Mätning av samhällelig växelverkan - hur ser det ut i Finland?

En presentation över ämnet: "Mätning av samhällelig växelverkan - hur ser det ut i Finland?"— Presentationens avskrift:

1 Mätning av samhällelig växelverkan - hur ser det ut i Finland?
Thomas Wilhelmsson Kansler, Helsingfors universitet Thomas WIlhelmsson

2 Bakgrunden: växande förståelse av universitetens betydelse för samhället
Forskningens och utbildningens roll i kunskapssamhället den globala konkurrenskraften regional drivkraft Universiteten påverkar samhället och ekonomin på många sätt: innovationer, kunskapsimport, hjärnimport, utbildning ”Samhällelig växelverkan” lagfäst uppgift för universiteten i Finland sedan år 2005 Långvarig diskussion: hur kan växelverkan mätas och premieras? Thomas Wilhelmsson

3 Styrningen av universiteten
Inga direkta indikatorer i medelsfördelningen Studiepoäng vid öppna universitetet o.dyl. (2%) Sysselsatta examinerade (1 %) (Andra vetenskapliga publikationer (4 %)) (Forskningsfinansiering (9%)) Strategiska medel ”Egna” indikatorer Thomas Wilhelmsson

4 Varför är det så svårt? Definieringen av samhällelig växelverkan Universitetens mångsidighet: Olika vetenskaper samverkar på olika sätt Indikatorernas tillförlitlighet och arbetsdryghet Thomas Wilhelmsson

5 Vad är samhällelig växelverkan?
Undervisningsministeriets arbetsgrupp (2007:22): Integrering i Innovationsverksamheten Arbetsmarknaden Den socioekonomiska verksamhetsmiljön (samhällsansvaret) Den regionala verksamhetsmiljön Den samhälleliga diskussionen Thomas Wilhelmsson

6 Självständig uppgift eller perspektiv på de grundläggande uppgifterna?
Universitetslagen 2.1 §: Universiteten har till uppgift att främja den fria forskningen och den vetenskapliga och konstnärliga bildningen, att meddela på forskning grundad högsta undervisning och att fostra de studerande till att tjäna fosterlandet och mänskligheten. Då universiteten fullgör sina uppgifter ska de främja livslångt lärande, samverka med det övriga samhället samt främja forskningsresultatens och den konstnärliga verksamhetens genomslagskraft i samhället. Thomas Wilhelmsson

7 Hurudana mätare använder de finska universiteten internt?
HU: sysselsättning, alumner, medelsanskaffning TY: utomstående deltagande, öppna forum, patent, företagens finansiering, läroböcker, utvecklingsprojekt, arbetslivsstudier, betydande sakkunniguppdrag AU: intressentgruppernas uppfattning, icke-akademisk finansiering, startuparnas arbetstagare och omsättning, betydande förtroendeuppdrag ISY: ryktesbarometer, sakkunniguppdrag, start ups, strategiska partners, vetenskapsnyheter och –diskussion JY: samarbetsavtal, utomstående finansiering, deltagande i utvecklingsfora, patent och licenser, utomstående handledare, sysselsättning OY: sysselsättning, slutarbeten för utomstående, uppfinningsanmälningar, öppna universitetets studiepoäng TeaK: uppträdanden, mediauppföljning Thomas Wilhelmsson

8 Hur premieras god växelverkan?
Oftast inte direkt medelsfördelning Vissa använder en anpassad UKM-modell Uppföljning Rapportering och diskussion Premiering genom anslag efter prövning Kriterium vid lönesättningen Thomas Wilhelmsson

9 Från kvantitativ till kvalitativ bedömning
Operationaliserad definition Huvuduppgift eller biprodukt? Vilka verksamhetsmiljöer? Nationell och regional verkan Ämnesanpassad uppföljning Realistisk materialinsamling Periodvis utvärdering Thomas Wilhelmsson