Resurscentra En struktur för samverkan - Januari

En presentation över ämnet: "Resurscentra En struktur för samverkan - Januari"— Presentationens avskrift:

1 Resurscentra En struktur för samverkan - Januari 2018 -
Den senaste versionen av denna powerpoint finns här: Denna version är från januari 2018 - Januari

2 - Sveriges Kommuner och Landsting
” Vår framgång räknas i liv och jämlik hälsa. Tillsammans gör vi varandra framgångsrika. ” - Sveriges Kommuner och Landsting Detta är en logan från SKLs arbete med Landsting och regioners system för kunskapsstyrning – för oss handlar det om en jämlik PSYKISK hälsa För en jämlik psykisk hälsa

3 rätt Den du söker hjälp hos ska ha kunskap.
Det övergripande målet är det ska finnas rätt kunskap i våra möten – och inte bara kunskap – hjärta också. Kunskapen ger förutsättningar för ett bra möte och en god vård. ”Jag gör ett bättre jobb när jag känner att jag behärskar situationen och har rätt kunskap”

4 Ett bra möte sker när: Den som möter patient, klient, brukare har den kunskap de behöver för att ge rätt bemötande och insats (omsorg, vård, stöd, behandling, rehabilitering) som motsvarar personens behov Personen själv har nödvändig kunskap för att kunna vara delaktig i beslut om sin egen vård eller stöd 1. 2. Ett bra möte sker när den som möter patient/klient/brukare har den kunskap som behövs för att ge rätt bemötande och ett bemötande som möter personens behov. Det krävs alltså inte bara teoretisk kunskap utan också kunskap om individens situation och behov. Patienten/klienten/brukaren själv ska ha den kunskap hen behöver för att kunna vara delaktig i beslut som gäller deras vård eller stöd.

5 Så… Hur kan vården bli likvärdig i hela landet?
Hur vet vi att de metoder vi använder är de bästa? Hur gör vi för att använda de bästa metoderna? Hur tar vi reda på vilken kunskap som saknas? Hur skapar vi den kunskap som saknas? Hur gör vi oss av med gammal kunskap? Hur ska vi få en jämlik vård?

6 Målet är att skapa bättre förutsättningar för en jämlik psykisk hälsa genom att kunskapsbaserade insatser ges på ett likvärdigt sätt i hela landet Frågorna är desamma över hela landet och tanken är att få bättre förutsättningar att kunna leverera insatser på ett likvärdigt sätt i hela landet.

7 Bygger på befintlig kunskap och resurser
RESURSCENTRUM Det finns kunskap idéer och erfarenhet som vi redan nu delar mellan oss men utbytet skulle kunna gå bättre och vara mer samordnat. Det vi i dag kallar resurscentra skulle kunna bidra med det. Det handlar om koordinering, att organisera och strukturera samverkan, genom att att använda befintliga resurser.

8 Kunskap finns! Forskning utvecklas snabbt
Det finns beprövade insatser som vi vet fungerar, och ett stort behov av att så många som möjligt får tillgång till dessa Mycket värdefull kunskap utvecklas i dag i projektform och riskerar att försvinna med projektet Det finns kunskap både i form av beprövad erfarenhet och forskning. Mycket tas fram i projektform och riskerar att försvinna med projekten. Med hjälp av resurscentrum kommer projektkyrkogårdarna förhoppningsvis istället att försvinna.

9 Psykisk ohälsa ökar Det andra stora skälet att samordna arbetet i resurscentrum är den nuvarande situationen avseende psykisk ohälsa

10 Psykisk ohälsa ökar Sedan 2014 är psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige. Antalet svenskar som sjukskrivs på grund av psykisk ohälsa har fördubblats på fem år Under ett år drabbas en miljon svenskar i arbetsför ålder av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa är i dag den vanligaste orsaken till sjukskrivningar. De som sjukskrivs är ofta sjukskrivna länge. De löper större risk än andra sjukskrivna att inte komma tillbaka till arbetsmarknaden. En av fem som jobbar uppger problem med ångest, oro, depression eller sömnstörningar. En miljon svenskar äter antidepressiva läkemedel.

11 Psykisk ohälsa ökar Unga människor är särskilt utsatta. Nästan en av fyra mellan 16 och 18 år lider av psykiska besvär. Många äldre drabbas även av psykisk ohälsa som t.ex. depressioner och ångesttillstånd vilket också kan försvåra fysiskt tillfrisknande. Den psykiska ohälsan kostade Sverige 70 miljarder under 2013, enligt OECD. Det motsvarar nästan tre procent av Sveriges BNP. Bland grupper av unga i arbetsför ålder som varken jobbar eller studerar är andelen med psykisk ohälsa ännu högre. Både diagnoser och användning av läkemedel inom psykisk ohälsa ökar. Lägger man till de stora mänskliga kostnaderna står vi inför en av vår tids stora välfärdsutmaningar.

12 Problem i ett avlångt land
Ojämn kompetens- och resurstillgång och ineffektiv samverkan - generell brist på vissa personalgrupper Omotiverade skillnader i utfall, kvalitet och/eller utbud Begränsad förmåga att sprida och implementera lösningar/kunskap/best practise Analys, implementering och förbättringsarbete kräver ofta specialistkunskap som är ojämnt fördelad I vårt avlånga land vet vi att vi har olika förutsättningar och ojämn tillgång till kompetens och resurser. Men det finns också skillnader i landet som är svårare att förklara. Så vad kan vi göra för att förbättra situationen?

13 samarbeta med att ta fram
Billigare Snabbare Alla tjänar på att samarbeta med att ta fram och använda ny kunskap Samarbete är bra – särskilt om man slipper lägga så mycket resurser på att få själva samarbetet att fungera. Bättre

14 Vad är resurscentrum? Ett resurscentrum är just en struktur för samverkan

15 Vad är resurscentrum? En stödfunktion regionalt och lokalt som:
Samlar kunskap om befintliga kompetenser, exempelvis kompetenta processledare Stödjer samordning Ser till att det finns efterfrågad kompetens Det som man frågar efter ute i verksamheterna ska finnas – och resurscentrum ser till att hitta det som behövs. Det behöver inte alltid finnas i det egna geografiska området eftersom man samverkar nationellt.

16 Vad är resurscentrum? En samordnad arbetsform/funktion inom varje sjukvårdsregion. Kommer arbeta och organiseras på olika sätt, utformas efter lokala och regionala förutsättningar och behov. Bygger vidare på det som redan finns och fungerar, behöver inte innebära en ny byggnad eller nya medarbetare. Förslaget just nu är det finns ett resurscentrum i varje geografiskt område som motsvarar sjukvårdsregionerna. Detta beror på att sjukvården valt den indelningen. Det kan komma att ändras längre fram. Utifrån sina befintliga förutsättningar och behov kommer de att se lite olika ut – men alla har visa gemensamma kompetenser som vi strax återkommer till

17 Hur känner man igen ett resurscentrum?
Resurscentrum täcker geografiskt ett antal län, har kompetenser som motsvarar kommuners och landstings behov på ett likartat sätt och kommer vara olika utformade utifrån lokala förutsättningar. Kan sprida kunskap mellan kommuner och landsting men också till och från nationell nivå. Bidrar till effektivare användning av resurser och snabbare utveckling. Bygger på befintlig personal och resurser som samordnas – inga nya hus

18 Uppföljning utvärdering Stöd för ledning och styrning
Kompetenser för resurscentra Kunskapsstöd Uppföljning utvärdering Utvecklings- arbete Stöd för ledning och styrning Dessa kompetenser ska finnas överallt – på varje resurscentrum. Mycket av dessa kompetenser finns redan – resurscentrum samordnar och kompletterar.

19 Uppföljning utvärdering Stöd för ledning och styrning
Kompetenser för resurscentra Kunskapsstöd Uppföljning utvärdering Utvecklings- arbete Stöd för ledning och styrning Att kunna ta emot och sprida nationella kunskapsstöd. Att vara med och ta fram nationella och regionala kunskapsstöd Arbetet med vård och insatsprogram (VIP) är ett exempel på arbete med kunskapsstöd

20 Uppföljning utvärdering Stöd för ledning och styrning
Kompetenser för resurscentra Kunskapsstöd Uppföljning utvärdering Utvecklings- arbete Stöd för ledning och styrning Att samla in och analysera data. Identifiera och sprida goda exempel Detta skulle exempelvis kunna gälla arbetet med handlingsplaner som ingår i överenskommelsen Psykisk hälsa 2017 mellan SKL och regeringen.

21 Uppföljning utvärdering Stöd för ledning och styrning
Kompetenser för resurscentra Kunskapsstöd Uppföljning utvärdering Utvecklings- arbete Stöd för ledning och styrning Tillse kapacitet och kompetens att stödja det regionala utvecklings- arbetet – exempelvis bra process- ledare och andra kompetenser Analysfunktion och personer med kompetens att driva utvecklingsarbete ingår också här

22 Uppföljning utvärdering Stöd för ledning och styrning
Kompetenser för resurscentra Kunskapsstöd Uppföljning utvärdering Utvecklings- arbete Stöd för ledning och styrning Känna till funktioner och personer med olika roller och från olika sektorer Använda ordinarie linje och organisation och där stödja och samordna namngivna personer som har uppdrag och mandat att delta i gemensamt arbete Stödja att det finns politiskt beslutade prioriterade och tidsatta mål Detta handlar om att känna till vilka personer och funktioner som finns i olika roller och veta vad som finns i linjen för att kunna stödja och samordna. Vi vill inte skapa parallella system utan använda det som redan finns i linjen. Dessa personer måste få uppdrag och mandat att delta i det gemensamma arbetet – och det måste man få i de ordinarie strukturerna. Att ha tydliga uppdrag är nödvändigt – det gäller både för utvecklingsarbete och resurscentra. Politiskt beslutade och tidsatta mål är därför nödvändigt.

23 Utmaningar och vanliga frågor
Blir inte detta bara en ny nivå av krångel – varför behövs det? Vi har jobbat med vårdprogram regionalt länge – vad blir bättre nu? Varför ska kommunerna vara med? Varför är allt så landstingscentrerat? Risk för dubbelarbete? 1. I dag finns ojämlikhet i människors psykiska hälsa och möjligheter till ett fullgott liv som orsakas av brister i våra system - dessa ska minimeras genom ett strukturerat samarbete. 2. Att ta fram Vård och Insatsprogram på nationell nivå kommer vara mer effektivt och ge tid och resurser till införande. 3. Kommunerna står för 30 procent av all sjukvård och många människor med psykisk ohälsa får hälso- och sjukvård av kommunerna. 4. Förslaget just nu är det finns ett resurscentrum i varje geografiskt område som motsvarar sjukvårdsregionerna. Detta beror på att sjukvården valt den indelningen. Det kan komma att ändras längre fram. 5. Risken för dubbelarbete är störst på nationell nivå – arbetet med resurscentra måste i stora delar vara avslutat under 2018 enligt SKLs överenskommelse med regeringen och går därför fortare än annat. 1 av 3

24 Utmaningar och vanliga frågor
Varför ska psykiatrin alltid vara speciell och utmärka sig? Hur är brukare och anhöriga med i arbetet? Vi har ju redan nationella riktlinjer – varför behövs VIPar? Varför organiseras resurscentra i sjukvårdsregioner? Varför får man inte välja vilket resurscentra man vill tillhöra? Varför inte fokusera på psykiatri – psykisk hälsa är så diffust? 5. Arbetet med att skapa Regionala resurscentra finns med i SKLs överenskommelse med regeringen både 2017 och 2018 och är alltså ett beslut av SKLs politiker. Behoven är också stora inom fältet. 6. Det finns en tradition av att ha med brukare och anhöriga i arbetet kring psykisk hälsa och ohälsa och det har gjorts så manga gånger tidigare. Det kommer att bli tydligare när vi kommer igång hur det kommer att se ut. 7. Nationella riktlinjer är till beslutandenivå - vård och insatsprogram till verksamheter så det är utformat på ett annat sätt. 8. Avseende sjukvårdsregioner är det så att vi får anpassa oss till den modell som använda på andra håll. 9. Varför psykisk hälsa – det är därför att om vi ska kunna förebygga och främja måste vi ha det perspektivet. 2 av 3

25 Utmaningar och vanliga frågor
Varför är ni så fokuserade på organisation när det handlar om människor? Det här kommer att kosta – vilka ekonomiska resurser finns? Vad är grejen jämfört med det vi gör i dag? 10. Det övergripande målet är det ska finnas rätt kunskap i våra möten – och inte bara kunskap – hjärta också. Kunskapen ger förutsättningar för ett bra möte och en god vård. 11. Arbetet bygger på att samordna och effektivisera befintliga resurser. Extramedel finns under 2018 i den överenskommelse SKLs tecknat med regeringen. 12. Den stora vinsten är ökad kvalité och effektivitet på våra insatser– det återstår att se hur väl vi lyckas, alla måste bidra med sin del. 3 av 3

26 Dammsugaren För att se hur vi lyckas måste vi kunna samla data för att mäta om det går bättre än tidigare. Vi behöver komma igång tidigt med insamling av data.

27 Överenskommelse om psykisk hälsa mellan regeringen och SKL:
Initiativ för att utveckla stödet pågår i kommuner och landsting och på nationell nivå: Överenskommelse om psykisk hälsa mellan regeringen och SKL: stimulansmedel, utvecklingsstöd och utveckling av struktur för kunskapsutveckling och kunskapsspridning Landsting och regioners system för kunskapsstyrning Regionala samverkans- och stödstrukturer Rådet för styrning med kunskap (nationell nivå) En kort påminnelse om att det är mycket som pågår parallellt just nu som vi hör ihop med - vi försöker koppla ihop detta för bästa möjlig effekt.

28 Nationella och regionala programområdet för psykisk hälsa
En del i landsting och regioners system för kunskapsstyrning, ett av ett 20-tal programområden Omfattar kunskap för både kommun och landsting Sammanställer aktuell kunskap på nationell nivå Sprider kunskap, samlar erfarenheter och följer upp på regional och lokal nivå Stöder utbyte av kunskap mellan olika aktörer, både de verksamheter som ger insatser och de som använder insatserna. Möjliggör samordning av utbildning och metodstöd liksom stöd för uppföljning I strukturen ”Landsting och regioners system för kunskapsstyrning” finns 20 olika programområden varav ett för psykisk hälsa där både kommuner och landsting finns med från början – detta skiljer psykiatrin från de andra just nu. Resurscentrum och regionalt programområde psykisk hälsa kommer till stor del att arbeta med samma saker och ta armkrok.

29 Läs mer på www.uppdragpsykiskhälsa.se
Arbetet med detta pågår och delar, benämningar etc kan komma att ändras – se därför gärna efter att du har den senaste versionen av detta bildspel.

30 Överenskommelse om psykisk hälsa mellan regeringen och SKL:
Landsting och regioners system för kunskapsstyrning Regionala samverkans- och stödstrukturer Rådet för styrning med kunskap (nationell nivå) Överenskommelse om psykisk hälsa mellan regeringen och SKL: stimulansmedel, utvecklingsstöd och utveckling av struktur för kunskapsutveckling och kunskapsspridning

31 Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård
Landsting/regioners system för kunskapsstyrning

32 Vår framgång räknas i liv och jämlik hälsa Tillsammans gör vi varandra framgångsrika

33 Målområden – God vård Kunskapsbaserad. Vården ska baseras på bästa tillgängliga kunskap och bygga på både vetenskap och beprövad erfarenhet. Säker. Vården ska vara säker. Riskförebyggande verksamhet ska förhindra skador. Verksamheten ska präglas av rättssäkerhet. Individanpassad. Vården ska ges med respekt för individens specifika behov, förväntningar och integritet. Individen ska ges möjlighet att vara delaktig. Jämlik. Vården ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla. Tillgänglig. Vården ska vara tillgänglig och ges i rimlig tid; ingen ska behöva vänta oskälig tid på vård eller omsorg. Effektiv. Tillgängliga resurser ska användas på bästa sätt för att kunna erbjuda bästa möjliga vård till hela befolkningen. God vård: enligt Socialstyrelsen

34 System för kunskapsstyrning/lärande system
En sammanhållen struktur för kunskapsstyrning för att skapa förutsättningar för en mer kunskapsbaserad och jämlik vård.

35 Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård
Vi använder den (bästa tillgängliga) kunskap som finns i varje möte Mötet följs upp och analyseras på såväl individnivå som på gruppnivå Ny kunskap kan snabbt omsättas, och ny kunskap genereras och systematiseras Identifiering och prioritering av nya förbättringsområden tillsammans med patienten är en del av vardagen Det är enkelt att jobba kunskapsbaserat Patienter som medskapare

36 Samspel för ökad kunskapsstyrning
Patienten

37

38

39 Regionala programområden
Uppdrag Genomföra behovsinventering och bidra till det nationella programområdets behovsanalys och omvärldsbevakning Initiera frågor för nationell samverkan Skapa regionala tillämpningar av nationella kunskapsunderlag och beslutsstöd Ta emot, anpassa och omsätta nationell kunskap för att det ska nå ut till patientmötet Stödja spridning och implementering av bästa möjliga tillgängliga kunskap Samverkan med regional registercentrumorganisation Specifika regionala uppdrag

40 Nationella programområden (NPO)
Uppdrag Hur ser det ut idag? Behovs- och gapanalys - Åtgärder/förslag/prioritera Utser nationella arbetsgrupper Omvärldsspaning Kunskapsstöd för jämlik hälsa och vård- behandlingsrekommendationer - SVF Kvalitetsregister Ordnat införande/ordnad utfasning Nivåstrukturering Bidra i arbete med ev statliga satsningar Samverka med myndigheter inom aktuellt område Annat t ex ehälsa, kompetensutveckling En grupp per programområde Regionalt värdskap/placering Representation från samtliga regioner (dvs 6 ledamöter) Stödresurser: processledare från värdregion, metodstöd, statistik- och analysstöd, annat

41 Sammansättning nationella programområden (NPO) och nationella arbetsgrupper
NPOs Nationella arbetsgrupper: Experter (primär- och specialistvård) Kvalitetsregister Patientföreträdare Vårdprogram Om relevant kommunrepresentant Arbetet stöds av processledaren för NPO samt stödfunktion på SKL. Representation från samtliga regioner Jämn könsfördelning ska eftersträvas. Multiprofessionell sammansättning samt representativet från så väl primärvård som sjukhus. NPO består av: 6 ledamöter och en processledare Representanter från respektive sjukvårdsregion. Bred professionell kompetens inom fältet och regionalt mandat

42 Nationella samverkansgrupper (NSG)
Metoder för kunskapsstöd Kvalitetsregister Uppföljning och analys Läkemedel/medicinteknik Forskning/Life Science Patientsäkerhet Vid behov kan ytterligare samverkansgrupper inrättas inom ramen för modellen t ex för tillfälliga satsningar Uppdrag Varierar beroende på område, t ex Förvaltning/utveckling Behovsanalys Utser expert-, projekt-, referensgrupper Omvärldsspaning Annat… En samverkansgrupp per område Regionala representanter Stöd från nationell stödfunktion på SKL

43 Nomineringsprocesser
Nationella programområden Nationella programområden – nominering sker via NSK-Regiongrupp. Fastställs av SKS. Ledamöter i nationella arbetsgrupper nomineras av aktuellt NPO enligt upprättad rutin inom kunskapsstyrningsstrukturen. NPOs processledare säkrar att rutinen följs. Regional representant fastställs av respektive region. Övriga ledamöter fastställs av NPO. Nationella samverkansgrupper Nationella samverkansgrupperna – nominering sker via SKS. Mandatperioder: 2-3 år i inledningen (omlott), möjlighet till förlängning 1 alt 2 år. Beslutad av Interimistisk styrgrupp

44 Värdskap NPO Varje region tar på sig att vara värd för 2-3 NPO.
Värd för NPO för cancersjukdomar, psykisk hälsa och kvinnosjukdomar och förlossning är SKL så länge statliga medel finns Värdskapet innebär att förse NPO med processledare De första två åren (2018/19) är innebär värdskapet att regionen har ordförandeposten Diskussion: Ska det regionala värdskapet även inkludera stöd i viss kommunikation, statistik, analys, administration (bokningar, jävshantering, dokumenthantering, fakturering) Beslutad av Interimistisk styrgrupp

45 Ordförandeskap NPO och NSG
Ordförande: NSG: Gruppen föreslår vem som ska vara ordförande. SKS fastställer. NPO: Med värdskapet följer ordförande posten under 2018/2019 därefter tar SKS ställning Mandatperiod 2 år med möjlighet till förlängning ytterligare 2 år. (dvs max 4 år) Beslutad av Interimistisk styrgrupp

46 Styrgrupp för kunskapsstyrning i samverkan (SKS)
Uppdrag Verka för att kunskapsstyrningen blir ett stöd för huvudmännen och professionen och att den är samordnad, effektiv, ändamålsenlig och användbar. Stöd och en arena för dialog mellan huvudmännen och staten i kunskapsstyrningsfrågor på tjänstemannanivå i strategiska samverkansmöten med staten, t ex. Rådet för styrning med kunskap. Godkänna verksamhetsplaner, fördela och följa upp de gemensamma medlen, hålla riktningen utifrån vision- och målbeskrivning och göra horisontella prioriteringar för kunskapsstyrningsfältet. Består av: Två representanter från landstingsdirektörsföreningen Fyra representanter från hälso- och sjukvårdsdirektörsnätverket En representant från SKL Samtliga sex sjukvårdsregioner ska vara representerade. Vid behov kan styrgruppen utökas med ytterligare ledamöter. Ledamöter samt ordförande utses av landstings- och regiondirektörsföreningen.

47 Styrgrupp Mats Bojestig, Sydöstra sjukvårdsregionen, Region Jönköpings län (HSD), ordförande Rita Jedlert, Södra sjukvårdsregionen, Region Skåne (HSD) Anders Sylvan, Norra sjukvårdsregionen, Västerbottens läns landsting (LD/RD) Ann Söderström, Västra regionen, Västra Götalandsregionen (HSD) Kitty Kook Wennberg, Stockholm-Gotlands sjukvårdsregion, Stockholms läns landsting (HSD) Jan Grönlund, Uppsala-Örebros sjukvårdsregion, Landstinget Sörmland (LD/RD) Hans Karlsson, SKL, avdelningsdirektör vård och omsorg Sekreterare: Sofia Tullberg, SKL Adjungerade Bo Svedberg, Region Gävleborg, Ekonomidirektörsnätverket Christina Jörhall, Region Jönköpings län, Informationsdirektörsnätverket Vakant, Personaldirektörsnätverket Magnus Wallinder, Ljungby kommun, ordförande för NSK-S Mari Forslund, SKL, sektionschef kvalitet och uppföljning Marie Lawrence, SKL, ansvarig för den nationella stödfunktionen samt för kansliet för nationella kvalitetsregister

48 Beredningsgrupp till styrgruppen
Uppdrag Stödjer styrgruppen i dess uppdrag genom att ta emot och bereda underlag från programområdena inför ställningstagande, horisontella prioriteringar och beslut i styrgruppen. Bidrar till att säkra och stödja samordning mellan programområden och mellan programområdena och samverkansgrupperna. Säkrar och stödjer perspektiv så som t.ex. vårdkedjor, multisjuklighet och ekonomisk värdering in i programområdenas arbete. Förankrar pågående arbete ut i respektive region. NSK-Regiongrupp fungerar tills vidare som beredningsgrupp Styrgruppen beslutar om beredningsgruppens sammansättning och omfattning utifrån behov. NSK-Regiongrupp fungerar tills vidare som beredningsgrupp till den interimistisk styrgruppen/styrgruppen

49 Ordinarie ledamöter i NSK-regiongrupp
Västra sjukvårdsregionen Anna Wallman, VGR Anders Carlqvist, VGR Sydöstra sjukvårdsregionen Karl Landergren, Landstinget i Kalmar län Mats Bojestig, Region Jönköpings län, Ordförande Uppsala/Örebro sjukvårdsregion Ylva Nilsagård, Region Örebro län Marianne Van Rooijen, Uppsala läns landsting Lena Burström, Region Västmanland Stockholm/Gotland sjukvårdsregion Maria Samuelsson-Almén, SLL Björn Wettermark, SLL Johannes Blom, SLL Norra sjukvårdsregionen Monika Johansson, Landstinget Västernorrland Susanne Waldau, Västerbottens läns landsting Södra sjukvårdsregionen Thomas Troëng, Landstinget Blekinge Christer Lindbladh, Region Skåne Thomas Lindén, Region Halland

50 Nationell stödfunktion
Strategiskt Kommunikationsstöd: 3 kommunikations-/informations-direktörer från landsting/regioner samt på SKL Nationell stödfunktion Uppdrag 1. Bidra med koncept, mallar och till ett likartat arbetssätt inom strukturen 2. Säkra strukturens inre samverkan dvs. att programområdena hittar former att samverka mellan sig samt med och mellan samverkansgrupperna 3. Samspela med och stödja samverkansgrupperna och beredningsgruppen i beredning av underlag för beslut och ställningstagande i styrgruppen 4. Skapa mötesplatser och tillhandhålla plattform för informationsspridning, med utgångspunkt från SKL för regioner och landsting i samverkan 5. Vara ett administrativt stöd till styrgruppen, inklusive en sekreterarfunktion 6. Hantera processen för verksamhetsplaner, budget och inhämtningen av gemensamma medel för modellen 7. Säkra att programområdena och samverkansgrupperna bemannas med SKL-representation där det bör/ska finnas 8. Bidra med kompetens i drift, förvaltning och utveckling inom de olika program- och samverkansområdena

51 Patientorganisationer
En övergripande referensgrupp ska inrättas Dialoger pågår om hur patientrepresentation i Nationella arbetsgrupper bör ske och stöttas

52 Beslutspunkter utifrån rekommendation
Att landsting och regioner i samverkan arbetar utifrån den gemensamma visionen: Vår framgång räknas i liv och jämlik hälsa. Tillsammans gör vi varandra framgångsrika. Att landsting och regioner samarbetar inom den gemensamma strukturen för kunskapsstyrning. Att landsting och regioner anpassar sin regionala och lokala kunskapsorganisation till den nationella programområdes- och samverkansstrukturen med syfte att få styrka genom hela systemet. Att landsting och regioner långsiktigt säkrar en regional och lokal kunskapsorganisation i enlighet med den nationella strukturen. Att landsting och regioner avsätter resurser regionalt i form av att ta på sig värdskap för ett antal programområden, tillsätter ordförande och processledare för aktuella programområden samt avsätter tid för experter att delta i programområden och samverkansgrupper.

53 Beslutspunkter utifrån rekommendation
Att landsting och regioner, med stöd av SKL, etablerar en gemensam organisations- och styrmodell för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning genom att: inrätta nationella programområden med experter inom sjukdomsspecifika eller organisatoriska fält tillsätta nationella samverkansgrupper med experter inom tvärgående områden så som; uppföljning och analys, läkemedel och medicinsk teknik, patientsäkerhet etc. tillsätta en strategisk styrgrupp – styrgrupp för kunskapsstyrning i samverkan (SKS) tillsätta en beredningsgrupp som bereder ärenden inför ställningstagande och beslut i styrgruppen (SKS) inrätta en nationell stödfunktion, som utgår från och i första hand bemannas från SKL

54 Beslutspunkter utifrån rekommendation
Att landsting och regioner följer och gör de förändringar som krävs regionalt och lokalt utifrån beslut tagna av styrgruppen (SKS) i frågor rörande den nationella strukturen. Att landsting och regioner utifrån en rekommendation från SKL:s politiska ledning tar politiskt inriktningsbeslut om styrgruppens uppdrag, mandat och den finansiella ram som styrgruppen råder över för det gemensamma arbetet och att sjukvårdshuvudmannens politiska ledning utser landstings-/regiondirektören till ombud för hantering av frågan framåt.

55 Preliminär tidplan etablering ”nationellt”
23-24/11LD Beslut om sammansätt-ning ordinarie styrgrupp 22/9 Interimistisk styrgrupp 1 27/10 Interimistisk styrgrupp 2 24/11 Interimistisk styrgrupp 1:a möte ordinarie styrgrupp 2:a möte ordinarie styrgrupp 3 21/9 NSK 19/10 NSK 17-18/1 NSK 21-22/2 NSK Aug Sept Okt Nov Dec Jan Feb 28/8 startmöte SG Uppföljning/Analys Uppstartsmöte NPO kvinnosjukvård+nerv-system Förfrågan om värdskap NPO ut ( 31/10 Lokala politiska beslut klart Uppdrag samt nominering till NPO + SG Beslutar om sammansättning NPO kk - neuro Beslut om uppdrag återstående NPO+SG Fördelning av värdskap, Beslut om ledamöter i NPO och SG, Mars: Gemensamt uppstartsmöte med samtliga grupper

56 Startade Nationella programområden (NPO)
Cancersjukdomar – RCC i samverkan Psykisk hälsa – juni 17 Nervsystemets sjukdomar – okt 17 Kvinnosjukdomar och förlossningar – okt 17 Nationella samverkansgrupper (NSG) Uppföljning och analys – aug 17 Kvalitetsregister – okt 17 Läkemedel/medicinteknik - NT-rådet (nya terapier) NSK-Regiongrupp NSK-Regiongrupp fungerar tills vidare som beredningsgrupp till den interimistisk styrgruppen/styrgruppen Nationellt kliniskt kunskapsstöd beta.nationelltklinisktkunskapsstod.se/

57 Startas våren 2018 Nationella samverkansgrupper (NSG)
Metoder för kunskapsstöd Forskning/Life Science Patientsäkerhet Nationella arbetsgrupper Nationell arbetsgrupp strukturerad vårddokumentation (ny grupp) Smärta (ny grupp) Astma/KOL (fd programråd) Diabetes (fd programråd) Stroke (fd programråd) Strama (fd programråd) Levnadsvanor (fd programråd) Övriga grupper Primärvårdsrådet (fd programråd) Patientsamverkan Professionssamverkan Nationella programområden (NPO) Akut vård Infektionssjukdomar Endokrina sjukdomar Ögonsjukdomar Öron-,näsa- och halssjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar Lung- och allergisjukdomar Rörelseorganens sjukdomar Hud- och könssjukdomar Mag- och tarmsjukdomar Njur- och urinvägssjukdomar Barn och ungdomars hälsa Sällsynta sjukdomar Tandvård Nära vård – ej beslutat

58 Budgetpropositionen för 2017