Presidieutbildning Umeå den 6 februari 2019 Helena Linde Förbundsjurist, Juridiska avdelningen SKL helena.linde@skl.se.

En presentation över ämnet: "Presidieutbildning Umeå den 6 februari 2019 Helena Linde Förbundsjurist, Juridiska avdelningen SKL helena.linde@skl.se."— Presentationens avskrift:

1 Presidieutbildning Umeå den 6 februari Helena Linde Förbundsjurist, Juridiska avdelningen SKL

2 Tankar för dagen… Självstyre Organisation Introduktion
En ”ny” kommunallag Självstyre allmän kompetens och speciallagstiftning Organisation Fullmäktige, styrelse, nämnder och andra verksamhetsformer De förtroendevalda Roller och ansvar Förhållandet till förvaltningen Sammanträdet ordföranderollen och presidiet, jäv Insyn och delaktighet Ekonomi och revision Överklagande En ”ny” kommunallag – en introduktion Självstyre – allmän kompetens och speciallagstiftning Organisation – frihet och begränsningar, fullmäktige och nämnderna – och andra verksamhetsformer De förtroendevalda – rollen och rättigheterna Förhållandet till förvaltningen – tjänsteskrivelser, delegation, anmälningsrutiner, myndighetsutövning, arbetsgivarrollen och förvaltningsledning, direktörsinstruktion, arbetsmiljöansvar Offentlighetsprincipen yttrandefriheten och meddelarskyddet Sammanträdet – Ordföranderollen och presidiet, makten över dagordningen, beredning, tjänstgöring, jäv, beslutsfattande, reservation Insyn och delaktighet – medborgarna, anslagstavlan Ekonomi och revision – hushållning, oberoende granskning Överklagande – laglighetsprövning och förvaltningsbesvär

3 En ”ny” kommunallag - en ny struktur
Grunderna för den kommunala verksamheten Kommunala angelägenheter Organisation och verksamhetsformer De förtroendevalda Fullmäktige Styrelsen och nämnderna Anställda Delaktighet och insyn Kommunal samverkan Överlämnande av kommunala angelägenheter 11. Ekonomisk förvaltning 12. Revision 13. Laglighetsprövning

4 allmän kompetens och speciallagstiftning
Självstyre allmän kompetens och speciallagstiftning

5 Kommunal självstyrelse
EU-fördraget (Lissabon) Fördraget om Europeiska Unionens funktionssätt (FEUF) Riksdag och regering Regeringsformen EU Kommunerna och kommunallagen Europakonventionen om kommunal självstyrelse Proportionalitet Europarådet Speciallagstiftning Självstyre – en erkänd grundprincip RF 1:1 i förhållande till ECLG (inkorporerad 1988/89:119) Skyddet stärkt genom ändringar i RF 2010 (bl.a. genom att proportionalitetsprincipen skrivs in – se kap. 14 ) Tala om 8:2 befogenheter och åligganden genom lag, liksom 14:3 proportionalitetsprincipen=en inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte bör gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den (ikraft 1/ innebärande att en regelmässig prövning av de kommunala självstyrelseintressena ska göras under lagstiftningsprocessen) lagrådsgranskning 8:21 p 5 Självstyret i kommunallagen KL 1:1 förhållandet till organisationsfriheten och kompetensen EU-medlemsskapets betydelse EU-fördraget art 4.2 om nationell särart FEUF art 14 resp. protokoll 26 om SIG Konvention” Europakonventionen om kommunal självstyrelse ”Konstitution” Regeringsformen ”Lagstiftning” Kommunallagen …och ”Fördragen ” EU-fördraget (Lissabon) Fördraget om Europeiska Unionens funktionssätt (FEUF

6 Kommunal kompetens – vad får en kommun göra?
Det som är av allmänt intresse Lokaliseringsprincip Likställighetsprincip Retroaktivitetsförbud Allmännyttig näringsverksamhet utan vinstsyfte Obligatorisk verksamhet Allmänt näringslivsfrämjande åtgärder Självkostnadsprincip Underskottsprincip Det som är av allmänt intresse lokaliseringsprincip Angå medlemmarna Likställighetsprincip Retroaktivitetsförbud Obligatorisk verksamhet Lagstyrt att kommunen ska tillhandahålla verksamheten Allmännyttig näringsverksamhet utan huvudsakligt vinstsyfte allmänt näringslivsfrämjande åtgärder stöd till enskild näringsidkare kräver synnerliga skäl Självkostnadsprincip Underskottsprincip

7 Lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter
Inledande bestämmelser Bidragsgivning Infrastruktur, FOU, Strukturfonder Vissa grupper ex. ungdomsorganisationer äldre, förhållande socialtjänst, Turism, näringsverksamhet och näringsliv, arbetsmarknadsinsatser Internationellt bistånd Arbetsgivarfrågor – förhandla kollektivavtal Inköpscentraler

8 Roller och ansvar i kommunen
Medborgarna Folkinitiativ Folkomröstningar Medborgarförslag Öppna sammanträden opinionsundersökningar Principen om kollektivt beslutsfattande Det lokala allmän- intresset Kommunal organisation Politik och förvaltning Myndighet och arbetsgivare

9 Fullmäktige, styrelse, nämnder och andra verksamhetsformer
Organisation; Fullmäktige, styrelse, nämnder och andra verksamhetsformer

10 Obligatoriska organ Frivilliga berednings- och beslutsorgan Andra verksamhetsformer Privata utförare

11 Privata utförare Obligatoriska organ Frivilliga organ
Fullmäktige Styrelse och nämnder Överförmyndare och valnämnd Revisorer Obligatoriska organ Beredningar och utskott Partssammansatta organ Självförvaltningsorgan Frivilliga organ Bolag Föreningar, stiftelser Andra driftformer Privata utförare Kommunala företag Oftast aktiebolag Aktiebolagslagen gäller men KL ställer krav på kommunen som ägare Bostäder, energi Myndighetsutövning kan inte överlåtas Kommunalförbund = specialkommun i egen juridisk person Förbundsordning som avgränsar verksamheten. Räddningstjänst, utbildning, avfall. Gemensam nämnd Nämnd hos en värdkommun med representanter från varje deltagande kommun IT-verksamhet, utbildning, miljö-/bygg, överförmyndare Avtalssamverkan Frivilliga organ Fullmäktigeberedningar 3 kap. 2 § KL Utskott 3 kap 5 § och 6 kap. 41 §§ KL Beslutas av kommunfullmäktige eller nämnden själv Nämndberedningar – beslutas av nämnden själv 3 kap 5 § och 6 kap. 43 § KL Partssammansatta organ – fullmäktige beslutar 3 kap 6 § och 7 kap §§ KL Självförvaltningsorgan – fullmäktige beslutar 3 kap 7 § och 8 kap §§ KL Utöver nämnderna finns det ytterligare organ som kan användas i kommunens organisation. Fullmäktigeberedningar – Fullmäktige inrättar dessa för att bereda ärenden där fullmäktige ska fatta beslut, endast ett beredande organ (uppgifterna kan regleras i arbetsordningen). (5:26-27) Utskott – Fullmäktige kan beslut att det ska finnas utskott (alt. nämnden där KF inte gjort det) dessa bereder ärenden åt sin respektive nämnd, och kan även fatta beslut på delegation. Nämndberedningar – bereder ärenden år sin nämnd men har ej beslutanderätt. NÄMND BESTÄMMER OM DEN VILL HA Partsammansatta organ – kommunen kan lämna över handläggningen av ärenden då dessa rör kommunen som arbetsgivare och dess förhållande till anställda (ingen beslutanderätt). (Föregåtts av ett MBL-avtal där uppgifter och sammansättning reglerats.) FULLMÄKTIGE BESLUTAR Självförvaltningsorgan – Fullmäktige kan besluta att nämnd kan få uppdra till ett självförvaltningsorgan, bestående av anställda och brukare, att driva en viss anläggning/insitution, t.ex. servicehus eller daghem. Det finns även möjlighet att ge dessa organ beslutanderätt, dock inte gällande myndighetsutövning. Nämnden har dock kvar det yttersta ansvaret för verksamheten. KRAV PÅ ATT PARTSAMMANSATTA ORGAN SKA HA REGLEMENTE OCH SJÄLVFÖRVALTNINGSORGAN HA ARBETSORDNING HAR TAGITS BORT

12 Några ord om fullmäktige…
5 kap KL Det högsta beslutande organet Presidiet roll Uppgifterna Det principiellt viktiga Delegationsförbudet Budget Kontrollfunktionerna Formbundenheten Beredningskravet Offentlighet Beslutsförhet Sammanträdesformerna Protokoll

13 Några av kommunstyrelsens särskilda uppgifter
Leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter Ha uppsikt över övriga nämnders, eventuella gemensamma nämnders och kommunalförbunds verksamhet Säkerställa att KL-krav på kommunala bolag är uppfyllda Följa frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning Hos fullmäktige, övriga nämnder och andra myndigheter göra de framställningar som behövs Ha hand om den ekonomiska förvaltningen Om inte fullmäktige beslutat annat Yttersta ansvar för att kommunfullmäktiges beslut verkställs Processbehörighet Om inte kommunfullmäktige beslutat annat Enligt 6:10 KL ska kommunstyrelsen vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att kraven i 10:3-5 uppfylls (bolagsbildning) Om en kommun eller ett landsting med stöd av 1 § lämnar över skötseln av en kommunal angelägenhet till ett helägt kommunalt bolag, ska fullmäktige 1. fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten, 2. se till att det fastställda kommunala ändamålet och de kommunala befogenheterna som utgör ram för verksamheten anges i bolagsordningen, 3. utse samtliga styrelseledamöter, 4. se till att det anges i bolagsordningen att fullmäktige får ta ställning till sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt innan de fattas, 5. utse minst en lekmannarevisor, och 6. se till att bolaget ger allmänheten insyn i den verksamhet som genom avtal lämnas över till privata utförare. Överlämnande till delägda bolag 4 § Innan skötseln av en kommunal angelägenhet lämnas över till ett delägt kommunalt bolag, ska fullmäktige se till att bolaget blir bundet av de villkor som avses i 3 § i en omfattning som är rimlig med hänsyn till andelsförhållandena, verksamhetens art och omständigheterna i övrigt. I delägda kommunala bolag som inte omfattas av 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), ska fullmäktige verka för att allmänheten ska ha rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen. Lekmannarevisorer 5 § Till lekmannarevisor i hel- eller delägda kommunala bolag ska fullmäktige utse någon av de revisorer som valts enligt 12 kap. 4 §.

14 Nämndernas verksamhetsansvar
Frågor som rör förvaltningen av deras verksamheter Frågor som nämnd ska handha enligt lag eller annan författning socialtjänst bygglov miljötillsyn Frågor som delegerats från fullmäktige Verksamheter inom riktlinjer (ramanslag) Ansvaret omfattar även verksamheter hos privata utförare Bereder fullmäktiges ärenden och ansvarar för verkställighet Lojalitetsplikt Återrapportering ska ske till fullmäktige av delegerade uppgifter och verksamheter inom ramanslag Fullmäktige bestämmer formerna för detta 3:4 + 6:3-6 KL KL Nämnderna beslutar i …En stor del av kommunens verksamhet ligger hos nämnderna, vilka till stor del sköter den löpande förvaltningen (t.ex. förvaltning av egendom, anställning, inköp). De uppgifter som åläggs nämnderna genom specialförfattning är ofta myndighetsutövning (t.ex. bygglov, ekonomiskt bistånd, skolfrågor). 5:2 +6:2-3 KL – visst ärende/grupp av ärenden som delegerats från fullmäktige – stort antal ärenden med undantag för de som omfattas av 5:1 KL (fullmäktiges obligatoriska uppg.) Finansbemyndigande (5:4 KL) nämnden ges ramanslag för att genomföra en verksamhet, t.ex. hela individ- och familjeomsorgen, eller för en hel nämnd. Fullmäktige måste dock ta ställning till verksamhetens omfattning och inriktning och kostnader och intäkter i stort. (Vid entreprenader handlar det främst om uppföljning och kontroll av den verksamhet som bedrivs på entreprenad.) Nämnderna har ett ansvar för att verksamheten bedrivs i enlighet med fullmäktiges övergripande mål. Ska återrapporta till fullmäktige hur de har fullgjort sina delegeringsuppdrag och finansbemyndiganden. I uppdraget att verkställa fullmäktiges beslut ingår ”… att lojalt verkställa de beslut som fullmäktige fattat.” Prop. 2016/171:171 sidan 361

15 Ledning och styrning Styrelsens ställning
- en möjlighet till starkare styrning Fullmäktige får besluta att styrelsen får fatta beslut som rör andra nämnders verksamhet. Styrelsen får dock inte ges rätt att fatta beslut som rör andra nämnders myndighetsutövning, tillämpningen av lag eller ärenden som i övrigt rör enskilda.

16 Samverkansformer Avtals-samverkan Kommunal-förbud Bolag Gemensam nämnd
Samverkansformer Kommunal-förbud Bolag Gemensam nämnd Avtals-samverkan Kommun-förbund

17 Avtalssamverkan; nya förutsättningar för samarbete mellan kommuner
Av allmänt intresse Lokaliseringsprincipen Vad kräver upphandling? Kommunallagen Samverkansbehov Kommunal kompetens Reglerade samverkansformer Gemensamma nämnder, kommunalförbund och bolag, Stela svårstyrda samarbeten, gökungar i budget, höga OH Informella samverkansstrukturer, avtalssamverkan Upphandling - myndighetsutövning

18 Kommunal avtalssamverkan
En generell rätt för kommuner och landsting att med stöd av avtal utföra uppgifter åt varandra införs i kommunallagen. Undantag från lokaliseringsprincipen (för utförarkommunen). Sammanhängande rätt till extern delegation av beslutanderätt. Förtydligande av styrelsens uppsiktsplikt. Årlig rapporteringsskyldighet för styrelsen till fullmäktige. Förhållandet till LOU måste bedömas i enskilda fall.

19 Förhållningssätt till samverkan
Demokrati Kontroll överblick Sårbarhet om förutsättningar förändras En strategi för samverkan

20 Vad kan man samverka om? Det som inte träffas av upphandlingsplikten
Myndighetsutövning om specialreglering inte säger annat a. Det som är förenat med utövande av offentlig makt b. Det som kan direktupphandlas c. Upphandling mellan myndigheter (Hamburgsamarbeten)

21 ”Hamburgsamarbete” Mellan upphandlande myndigheter
Kommuner, andra kommunala organ Mellan upphandlande myndigheter Inte bara i ena partens intresse, alla ska bidra, kostnadstäckning Gemensamma mål, tydligt hänga samman med allmänintresset Tjänster som syftar till att nå operativa mål Offentliga tjänster

22 Delegation till anställd i annan kommun – extern delegation
Vid sådan extern delegation gäller reglerna i KL om vanliga begränsningar av möjligheten till delegation ska tillämpas samma jävsregler som vanligt, vidaredelegation möjlig, brukarmedverkan kan inkluderas och anmälan av beslut hanteras motsvarade ”eget beslutsfattande” . Även andra begränsningar enligt speciallagar gäller

23 Förstärkt uppsiktsplikt
Avtalssamverkan ger svårigheter i uppföljning Utvidgad uppsiktsplikt följer regleringen för annan samverkan Gäller alla de samverkande parterna Inget krav på årliga beslut om förnyade avtal Men krav på årlig rapportering till fullmäktige Inget formkrav på rapporteringens utformning Styrelsen ska ha uppsikt över sådan avtalssamverkan som sker enligt 9 kap. 37 § eller enligt annan lag eller författning.

24 De förtroendevalda Roller och ansvar

25 Förtroendevalda – definition
Ledamöter och ersättare i fullmäktige nämnder fullmäktigeberedningar Kommunal- och oppositionsråd Revisorer Ledamöter och ersättare och i ett kommunalförbunds fullmäktige och fullmäktigeberedningar förbundsstyrelse eller annan nämnd kommunalförbunds revisorer Styrelseledamöter i kommunala företag är inte förtroendevalda i kommunallagens mening. Titta på de bestämmelser som reglerar förtroendeuppdraget. 4:1 KL – definition av förtroendevald. – Medborgarnas ombud i den kommunala förvaltningen. Under vissa förutsättningar kan valet ske proportionellt. 5:46 KL (ledamöter och suppleanter i kommunala företag är dock inte förtroendevalda utan väljs enligt reglerna inom ramen för bolagsrätten. Detta innebär att de förmåner som gäller för förtroendevalda inte gäller för ledamöter och suppleanter i bolagen).

26 Förtroendevalda - valbarhet
Valbar om folkbokförd i kommunen och senast på valdagen fyller 18 år Revisor får inte vara ledamot eller ersättare i kommunfullmäktige själv eller vissa närstående ha uppdrag som gör den redovisningsskyldig till kommunen Revisor kan inte väljas som ledamot eller ersättare i kommunfullmäktige, nämnd, fullmäktigeberedning eller kommunalt bolag Icke valbara Direktören är inte valbar alls Förvaltningschef är inte valbar till sin nämnd Valbar 4:3 KL – den som är röstberättigad i kommunen/landstinget. jfr. 1:7-8 KL. Man är valbar till nämnd om man senast den dag fullmäktige gör valet, uppfyller kraven i 1:7-8 KL Valbarhetshinder kring revisorer 4:4-5 KL I 7:3 KL finns vissa undantag från valbarhet, gäller personer med en särskild position inom kommunen. Med närstående avses make, sambo, förälder, barn, syskon eller andra närstående till den redovisningsskyldige

27 Initiativrätten och det kollektiva beslutsfattandet
I fullmäktige Rätt att väcka ärende genom motion Interpellera och fråga I nämnd - Rätt att väcka ärende Yttranderätt Rätt att yrka Skyldighet att delta i beslut … och rätt att avstå Reservationsrätten Särskilda yttranden

28 Återkallelse av uppdrag i nämnd (I)
Enskild förtroendevald 4 kap. 9 § KL Vägrad ansvarsfrihet Lagakraftvunnen dom avseende viss grövre brottslighet Nytt presidium i nämnden 6 kap 21 § KL Förändrad majoritet i fullmäktige på sådant sätt att det parti som ordföranden företräder inte längre ingår i den politiska majoriteten. Den som blivit vald kan under vissa förutsättningar få detta uppdrag återkallat. Upphörande av uppdraget som förtroendevald (står ej med på bilden) - En förtroendevalds uppdrag upphör omedelbart om denne upphör att vara valbar (4:7 KL). Ex. den valde flyttar från kommunen och uppfyller därmed inte kravet på folkbokföring. (Fullmäktige kan fatta beslut om tjänstgöring mandattiden ut) Om den förtroendevalde själv önskar avgå (4:6 KL). Fullmäktige kan neka detta om det finns särskilda skäl (svårt att se när fullmäktige kan hålla kvar en ledamot mot dennes vilja) Nytt presidium. Om det bildats en ny majoritet i fullmäktige och ordföranden i nämnden inte hör till den nya majoriteten 6:21 KL Återkallelse (till bilden) Grövre brottslighet – fängelse föreskrivet 2 år eller däröver. Sedan 1 jan 2011 finns möjligheten till extra val anges i 5:10 KL. – 2/3 av närvarande ledamöter i fullmäktige röstar igenom det sker således ett nytt val. Detta kan ske tidigast sex månader efter första sammanträdet.

29 Återkallelse av uppdrag i nämnd (II)
Samtliga förtroendevalda + kommunal-/oppositionsråd 4 kap. 10 § KL Inte längre samma politiska majoritet som i fullmäktige Förändrad nämndorganisation Möjlighet till extra val om ingen lösning kan nås Kräver 2/3-majoritet Även uppdragen för dem i KS får återkallas vid ny nämndorganisation, se HFD 1 juli 2016, mål nr Frågan var om den fyraåriga mandattiden skulle innebära att KS inte omfattas av bestämmelsen om att återkalla uppdrag vid ändrad nämndorganisation. HFD påpekar att särregler för KS gäller bara om det står styrelsen i lagen eller undantag från bestämmelse med begreppet nämnd görs för styrelsen-

30 Förtroendevalda - råd En förtroendevald som fullgör sitt uppdrag på heltid eller betydande del därav ska ha benämningen kommunalråd, oppositionsråd eller annan beteckning som fullmäktige bestämmer. Uppdraget definieras av kommunfullmäktige Ny möjlighet att anta ett särskilt reglemente Att ta hand om de svårigheter som kan uppstå vid sjukdom och föräldraledighet för de som ingår i kretsen råd… Det är första gången som man tar in kommunalråden /landstingsråden i lagtexten. Att man lyfter fram att de finns. Däremot är inte bestämmelsen tvingande vad gäller vilka titlar man ska använda. Kommunalråd är ju inget specifikt uppdrag i lagen utan innehållet i uppdraget bestämmer fullmäktige.

31 Ekonomiska förmåner Förtroendevald har rätt till ledighet från anställning Riktlinjer för ”skälig ersättning” ska fastställas av fullmäktige Obligatoriska förmåner Förlorad arbetsförtjänst och ek. förmåner Reskostnader för person med funktionshinder Kostnad för barntillsyn Fullmäktige ska besluta särskilt för kommunal-/oppositionsråd Frivilliga förmåner Ersättning för resor och andra utgifter utöver de obligatoriska Arvode för uppdraget, pension m.m. 4:11-KL Rätt till ledighet (4:11 KL). – Titta i bestämmelsen. Kommunen ska ha lokala regler för hur ersättning begärs. Obligatoriska förmåner 4:12 KL Det är obligatoriskt för kommunen att utge ersättning för förlorad arbetsförtjänst eller andra ekonomiska förmåner (t.ex. a-kassa eller föräldrapenning). Ersättning för skälig reskostnader till personer med funktionshinder. Skälig ersättning för barntillsyn (4:14 KL). Skälighetskravet innebär att det finns en högsta och en lägsta nivå på ersättningens storlek. Kommunen har stor frihet att anpassa ersättningssystemet till lokala förhållanden. Det finns även en möjlighet att använda schabloniserade ersättningar för att göra systemet mer lätthanterligt (3:9/4:13 KL). Kan t.ex. vara möjligt för ersättning till egna företagare där inkomstförlusten kan vara svåra att uppskatta. Frivilliga förmåner (4:16 KL) Kommunen väljer själv vilka ytterligare förmåner som ska utges. Kommunen har ingen skyldighet att utge arvode. Väljer kommunen att utge arvode ska detta ges med lika belopp för lika uppdrag. Dessa regler gäller dock inte de förtroendevalda som tjänstgör heltid eller betydande del av heltid. Dessa har enbart rätt till arvode och här kan skillnad göras med hänsyn till vilket uppdrag den förtroendevalde har och dessa ”tyngd”, arvodet bestäms alltså individuellt. Med betydande del av heltid har i förarbeten angetts 40 % som en riktlinje. Ingen absolut gräns utan kan skilja mellan kommuner. Fullmäktige kan dock behöva ta ställning i enskilda fall t.ex. om det förtroendevalde har ett omfattande engagemang med som kanske är spritt över flera verksamheter.

32 Delegering inom nämnd (I)
Nämnd kan delegera beslutanderätt till utskott presidium ledamot / ersättare Tjänsteman / funktion Delegationsförbud gäller dock för ärenden om verksamhetens mål, inriktning omfattning eller kvalitet framställningar till fullmäktige m.fl. myndighetsutövning mot enskilda av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt ärenden som väckts genom medborgarförslag och som överlåtits till nämnden ärenden som anges i särskilda föreskrifter Delegat måste inte utnyttja sin rätt att fatta beslut Anmälningsrutiner En nämnd kan i stor utsträckning delegera beslutsfattande inom sitt verksamhetsområde, i ett visst ärende eller grupp av ärenden. Detta görs i stor utsträckning för att avlasta nämnden från vanliga/löpande ärenden för att nämnden istället ska få mer tid att behandla mer principiella frågor. Precis som för fullmäktige finns det även för nämnderna vissa ärenden vilka inte får delegeras (6:38 KL) (framställningar eller yttranden till fullmäktige, eller yttranden med anledning av att beslut av nämnden i sin helhet eller fullmäktige har överklagats)

33 Delegering inom en nämnd (II)
Delegationsordning - vem som får fatta beslut om vad - formerna för anmälan till nämnden om fattade beslut Förvaltningschef kan vidaredelegera Blandad delegering får inte förekomma förtroendevald och tjänsteman tillsammans Inte två eller flera tjänstemän tillsammans Ordförandebeslut Brådskande Nästa sammanträde kan inte avvaktas Delegering kan återkallas För de ärenden där nämnden vill delegera ska det finnas en delegationsordning av vilken ska framgå, Vem som får fatta beslut i vilka ärenden – viktigt att denna är tydlig, en utomstående ska lätta kunna se vem som får fatta vilka beslut (t.ex. domstol). Delegationen kan ges till t.ex. ledamot/grupp av ledamöter (utskott) eller tjänsteman, men kan inte ges till dem tillsammans (s.k. blandad delegering). eftersom nämnden har ansvaret för verksamheten är det viktigt att nämnden ges möjlighet till insyn för att kunna följa upp hur verksamheten drivs. Nämnden ska besluta om vilka beslut som ska anmälas och hur de som ska anmälas, ska anmälas. Nämnden kan dock inte göra något åt redan fattade beslut, t.ex. ändra eller ta tillbaka eftersom det då är delegaten och inte nämnden som fattat beslutet, men nämnden ska informeras om vilka beslut som fattats. Skulle nämnden vara missnöjd med hur en delegat sköter sin uppgift kan nämnden återkalla delegationen. Återkallelse kan ske när som helst, nämnden kan även överta handläggningen i ett pågående ärende och då besluta själv. Om nämnden delegerar en eller flera uppgifter till förvaltningschefen kan nämnden samtidigt besluta att förvaltningschefen i sin tur får delegera uppgiften till annan anställd i kommunen (7:6KL). Möjligenheten till en sådan s.k. vidaredelegering kan dock bara ges till förvaltningschefen.. Ordförandebeslut med städ av 6:39 KL ska alltid anmälas till nästa sammanträde. FRÅGOR? PAUS?

34 Ledning och styrning Ett kapitel om de anställda
En direktör; ”chef för den förvaltning som finns under styrelsen” En instruktion från styrelsen Förvaltningschefer Viktigt att betona att instruktionen utgår från styrelsen som helhet till direktören. Var noggrann med att skilja delegation från instruktion – eftersom delegation leder till beslut som ska anmälas och kunna laglighetsprövas. Verkställighetsåtgärder kan inte laglighetsprövas.

35 De förtroendevalda och förvaltningen
Arbetsgivarrollen och de anställda För att leda förvaltningen ska det finnas direktör med en instruktion Valbarhetshinder för direktör och förvaltningschef Skyldigheten att lämna upplysningar Delegation till anställda 6 kap. 37 § och 7 kap 5-8 § KL Inte ärenden av principiell beskaffenhet Nämnden har alltid det yttersta ansvaret Tjänstemän fick eget kapitel med 2017 års kommunallag. Det direkta förhållandet mellan förtroendevalda och anställda kan variera beroende på vilka uppgifter den anställde har (lärare, sjukvårdspersonal ingen direkt kontakt) Politikerna sätter dock upp ramarna för verksamheten. Närmare relation har de som jobbar som handläggare i nämnder och styrelsen eller delegationsuppdrag i nämnderna. Tjänstemännen biträder nämnderna, både fullmäktige och nämnderna har en möjlighet att kalla en tjänsteman till ett sammanträde för att lämna upplysningar. Även om utgångspunkten är att tjänstemännen har en rådgivanderoll, är ju verkligenheten sådan att de står för en stort del av de beslut som fattas inom den löpande verksamheten. Tjänstemännen bereder även ärenden till nämnderna samt verkställer redan fattade beslut. Rådgivande roll – förtroendevald behöver ej följa även om det skulle vara olaglighet, tjänsteman kan dock vägra att medverka till beslut som är klart olagliga. Viktigt att komma ihåg i detta sammanhang är dock att nämnden fortfarande har det yttersta ansvaret för verksamheten (6:6 KL). Nämnden har ett ansvar för att verksamheten bedrivs i enlighet med lag och de mål och riktlinjer som fullmäktige ställt upp för verksamheten. En tjänsteman kan aldrig åläggas ett revisionsansvar, däremot kan tjänstemannen göra sig skyldig till t.ex. tjänstefel. Personalföreträdare får närvara vid nämnds behandling av ärenden som rör förhållandet mellan kommunen/landstinget/regionen som arbetsgivare och dess anställda. Nämnden får per ärende besluta om annan närvarorätt Partssammansatta organ för ärenden som rör förhållandet mellan kommnenlandstinget/regionen

36 Politik Förvaltning Delegation och Verkställighet Organisation
och relationer Formella konsekvenser Praktiska effekter Politik Samspel på två sätt 1. Styrelsen i förhållande till förvaltningsorganisationen och till nämnderna 2. KSO i förhållande till KD Förvaltning

37 Offentlighetsprincipen
Förhandlingsoffentlighet rätt för allmänheten att närvara vid domstolsförhandlingar, vid riksdagens och kommun/landstingsfullmäktiges sammanträden Handlingsoffentligheten rätt att ta del av uppgifter i allmänna handlingar (hos kommun och kommunala bolag) Yttrande- och informationsfriheten varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad frihet att uttrycka tankar, åsikter och känslor Meddelarfriheten offentliga funktionärers rätt att straffritt lämna normalt sekretessbelagda uppgifter för publicering En princip som ska gemonsyra hela den kommunala verksamheten. Det är viktigt att komma ihåg! Eftersom den verksamheten angår alla medborgare är det av stor betydelse att verksamheten i så stor utsträckning som möjligt sker i öppna former och med möjlighet till insyn från medborgarna och media. Offentlighetsprincipen går det att prata mycket om och den består av olika delar, idag ska vi dock koncentrera oss på det som benämns handlingsoffentlighet, dvs. rätten att ta del av s.k. allmänna handlingar. Denna princip finns i tryckfrihetsförordningen (dvs. en av Sveriges grundlagar) 1:1 TF – ”Till främjandet av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar” (Ta ej med!) Meddelarfriheten (1:1 3 st TF) En myndighet får inte efterforska vem som lämnat ett meddelande, inte heller journalisten får röja vem meddelaren är. → Ej tillåtet att lämna ut handling med uppgift som omfattas av tystnadsplikt. Meddelarfriheten är inte heller oinskränkt, viss tystnadsplikt är så kvalificerad att den inte omfattas av meddelarfriheten, t.ex socialsekreterarens tystnadsplikt. (De kommunala bolag, stiftelser och föreningar som omfattas av reglerna om handlingsoffentlighet, anställda och uppdragstagare, omfattas även av meddelarskyddet.)

38 Grundlagens yttrandefrihet och efterforskningsförbud
2 kap 1 § regeringsformen Var och en gentemot det allmänna yttrandefrihet = frihet att i tal skrift bild på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor 3 kap 4 § tryckfrihetsförordningen En myndighet eller ett annat allmänt organ får inte efterforska den som lämnat meddelande i vidare mån än (…)

39 Vad säger propositionen om direktörsinstruktionen?
Hur direktören ska leda förvaltningen under styrelsen, Upprättandet ska leda till dialog om uppgiftsfördelning, Stöd vid eventuell konflikt, Förhållandet till delegationsordning. Förvaltningsledning Anställning av personal Förhållande till förvaltningschefer Organisationsfrågor Massmedia och externa kontakter • Klara ut principerna för styrning, ledning, uppföljning, utvärdering och kontroll • Fastställa en ledningsorganisation (ledningsgrupp, beredningsgrupp m m) • Verka för en tydlig roll- och uppgiftsfördelning mellan förtroendevalda och tjänstemän Externa kontakter Beredning och föredragning Närvarorätt, yttranderätt, Initiativrätt, Förhållandet till opposition Vad säger den inte?

40 ordföranderollen och presidiet,
Sammanträdet ordföranderollen och presidiet, jäv

41 Vilken roll ska presidiet ha?
Presidium ska utses 5 kap 11 §, valfri tid. Uppgifter enl. KL Revisorernas budget (KL 11:8) Uppgifter i arbetsordningen Strategisk planering, kontakter med styrelsen och gruppledarna 11 § Fullmäktige väljer bland sina ledamöter en ordförande och en eller flera vice ordförande som tillsammans utgör fullmäktiges presidium. Fullmäktige bestämmer tiden för uppdragen KL ålägger fullmäktige att utse en ordförande och en eller flera vice ordförande och att bestämma tiden för uppdragen (5 kap. 11 § KL). Fullmäktige kan valåret bestämma att tiden för uppdragen ska vara kortare än den mandatperiod som gäller för fullmäktiges ledamöter. Fullmäktige bör i och med detta även fatta beslut om tidpunkten för nästa val av presidium. Fullmäktiges presidium har här förutsatts bestå av ordföranden och två vice ordförande. Fullmäktige kan dock välja att antingen bara ha en vice ordförande eller att ha fler än två vice ordföranden. Avgörande för detta är hur fullmäktige vill att representationen i presidiet ska se ut. Presidiet är numera ett organ. Detta motiveras av behovet att kunna ge presidiet uppgifter för att vitalisera full-mäktiges arbete. De skyldigheter och rättigheter som ordföranden har enligt KL och andra lagar ankommer dock inte på presidiet utan ligger fortfarande på ordföranden ensam. På grund av de skiftande förhållandena och önskemålen i kommunerna och landstingen har i bestämmelsen angetts att val till presidiet ska förrättas före utgången av december månad valåret. Det ger möjlighet för kommunen och landstinget att samordna nominering och val till presidieposterna med övriga nomineringar och val. Den kommun eller det landsting som så önskar kan givetvis föreskriva något annat, t.ex. att val till presidiet ska förrättas på det första sammanträdet med ny-valda fullmäktige. Lagstiftaren har ansett det självklart att avgående fullmäktige inte kommer att välja presidium åt nyvalda full-mäktige. Valen ska således förrättas någon gång under perioden den 15 oktober – den 31 december. Fullmäktiges ordförande har, såsom angivits ovan, det formella ansvaret att leda fullmäktiges arbete. I och med att presidiet numera är ett kommunalrättsligt organ är det dock möjligt att ge presidiet särskilda uppgifter. På så sätt kan presidiet ges en mer aktiv roll när det gäller t.ex. planeringen av fullmäktigearbetet och kontakterna med styrelsen. De arbetsuppgifter som ska tilldelas presidiet ska fastställas i respektive kommuns/landstings arbetsordning. Det är i arbetsordningen som fullmäktige anger i vilken utsträckning presidiet ska ha en roll i t.ex. den strategiska planeringen och kontakterna med styrelsen och de politiska partiernas gruppledare (prop. 2013/14:5 s. 23). Eftersom det finns stora variationer i hur kommuner och landsting väljer att organisera sig och sitt arbete kan presidiets roll komma att variera mycket. Vi har därför inom ramen för detta normalförslag valt att i dagsläget inte ge några förslag på presidiets arbetsuppgifter utöver de som anges i 39 och 40 §§. Det är upp till varje kom-mun/landsting att här fylla på med bestämmelser om presidiets arbetsuppgifter utifrån lokala bedömningar av presidiets roll. Förslag till budget för revisorernas verksamhet ska upprättas av fullmäktiges presidium senast vid samma tidpunkt. Ur god revisionssed: 6.4 Revisorernas budget och förvaltning Fullmäktiges presidium bereder revisorernas budget. Fullmäktige svarar för att revisionen har tillräckliga resurser att genomföra revisionsuppdraget enligt kommunallagen och god revisionssed. Granskningen ska vara så omfattande att revisorerna kan avge väl underbyggda uttalanden i revisionsberättelsen. Ett otillräckligt revisionsanslag försvagar revisionen. Fullmäktige styr i övrigt inte inriktningen på revisionens granskning. Året efter ett allmänt val behöver revisionens budget anpassas, eftersom det under en period finns två revisorsgrupper som arbetar parallellt. Revisorerna svarar själva för den förvaltning som de har i samband med revisionsuppdraget. Med förvaltning avses frågor som inte är direkt kopplade till granskningen, t.ex. upphandling av sakkunniga alternativt personalärenden, budget och redovisning, deltagande i nätverk och utbildning samt andra administrativa frågor. Det gäller även beslut om jäv.

42 Presidiets roll i nämnd
Presidium väljs i såväl fullmäktige som nämnder. Presidium kan ges särskilda uppgifter. Nämnd kan delegera till presidium. Ett nämndpresidium kan avsättas om ordföranden inte längre tillhör parti i majoriteten 6 kap. 21 § KL Hela presidiet ska då avsättas och ersättas med ett nytt Frågan huruvida presidiet ska väljas i en valhandling eller en och en är oklart. Jag (LD) har ändrat uppfattning på den här punkten och köper Germunds och Helenas argument att vi talar om tre olika uppdrag här, medan val av nämnd exempelvis avser likvärdiga uppdrag. Dessutom blir ju valet av vice ordförande avhängigt hur det går med ordförandeposten. Om det är flera kandidater än två till någon presidiepost tillämpas relativ majoritet, se vår kommentar sidan 382. Den kandidat som fått flest röster är utsedd. Möjligheten att återkalla uppdragen för presidiet gäller enbart nämnderna. HM klippt ut ur bilden då det är svårt att hantera text av denna typ för åhörarna: Nämndpresidierna tillskapades även för att undanröja olägenheterna av rättsfallet RÅ 2010 ref. 57, där HFD inte ansåg att det förelåg ”ändrad majoritet” enligt 4 kap. 10 a § KL när presidiets sammansättning inte överensstämde med en ”ny majoritet”.

43 Presidiets uppgifter Förarbetena är mycket oklara när det gäller frågan om vilka arbetsuppgifter presidiet ska ha, särskilt när det gäller nämndpresidierna. I SKL:s arbetsordning anges att presidiet ska bereda frågor och ärenden om ansvarsfrihet och revisorernas budget. I SKL:s reglemente anges att presidiet ska biträda ordföranden i uppgiften att planera och leda sammanträdet i den mån ordföranden anser att det behövs. En skiljelinje måste finnas mellan AU:s uppgifter och presidiets. Fullmäktigepresidiets uppgifter finns i 36 och 38 §§ arbetsordningen. Nämndpresidiets uppgifter finns i 31 § nämndreglementet.

44 Inför och under ett sammanträde
Nämndens arbetsformer i reglemente eller arbetsordning Kallelse och handlingar Möjligheter att att påverka dagordningen Beredningskrav; skilj frivillig verksamhet från specialreglerad Rätt att delta i debatten Beslutsfasen saknar fullmäktiges minoritetsskyddsregler Skyldighet att delta i beslutsfattandet Reservationens betydelse

45 Kallelse till nämndsammanträde
Bestämmelser oftast i reglemente Ordföranden svarar för kallelsen Skriftlig innehålla uppgift om tid och plats ska tillställas varje ledamot och ersättare senast ett visst antal dagar före sammanträdet bör innehålla en föredragningslista samt de handlingar till ärendena som ordföranden bestämmer Ledamot har initiativrätt i nämnd och kan oavsett dagordningens innehåll väcka ärende 4 kap. 20 § KL Majoriteten beslutar om den vidare hanteringen Kan finnas i vardera nämndens reglemente eller gemensamt reglemente om formaliasaker

46 Rätt för förtroendevald att väcka ärende m.m. - initiativrätt
I fullmäktige kan ledamot väcka ärende genom motion ställa interpellation och fråga Ledamot i nämnd får väcka ärende i nämnden. Tjänstgörande ersättare har samma rättigheter. Revisor (ensam eller gemensamt) får väcka ärende i fullmäktige och nämnd om ärendet som rör revisionsuppdraget. 5:22 KL – anger generellt vem eller vilka som får väcka ärenden i fullmäktige, här uppehåller vi oss vid när förtroendevalda får väcka ärenden. 4:19-21 (5:59-64) Motion – förslag till fullmäktige (4:19 KL). En motion måste alltid beredas innan fullmäktige kan fatta beslut. (Staffan kommer återkomma till detta beredningstvång). Interpellation/frågor – ställs till ordföranden i nämnd eller fullmäktigeberedning och övriga som fullmäktige bestämmer. Interpellationer bör ställas endast i angelägenheter av större intresse för kommunen. Frågor är avsedda att inhämta sakupplysningar. (I interpellationsdebatten får alla fullmäktigeledamöter delta, medan debatten med anledning av en fråga begränsas till den som ställts och den som svarar) Revisorerna kan även väcka ärenden i samband med granskningen av verksamheten i styrelser och nämnderna.

47 Jäv - fullmäktige Ledamot får inte delta i handläggningen av ett ärende som personligen rör ledamoten själv eller vissa närstående till denne. Ledamoten ska självmant ge till känna omständigheter som kan antas utgöra jäv. Avstår inte den jävige frivilligt att delta i handläggningen måste fullmäktige fatta beslut i frågan. Jävig ledamot får vara kvar i lokalen, eftersom sammanträdet är offentligt. 5 kap §§ KL Närstående: Make, sambo, barn, förälder, syskon eller annan närstående

48 Jäv - nämnd Strängare regler än i fullmäktige
sakägar-/intressejäv ställföreträdarjäv ombudsjäv delikatessjäv tillsyn Jävig ledamot måste lämna sammanträdeslokalen Handläggning utredning beredning närvaro beslut 6 kap §§ KL En förtroendevald är jävig, om 1. saken angår honom eller henne själv eller hans eller hennes make, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för den förtroendevalde själv eller någon närstående, 2. han eller hon eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång, 3. ärendet rör tillsyn över sådan kommunal verksamhet som han eller hon själv är knuten till, 4. han eller hon har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken, eller 5. det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet för hans eller hennes opartiskhet i ärendet.

49 Omröstning och beslut En röst var men ordföranden har utslagsröst vid lika röstetal med undantag för valärenden anställningsärenden Rätt att avstå från att delta i ett beslut eller en omröstning, dock röstplikt i ärenden som avser myndighetsutövning mot enskild ordföranden skyldig att rösta när det behövs för att ärendet ska kunna avgöras Ledamot som deltagit i avgörandet har rätt att reservera sig. Reservationen ska anmälas innan sammanträdet avslutas. Skriftlig reservation ska lämnas senast när protokollet justeras. Beslutsfattande. Rätt att avstå från att delta i ett beslut eller en omröstning utom – myndighetsutövning t.ex. bistånd enl. socialtjänstlagen – ansett att det finns ett rättssäkerhetsintresse av att alla deltar i beslutet. 4 kap §§. Ordf. – skyldigt att rösta för att ärende ska kunna avgöras om nämnden annars inte skulle vara beslutsför. Ärenden avgörs normalt med enkel majoritet. Dessutom ordförandens utlagsröst om lika röstetal. Reservation Om ledamot valt att avstå från att rösta i ett ärende kan denne inte sedan reservera sig mot beslutet, utan för detta krävs att ledamoten deltagit i beslutet. För att en ledamot ska kunna reservera sig krävs alltså inte att ledamoten yrkat att fullmäktige ska fatta ett annat beslut, utan reservation kan ske även då ett beslut fattats genom acklamation. Reservationens betydelse - Politiska grunder – ledamot vill marker att han/hon har en åsikt som skiljer sig från majoritetens. I vissa fall är straffansvar eller revisionsansvar kan aktualiseras kan reservationen få betydelse för bedömningen av ett juridiskt ansvar (ev. fria ledamoten från ansvar) Senaste tidpunkten för att lämna en skriftlig reservation bestäms lokalt i arbetsordning/reglemente (vanligt att detta bestäms till senast när protokollet justeras). Ordförandens utslagsröst i alla ärenden (utom val och anställningsärende) Då blir det lottning

50 Ersättare - nämnd Fullmäktige ska besluta om ersättarnas tjänstgöring
inträdesordning Viss växeltjänstgöring möjlig i syfte att undvika partiväxling Nämnden får inte sammanträda med ”luckor” finns ersättare på plats måste ordföranden se till att nämnden blir fulltalig, även om detta skulle leda till partiväxling Ersättare som inte tjänstgör får närvara vid nämndens sammanträde och ska underrättas om tid och plats för dessa. Fullmäktige kan besluta att icke tjänstgörande ersättare ska ha yttranderätt rätt att få sin mening antecknad i protokollet HM: Jag tog bort följande ur bilden då jag inte tycker att SKL ska säga något om det – i alla fall inte utan att någon frågat: ”I utskott bör av praktiska skäl ersättare bara få närvara om ledamot är förhindrad att tjänstgöra.”

51 Utomståendes medverkan - nämnd
Sammanträdena normalt slutna Nämnden kan besluta om öppna sammanträden om fullmäktige medgett det Alltid stängda dörrar vid myndighetsutövning eller om sekretesskyddade uppgifter förekommer Den som väckt medborgarförslag kan medges närvaro- och yttranderätt i sitt ärende Nämnd får kalla ledamot eller ersättare i fullmäktige, annan nämnd eller beredning, revisor, anställd eller särskilt sakkunnig för att lämna upplysningar får då ges yttranderätt Fullmäktige kan besluta om annan förtroendevalds närvarorätt Tjänstemän skyldiga lämna uppgifter om de kallas Även andra kan medges närvaro om nämnden är ense om det Fullmäktige kan enligt 4:28 besluta om närvarorätt för viss angiven förtroendevald att närvara på ett nämndsammanträde. Deltagande på distans 5:16 och 6:24. Togs in i lagen Ingår i fördjupningskursen , sammanträdesfrågor.

52 Beredning i nämnd Ingen lagstadgad beredningsplikt finns, men beredning bör ske. Många nämnder hanterar specialreglerade verksamheter, där specialbestämmelser finns om handläggningen, exempelvis SoL och PBL. Generella bestämmelser i förvaltningslagen och särbestämmelser i olika lagar

53 Deltagande på distans Deltagande på distans är möjligt såväl i fullmäktige som i nämnderna 5 kap. 16 § och 6 kap. 24 § KL Ljud- och bildöverföring i realtid samtliga deltagare ska kunna se och höra varandra och delta på lika villkor. Fullmäktiges arbetsordning (och nämndernas reglementen) ska reglera i vilken utsträckning deltagande på distans får ske 5 kap. 72 § Deltagande på distans bör enligt förarbetena vara ett komplement till fysisk närvaro. Detta uttrycks med ”särskilda skäl” i SKL:s arbetsordning respektive reglemente. Ordföranden avgör om distansdeltagande får ske. Förekomst av sekretesskyddat material talar mot deltagande på distans. Likaså förekomsten av val med slutna sedlar. Det kan vålla praktiska svårigheter, särskilt när det gäller nämnderna, att säkerställa att mötet sker inom stängda dörrar. Detta kan lösas genom att kommunen iordningställer särskilda lokaler för distansnärvaro. Rättsläget är oklart huruvida deltagande på distans får ske i utskott. I praktiken kanske inte förutsättningarna finns så ofta, eftersom individärenden med sekretessinnehåll hanteras.? HM har satt (nämndernas reglementen) inom parentes då hon inte hittar lagstöd för det. Rent praktiskt torde det dock vara där bemyndigandet hanteras.

54 Telefonsammanträden m.m.
Telefonsammanträden är fortfarande inte tillåtna, eftersom ingen bildöverföring sker. Beslut ”per capsulam”, d.v.s. att ett protokoll skickas runt bland ledamöterna i ett beslutsorgan för godkännande är inte heller tillåtet i aktiebolag går det däremot

55 Insyn och delaktighet

56 Kommunens hemsida i kommunal-lagen
Anslagstavla Webbaserad På första sidan eller enkelt nåbar från den Tillgänglig i kommunens lokaler Kommunala föreskrifter Samlade i författningssamling eller på annat sätt Anslagstavlan 8 kap 9-11§§ Mer om vad som ska finnas på anslagstavlan på nästa bild.

57 Kommunens anslagstavla
Ska finnas Tillkännagivanden om Kommunfullmäktiges sammanträden Justerade protokoll Delegationsbeslut som inte anmäls till nämnd Info om hur man överklagar med laglighetsprövning Kungörelser etcetera som enligt lag eller författning ska meddelas här Kungörelser om att protokoll över beslutade föreskrifter har justerats Får finnas Protokollen i sig Info om nämndsammanträden Beslutsunderlag inför sammanträden Protokollen får läggas ut om det inte strider mot lag eller annan författning. Hänsyn måste tas till framför allt OSL och GDPR. Nämndprotokollen i ärenden som gäller myndighetsutövning måste tvättas innan de kan läggas ut. Kommunal författningssamling- Kungörelse om att föreskrifter har beslutats (lokala ordningsföreskrifter o andra föreskrifter och taxor) . Dessutom ska föreskrifterna som sådana finnas utlagda på ett särskilt ställe på kommunens webbplats-Kommunens Författningssamling

58 Medborgarförslag och folkomröstningar
8 kap 1- 2 §§ kommunallagen Den som är folkbokförd i kommunen eller i en kommun inom landstinget får, om fullmäktige har beslutat det, väcka ärenden i fullmäktige genom medborgarförslag. 10 % av de röstberättigade – kan väcka ärende om folkomröstning Fullmäktige ska besluta om folkomröstning Om det är en fråga fullmäktige kan besluta om Om inte 2/3 röstar emot att en folkomröstning ska hållas Medborgarförslag Vill du framföra dina åsikter till kommunfullmäktige så kan du skriva ett medborgarförslag. Alla som är folkbokförda i Åmåls kommun har möjlighet att lämna medborgarförslag till kommunen. Att lämna förslag innebär en möjlighet till ökat deltagande i den lokala demokratin. Vem kan lämna förslag? Alla som är folkbokförda i Åmåls kommun kan lämna förslag. Det gäller även barn, ungdomar och personer med utländsk bakgrund som ännu inte har kommunal rösträtt. Det kan lämnas av en eller flera kommuninvånare. Föreningar, sammanslutningar, råd och olika slags organisationer kan inte lämna förslag. Vad kan förslaget handla om? Förslaget kan gälla allt som rör kommunens verksamhet och som kommunen är ansvarig för. Däremot kan det inte handla om personärenden eller myndighetsutövning mot enskild, till exempel beviljande av bygglov eller socialbidrag. Det får inte vara rasistiskt, odemokratiskt eller strida mot lag eller författning. Alla inkomna förslag är allmänna handlingar som i detta fall också är offentliga, vilket innebär att vem som helst har rätt att ta del av inkomna medborgarförslag. Vilka krav ställs på ett förslag? För att förslaget ska kunna behandlas ska det: - Vara skriftligt - Vara försett med namn, adress och telefonnummer till den/de som lämnat förslaget - Vara undertecknat och namnförtydligande ska ingå - Vara märkt ”Medborgarförslag till Åmåls kommun” - Innehålla ett konkret förslag som berörd nämnd/förvaltning ska ta ställning till. - Inte innehålla mer än en sak per förslag När behandlas mitt förslag? Ditt förslag anmäls på kommunfullmäktiges sammanträde som ger kommunstyrelsen uppdrag att bereda ärendet. Vid behov lämnar kommunstyrelsen ärendet vidare till berörd nämnd för yttrande. Medborgarförslaget tas upp på nästföljande sammanträde med kommunfullmäktige. Åmåls kommun har som målsättning att ett inlämnat medborgarförslag ska utredas färdigt inom ett år.

59 Partistöd Ändamålet är att stärka partiernas ställning i den lokala demokratin Representationskrav Får inte otillbörligt gynna eller missgynna Möjlighet att ”dra in” stöd när mandat inte kan besättas i fullmäktige Transparens – en central fråga Redovisning Granskningsrapport Årligt beslut om utbetalning Inte betala ut nästa år om redovisning uteblir De nya reglerna om partistöd som har trätt i kraft 15/ gäller framför allt att transparensen ska öka i systemet och att kravet på representation i fullmäktige som förutsättning för att få partistöd har gjorts tydligare. Fullmäktige ska besluta om att partierna årligen ska komma in med en skriftlig redovisning om att utbetalt stöd har använts för sitt ändamål och en granskningsrapport. Den ska ges in senast sex mån efter granskningsperiodens utgång. Fullmäktige skall fatta beslut om utbetalning, minst en gång per år. Möjlighet att dra in stödet om partiet inte inkommer med redovisning och granskningsrapport. Fullmäktige får besluta att mandat för vilket det saknas en av länsstyrelsen fastställd ledamot (tom stol) inte ska beaktas vid fördelningen av stödet.

60 Ökad insyn i partifinansiering
Ny lag om insyn Intäktsredovisning också för partier på lokal och regional nivå Förbud mot anonyma bidrag Kommuner och landsting ska offentliggöra partistödet på hemsidan 28 § Ett landsting eller en kommun som ger partistöd med stöd av 4 kap. 29 och 30 §§ kommunallagen (2017:725) ska i anslutning till sitt beslut om sådant stöd göra uppgifter om vilka partier som har fått stöd och med vilka belopp tillgängliga på sin webbplats. Prop. 2017/18:55 Lagen om insyn i finansiering av partier ger allmänheten god insyn i hur partier på central nivå finansierar sin politiska verksamhet och hur deras valkandidater finansierar sina personvalskampanjer. Lagen kompletteras av bestämmelser i lagen om statligt stöd till politiska partier som innebär ett indirekt förbud mot anonyma bidrag. För att skapa ytterligare ökad öppenhet vill regeringen att regelverket byggs ut och förstärks. I propositionen föreslår därför regeringen en ny lag om insyn i finansiering av partier. Genom den nya lagen utökas kravet på intäktsredovisning till att gälla även för partier på regional och lokal nivå och för sidoorganisationer till partier. Varje ideell förening inom ett parti eller en sidoorganisation och varje ledamot och ersättare för ledamot ska redovisa sin egen verksamhet. Begränsningarna till politisk verksamhet och personvalskampanjer tas bort. Partier på central nivå som har mandat i riksdagen eller Europaparlamentet eller annars får statligt stöd och deras sidoorganisationer på central nivå ska alltid lämna en intäktsredovisning. Övriga behöver inte lämna någon intäktsredovisning om intäkterna under redovisningsperioden, efter vissa avdrag, understiger 0,5 prisbasbelopp. Det införs också ett förbud mot att ta emot anonyma bidrag vars värde överstiger 0,05 prisbasbelopp. Det nuvarande indirekta förbudet tas bort. Sanktionssystemet anpassas för de olika kategorierna redovisningsskyldiga och omfattar även otillåtna anonyma bidrag. För att förenkla för allmänheten ska landsting och kommuner på sina webbplatser offentliggöra uppgifter om partistöd som de betalar ut. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2018. Konsekvenser för landsting och kommuner Regeringens förslag att landsting och kommuner ska åläggas att göra uppgifter om utbetalt kommunalt partistöd tillgängliga för allmänheten på sina webbplatser innebär en viss administrativ börda för dem. Samtliga 20 landsting och 290 kommuner betalar för närvarande ut kommunalt partistöd och berörs därför av den föreslagna regleringen. Landsting och kommuner har väl utvecklade webbplatser och publicerar löpande en mängd information till allmänheten på dessa sidor. I vissa fall publiceras på dessa webbplatser redan nu uppgifter om vilket kommunalt partistöd som har betalats ut av landstinget eller kommunen. Regeringens bedömning är att den administrativa börda som uppgiften att göra denna information tillgänglig för allmänheten på webbplatsen innebär för landsting och kommuner är begränsad. Förslaget att landsting och kommuner ska publicera de aktuella uppgifterna på sina webbplatser innebär dock ett nytt åliggande för kommuner och landsting. Regleringen innebär därmed en inskränkning i den kommunala självstyrelsen. Det är dock fråga om en begränsad inskränkning eftersom uppgifterna redan i nuläget kan begäras ut med stöd av offentlighetsprincipen. Regeringen anser att det är nödvändigt att de aktuella uppgifterna publiceras för att allmänheten på ett lättillgängligt och överskådligt sätt ska få insyn i hur partierna finansierar sin verksamhet. Inskränkningen får därmed anses vara proportionell i förhållande till syftet med förslaget. Vidare innebär regeringens förslag att det inte längre kommer att finnas något behov för Kammarkollegiet att från landsting och kommuner inhämta uppgifter om utbetalt partistöd, vilket är en förändring i kostnadsbesparande riktning. Sammantaget anser regeringen att kostnadsökningarna för landsting och kommuner med anledning av förslagen kan förväntas vara så begränsade att de inte bör aktualisera en tillämpning av den kommunala finansieringsprincipen. 28 § Ett landsting eller en kommun som ger partistöd med stöd av 4 kap. 29 och 30 §§ kommunallagen (2017:725) ska i anslutning till sitt beslut om sådant stöd göra uppgifter om vilka partier som har fått stöd och med vilka belopp tillgängliga på sin webbplats. Paragrafen reglerar en skyldighet för landsting och kommuner att offentliggöra vissa uppgifter om kommunalt partistöd. Paragrafen har inte någon motsvarighet i 2014 års lag. Övervägandena finns i avsnitt 14. I paragrafen anges att ett landsting eller en kommun som ger partistöd med stöd av 4 kap. 29 och 30 §§ kommunallagen (2017:725) ska i anslut-ning till sitt beslut om sådant stöd göra uppgifter om vilka partier som har fått stöd och med vilka belopp tillgängliga på sin webbplats. Bestämmelsen innebär att allmänheten på landstingens och kommuner-nas webbplatser kan få information om i vilken utsträckning som det förekommer kommunalt partistöd och med vilka belopp sådant stöd betalas ut till partierna. Kravet att göra uppgifterna tillgängliga för allmänheten, innefattar att uppgifterna ska presenteras på ett sätt som är lättillgängligt, överskådligt och lättförståeligt.

61 Ekonomi och revision

62 Ekonomisk förvaltning
God ekonomisk hushållning. Medlen ska förvaltas på sådant sätt att god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses. 11 kap KL

63 Budget Upprättas varje år för nästa budgetår
Ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna Ska innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret Även en plan på tre år för ekonomin Ska innehålla skattesatsen och anslagen Det ska framgå hur verksamheten ska finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut Budgetåret ska vara första året i treårsplanen för ekonomin

64 Budgetprocessen Förslag till budget upprättas av kommunstyrelsen före oktober månads utgång undantag om särskilda skäl föreligger Budgeten fastställs av fullmäktige före november månads utgång. De år då val hållits ska budgeten fastställas av nyvalda fullmäktige. Om budgeten inte kan fastställas före november månads utgång, ska fullmäktige ändå fastställa skattesatsen. Budgeten ska därefter fastställas senast före december månads utgång skattesatsen kan då justeras 1 Om särskilda skäl, budgetförslaget i november istället. 11:8 2. På grund av särskilda skäl budgeten inte kan fastställas före 30/11 så ska fme ändå fastställa skattesatsen. Budgeten därefter fastställas före sista december.

65 Årsredovisning Styrelsen upprättar årsredovisning.
Ska överlämnas till fullmäktige och revisorerna senast 15 april året efter det år som redovisningen avser. Årsredovisningen ska godkännas av fullmäktige. Det ske innan fullmäktige beslutat om ansvarsfrihet ska beviljas eller vägras. Frågan om ansvarsfrihet ska prövas senast före utgången av juni månad året efter det år som revisionen avser. Styrelsen begär in underlag från nämnderna=medelsförvaltning under föregående år. 5:21

66 Fullmäktiges relation till revisionen
Revisionen är fullmäktiges organ Revisionen ska vara oberoende Valbarhet till uppdraget som revisor Varje revisor fullgör sitt uppdrag självständigt Rätt till upplysningar Yttranderätt och initiativrätt Revisorernas ev. kritik ska kopplas till revisorernas uppdrag om verksamheten är ändamålsenlig och ekonomiskt tillfredsställande, om den interna kontrollen är tillräcklig, om räkenskaperna är rättvisande.

67 En oberoende revision yttranderätt

68 Valbarhet – en fråga om oberoende för revisorerna
Ledamot eller ersättare i fullmäktige kan inte väljas till revisor Den som är redovisningsskyldig till kommunen och vissa närstående till denne kan inte väljas till revisor för granskning av den verksamhet som redovisningsskyldigheten avser Den som är vald till revisor i en kommun kan inte väljas till ledamot eller ersättare i fullmäktige, en nämnd eller ett kommunalt företag En revisor kan bli jävig vid handläggning av visst granskningsärende 6 kap 28 § och 12 kap §§ KL Särskild jävsregel för redovisningsskyldig ledamot vid val av revisor 5 kap. 48 § KL Den som är redovisningsskyldig eller har en närstående som är det För att säkerställa revisorernas oberoende finns särskilda regler om vem som kan väljas till revisor. Delvis förändrade regler som trädde i kraft den 1 januari (Äldre bestämmelser gäller för revisorer som valts för att granska räkenskapsåret 2010.) - Ledamot och ersättare i fullmäktige – ny (förstärka oberoendet) – tidigare ordf. och vice ordf. Reglerna om jäv för förtroendevalda (6:28) gäller även revisorerna (mer om jävsreglerna senare under dagen.) Man har lagt en hänvisning till jävsgrunderna men sedan lagt bestämmelser om effekter av jäv i 12 kap. Den som är redovisningsskyldig till kommunen får inte delta i valet av revisor för granskning av den verksamheten. Den som ska granskas ska inte delta i valet av den som ska granska.

69 Överklagande

70 Överklagande Normalt är alla kommunala beslut överklagbara
Antingen laglighetsprövning eller förvaltningsbesvär Om det finns särskilda överklaganderegler i annan lag än KL kan man inte överklaga med laglighetsprövning Vid laglighetsprövning är det enbart en prövning av beslutets laglighet som görs Domstolen kan endast upphäva ett olagligt beslut och inte sätta något annat i dess ställe Vid förvaltningsbesvär prövas klagomålet fullt ut, d.v.s. såväl lämplighet som laglighet Domstolen kan upphäva eller sätta annat beslut i det överklagade beslutets ställe Kan finnas bestämmelser i lag om vilka beslut enligt lagen som överklagas hur och även att de inte får överklagas.

71 Förvaltningsbesvär Regleras i speciallagen om beslut kan överklagas med förvaltningsbesvär socialtjänstlagen, plan- och bygglagen, skollagen, miljöbalken med flera Regler i förvaltningslagen om hur överklagande ska gå till Specialbestämmelser kan finnas i lag Klagoberättigad är den som beslutet angår, om beslutet gått honom emot och beslutet kan överklagas Många specialregler avseende sakägarkrets, instansordning o.s.v. Överklagande ges in till kommunen som om- och rättidsprövar

72 Laglighetsprövning Kommunmedlem får överklaga beslutet oavsett om denne direkt berörs av beslutet Kommunmedlem är den som är folkbokförd i kommunen äger fast egendom i kommunen eller är taxerad till kommunalskatt där Klagotiden är tre veckor från tillkännagivande om justerat protokoll Förvaltningsrätt är första instans överklagandet ska skickas dit Förutsätter att det är ett beslut av inte rent förberedande eller verkställande art

73 Grunder för överklagande
Ett överklagat beslut ska upphävas om beslutet inte tillkommit i laga ordning beslutet hänför sig till något som inte är en angelägenhet för kommunen det organ som fattat beslutet har överskridit sin befogenhet beslutet strider mot lag eller annan författning

74 Verkställighet av beslut
Ett beslut får verkställas innan det vunnit laga kraft om inte särskilda skäl talar emot det = går det att rätta? Upphävs ett verkställt beslut ska verkställigheten rättas i den utsträckning det är möjligt Så långt det bara går, oavsett kostnader Beslut om rättelse ska ske utan oskäligt dröjsmål Verkställighet och rättelse; i båda fallen använder prop:en exemplet tillfällig anställning; den blir överspelad om man väntar in effekten av et överklagande. Det går inte att rätta om tiden för anställningen löpt ut när beslutet upphävs. Frågan om det går att rätta är en avvägning som är inskriven i 13 kap 14 § KL