I dag saknas det en nationell vision för utveckling av transportsystemet. När Regeringen presenterade den Nationella planen för transportsystemet 2014-2024.

En presentation över ämnet: "I dag saknas det en nationell vision för utveckling av transportsystemet. När Regeringen presenterade den Nationella planen för transportsystemet 2014-2024."— Presentationens avskrift:

1 I dag saknas det en nationell vision för utveckling av transportsystemet. När Regeringen presenterade den Nationella planen för transportsystemet blev det tydligt att det saknas en vision för vilket samhälle infrastrukturen ska bidra till att utveckla. Nationella planen bygger istället på utveckling och trender i dagen eller i värsta fall gårdagens samhälle. Järnväg 2050 pekar på vikten av ett nytt förhållningssätt till planering av infrastruktur och den visar också vilka större nyinvesteringar i järnvägen som behövs för att möjliggöra en hållbar och konkurrenskraftig utveckling. Visionen hanterar inte behovet av drift och underhåll. Järnväg 2050

2 åt Future transport: FS40: TORSDAG 8 OKTOBER KL. 9.00–9.40
Sverige är en industrination i världsklass men vi befinner oss i utkanten av en global marknad. Det innebär att kraven på transportsystemet är höga. Transporterna har blivit en integrerad del i näringslivets produktionskedjor. Kedjan kan börja i en gruva i norra Sverige och sluta i en bilfabrik någon stans ner på kontinenten. För att möta en global konkurrens effektiviseras led för led. Transportsystemet och då i synnerhet järnvägen är dock ett undantag. Här finns flera exempel där utvecklingen går åt fel håll. I förlängningen hotar det näringslivets konkurrenskraft. Järnväg 2050 – Näringslivets godstransporter 30/11/2018

3 Järnväg 2050 – En vision om järnvägens roll i samhället
Tänk långsiktigt redan nu Dagens järnväg och planerade investeringar räcker inte Järnväg 2050 möjliggör en hållbar och konkurrenskraftig utveckling Ska vi klara av en större omställning mot en hållbar och konkurrenskraftig samhällsutveckling måste vi börja tänka långsiktigt redan idag. Dagens järnväg och planerade investeringar räcker inte till för att möta en framtida efterfrågan Med vision 2050 visar vi hur en satsning på järnvägen möjliggör en kraftfull utveckling, inte bara för järnvägen utan för samhället som helhet Visionen möjliggör en fördubbling av godstransportera och en tredubbling av resandet Järnväg 2050

4 Nationella järnvägen idag
Bilden visar den järnväg som vi definierat som det nationella järnvägssystemet. Inom detta finns de största flödena av person- och godstrafik. Färgerna visar hur högt kapacitetsutnyttjandet är. Rött innebar att järnvägen är överbelastad. På dessa sträckor får det inte plats med mer trafik. Inom samtliga nationella stråk finns det ett flertal röda flaskhalsar. Innan dessa är utvecklingspotentialen för trafik starkt begränsad. Kapacitetsutnyttjande under högtrafik 2013 Källa: Trafikverket, grafisk bearbetning SWECO Järnväg 2050

5 Nationella planen 2014-25 Järnväg 2050 Utbyggnader
Nationella planen innehåller flera större utbyggnader i järnvägssystemet. T.ex. ger Västlänken, Ostlänken och fyrspårsutbyggnaden mellan Lund och Malmö betydande regional effekt. Men ur ett nationellt perspektiv kommer flaskhalsarna fortfarande vara avgörande för vilken trafik som får plats på banan. Bedömt kapacitetsutnyttjande högtrafik 2030 Järnväg 2050

6 Infrastrukturskulden växer…
Nationella planen Rekordstor investering? NP 1,2 % Nationella planen är en rekordstor investering räknat i kronor Men i jämförelse med landests BNP var rekordåren under 50- och 60-talet. Kopplat till föregående kapacitetsbilder är det tydligt att trafiksystemet överutnyttjats samtidigt som vi under en längre tid underinvesterat. Det innebär att vi idag ligger efter, vi har en växande infrastrukturskuld. Infrastrukturskulden växer… Svenskt Näringsliv, bearbetning Sweco Järnväg 2050

7 Järnvägens produktcykel?
Efter en lång tids utveckling befinner sig nu järnvägen i mognadsfasen. Vi utnyttjar systemet för fullt och utmattningstendenserna blir allt tydligare. För att möta efterfrågan och kunna ”surfa” vidare på en uppåtgående trend borde mer omfattande systemutbyggnader redan ha genoförts. Det har dock inte skett i tillräcklig omfattning. Risken är nu stor att järnvägen kommer att tappa i konkurrenskrafts. Lastbilstrafiken har ökat kraftigt och inrikesflyget vädrar morgonluft. Järnväg 2050

8 Vi missar klimatmålen Järnväg 2050
Trafikverket har med sina prognoser skattat de klimatpåverkande utsläppen baserat på kommande investeringar (Nationella planen ) och förväntad utveckling av transporter. Utvecklingen avviker från utpekade mål. Järnväg 2050

9 Vad driver utvecklingen?
Järnväg 2050

10 Transporter och ekonomisk utveckling
Tåg har utvecklas kraftigt (nästan 100%) vilket kan jämföras med bil som växt med 13%. Framtida utveckling kommer var nära kopplad till ekonomisk utvecklingen Källa: Trafikanalys och KI, bearbetning Sweco Källa: Trafikanalys Järnväg 2050

11 Globalisering Vi konkurrerar på en global marknad
Godstransporterna över våra gränser blir allt mer omfattande Sverige integreras i världen, ekonomi, kultur, språk, nätverk mm. Export (som andel) jämfört med BNP Kurvan visar värdet av alla de tjänster och varor vi exportera i förhållande till landets BNP. Sedan inträdet i EU har utvecklingen varit kraftig Källa: Konjunkturinstitutet, 2013 J2050

12 Regionförstoring och konkurrenskraft
”Storregionens” fördelar Större arbetsmarknad Förnyelse och innovation Bättre kompetensförsörjning Ökad sysselsättningsgrad Utbud av service och kultur Specialisering Ökad produktivitet Högre löner mm Arbetsmarknadsområden 10 20 mil Bil Tåg De regioner inom vilka vi dagligen pendlar mellan hem och arbetsplats kallas för arbetsmarknadsregioner. På 1970-talet fanns drygt 180, idag är antalet nere i drygt 70. Drivkraften bakom regionförstoringen är den ekonomiska utvecklingen kombinerat med en förbättrad tillgänglighet. ”Storregionenes fördelar” Under 70 och 80-talet var bilen drivande. Bilens begränsade räckvidd gör dock att dess potential som motor för en fortsatt regionförstoring är starkt begränsad. Därtill kommer trängselproblematik i storstadsregionerna. Trafikanalys visar i sin årliga uppföljningen av det transportpolitiska målen att utvecklingen mot ökad tillgänglighet har stannat upp och möjligen tilloch med backat. Tåget har dock förutsättningar att möjliggöra en fortsatt utveckling. På en timme kan en pendlare resa 25 mil med ett höghastighetståg. Järnväg 2050

13 Urbanisering Den här bilden visar framtida befolkningsutveckling i landet. I de mörkgröna områden blir befolkningsutvecklingen som störst. I framtiden kommer vi inte bara var fler vi kommer att bo tätare också. Förutsättningarna för transportsystemet och våra framtida städer kommer att påverkas. Källa: SCB Järnväg 2050

14 Staden och stationen Förtätning
Marknadsunderlag för kollektivtrafik ökar. Mer trafik till lägre kostnad! Behov och utrymme för bilen minskar Stationen och dess omland blir en allt viktigare plats Järnväg 2050

15 Vad behöver göras? Järnväg 2050
Hur ska vi på bästa sätt utveckla dagens järnväg för att ta till vara de drivkrafter som finns i samhället. Järnväg 2050

16 Ett nytt ”tänk” krävs Järnväg 2050 Samhällsvision
Krav på transportsystemet Hur kan järnvägen bidra? För att klara av en större omställning mot en mot en hållbara samhällsutveckling måste vi börja tänka långsiktigt redan idag. Vi måste lämna dagens trafiksystem bakom oss och fråga oss vad vi kommer att behöva i morgon. Samhällsvisionen blir då en viktig utgångs punkt. Utifrån den kan vi tydliggöra vilka krav vi kommer att ställa på morgondagens transportsystem och vilken roll järnvägen kommer att få. Järnväg 2050

17 Samordnad planering, ett måste
Stambanor Bostadsmarknad Arbetsmarknad Utbildning och innovation Regional och lokal kollektivtrafik Internationella kopplingar Cykel och gång Resecentra För att nå ”den fulla potentialen” med ett utbyggt järnvägsnät krävs att en rad olika samhällsfunktioner samverkar Järnväg 2050

18 Prioriterade stråk och utbyggnader 2030 till 2050
Figuren visar vilka stråk som, ur ett samhällsperspektiv, är prioriterade. Utifrån dessa stråk har vi identifierat åtgärder. Järnväg 2050

19 Infrastrukturskulden kan betalas av
Visionens kostnad 400 mdr, fördelat över 33 år = 12,5 mdr/år Nationella planen 522 mdr, fördelat över 12 år = 43 mdr/år, varav 86 mdr till rena nyinvesteringar in järnväg = 7 mdr/år Mdr kr 56 Sverigebygget 100 mdr blir 10 mdr/år J2050 43 NP För att möjliggöra de investeringar som preciserats i visionen måste den årliga nivån för nyinvesteringar i järnväg höjas markant (12,5 Mdr/år). De utbyggnader som ingår i Sverigeförhandlingen kommer kräva investeringar motsvarande ca. 10mdr per år utöver nationella planen. Det en stora skillnaden jämfört med J2050 är därmed inte den årliga investeringsnivån utan att visionen sträcker sig över längre tid Järnväg 2050

20 Sverige krymper men våra regionerna växer
Restider med persontåg 2050 Järnväg 2050

21 Järnväg 2050 x2 x3 Vår bedömning är att godstrafiken på järnväg kan fördubblas medan persontrafiken kan öka med 200% (eller *3) Järnväg 2050

22 Ett helt nytt järnvägssystem för hållbar utveckling
Tänk långsiktigt redan idag Kostnad 400 mdr TACK! Järnväg 2050