans Rutberg Madeleine Borgstedt Risberg Pia Ram Urban Nylén