Riskanalysen -grunden för all revision Seminarium 46

En presentation över ämnet: "Riskanalysen -grunden för all revision Seminarium 46"— Presentationens avskrift:

1 Riskanalysen -grunden för all revision Seminarium 46
Välkomna

2 All revision ska vila på en riskanalys
Omöjligt granska ”all” verksamhet Riskanalysen är verktyget för urval, enligt god sed Analysen ger underlag till aktiva val av granskning Syftar till att granska ”rätt” saker - det som är mest väsentligt och riskfyllt Riskerna ska ha koppling till revisionsuppdraget och ansvarsprövningen Riskanalysen ska utgå från helhetssyn Kommunallagen 12 kap ”Revisorerna granskar årligen i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden.” ---- ”Revisorerna prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig.”

3 Risker i en kommun som är relevanta för revisionen
Uppgiften för en kommun är att bistå medborgarna med verksamhet, service och stöd, infrastruktur och säkerhet. Risker är därmed sådana händelser eller företeelser som äventyrar möjligheten att utföra uppgiften.

4 Utgångspunkter för riskanalysen
Interna faktorer förändringar inom verksamhet och organisation ekonomiskt resultat intern kontroll Externa faktorer förändringar i lagstiftning demografi omgivande samhälle

5 Skrift - Riskanalys i kommunal revision
Inhämta kunskap, löpande notera risker – eventuell ”Risklista” Identifiera/sammanställa risker – ”Riskkarta” Analysera riskerna – samband, orsaker mm Bedöma väsentlighet (sannolikhet och konsekvens) Prioritera Revisionsplan

6 Inhämta kunskap Identifiera risker
Ny kunskap: Protokoll, handlingar, skeenden Dialoger och Intervjuer Nya granskningar ”Risklistan” Samlad kunskap: Tidigare granskning Grundläggande och Fördjupad Omvärld, förändringar, förutsättningar, påverkan; (ofta en beställd rapport från sakkunniga)

7 Revisionen ska prioritera risker
Utgår från väsentlighet (sannolikhet och konsekvenser) Revisionen är självständig En revisionsplan tar form - men är flexibel Alla insatser ska härledas till risk Exempel från revisionsplaner inom Östrev (våren 2016) och Aktiviteter som inte framgick i revisionsplaner Dialog med förtroendevalda Ta del av konkreta ärenden Protokollsläsning Studiebesök ”Allmän nyfikenhet” Dialog med medborgare Dialog och möten med utskott Studera dokument Omvärldsbevakning Minnesanteckningar och rapport i bolagen

8 Roller och arbetsfördelning
Samverkan mellan förtroendevalda revisorer och sakkunniga En projektplan eller tydlig beställning tydliggör Omfattning Tidsplan Roller

9 Några exempel från verkligheten

10 Riskanalys med fullmäktige
Krokoms kommun

11 Hur kan vi koppla samman riskanalysens resultat med val av ämnen, metoder och upplägg i granskningen? Norrköpings kommun

12 Revisionsplanering i Norrköping

13 Hur omsätts riskerna till en revisionsplan?
Riskanalys av kommunövergripande risker Riskanalys av nämndspecifika risker Prioriteringen resulterar i - fördjupade projekt i en bilaga - avvägning för varje nämnd I den grundläggande granskningen kan ett ”miniprojekt” ingå tex följsamhet till LOU, stickprov på känsliga attester, offentlighetsfrågor.

14 Socialnämnden 5 6 7 1 2 3 4 8 9 KONSEKVENS SANNOLIKHET
Redovisning av stadsbidrag – risk för budgetunderskott när bidrag för ensamkommande inte upparbetas. Bristande integration leder till utanförskap – nämndens beredskap och arbete för att förhindra detta brister. Bristande samverkan omkring familjehemsplacerade barn leder till att nämnden inte klarar målet från fullmäktige med ökade kostnader som följd. Intern styrning och kontroll brister i nämnden – tjänstemannastyrning sker istället. Bristande kontroll av HVB hem leder till en icke ändamålsenlig verksamhet för de placerade. Kompetensbrist – brist på socionomer – leder till att nämnden inte når målen. Bristande drogprevention inom nämndens verksamheter leder till ökat utanförskap och ökad kriminalitet. Nämnden brister i förmåga och beredskap för ett ökat flyktingmottagande och ökad - bostadsbrist och ökat utanförskap Den psykiska ohälsan i samhället ökar och nämnden har inte resurser att klara detta. SANNOLIKHET

15 Riskbedömning prioritering nämnder
1. Kommunstyrelsen 2. Socialnämnden 3. Stadsplaneringsnämnden 4. Utbildningsnämnden 5. Vård- och omsorgsnämnden 6. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 7. Bygg- och miljönämnden 8. Kultur- och fritidsnämnden 9. Tekniska nämnden 10. Valnämnden 11. Överförmyndarnämnden

16 Intern styrning och kontroll
Årshjul basgranskning Process 2 (juli-september) Process 3 (okt-dec) Process 1 (april-juni) Process 4 (jan-mars) Slutlig rapport Rapport Intern styrning och kontroll Ekonomi styrning Fokus- område Granskningsprogram och PM del 3 Granskningsprogram och PM del 1 Granskningsprogram och PM del 2

17 Riskanalysen -grunden för all revision Seminarium 46
Välkomna