Presentation vid ALK-dag: Projekt Utbildningshälsocentral

En presentation över ämnet: "Presentation vid ALK-dag: Projekt Utbildningshälsocentral"— Presentationens avskrift:

1 Presentation vid ALK-dag: Projekt Utbildningshälsocentral
Magnus Tufvesson Maria Nordendahl Göran Waller Luleå Presentera dig och projektet som ägs av Närsjukvårdens divisionschef Brita Winsa och leds av mig själv, Magnus Tufvesson, distriktsläkare i Hortlax och koordineras av Göran Waller, distriktsläkare från Kalix som nu arbetar som vikarierande lektor och på FoI.

2 Bakgrund FoI-enheten har gjort en förstudie 2016
vi fick uppdrag i september 2017 slutrapport avläggs januari 2018 Ursprungliga målsättningar omformades något Möten med nyckelpersoner, kontakt med nätverk Förankringsarbete Intervjuer/samtal med nyckelpersoner: Studierektorer i allmänmedicin i region Norrbotten Övergripande ST-studierektorer i region Norrbotten Ansvariga för läkarutbildningen Sunderby sjukhus Distriktsläkare Handledare ST-läkare Verksamhetschefer SFAM Kontakt med utlandsstuderande Kontakt med ansvarig för utbildningshälsocentraler Kontakt med utbildningshälsocentral Nässjö Regelbunden avstämning med projektägarna. Förankringsarbete.

3 Projektets målsättning
Våra tänkta slutsatser utifrån de samtal vi haft Satsa på handledning och handledare Tid och utrymme Utbildade handledare Vi måste attrahera goda handledare att stanna kvar i region Norrbotten Med goda handledare har vi bättre förutsättningar att utbilda goda ST-läkare som vill stanna i region Norrbotten Det finna många sätt att inför slutrapporten tänka sig hur man formulerar ”mer tid för handledning”. En del anger ”10 % tid avsätts om man handleder 1 ST-läkare, 15% om handleder 2”. Andra formulerar att handledarens lista minskas genom att lämpligt antal överförs till ST-läkaren. Det ena sättet kanske inte behöver utesluta det andra? Det behöver skapas en trygg miljö, en ”grön ö” om man så vill – ett uttryck som ofta används för att beskriva ett gynnsamt arbetsklimat – och som kan finnas i mikroperspektiv och som kan omfatta en hel hälsocentral. Vi ska inte sticka under stol med att det ibland betyder behov av stafettläkare, men det är inte vårt uppdrag att gå in behov av hyrläkare. I stället tänker vi att vi varje närsjukvårdsområde skulle ha extra handledningskraft anställd, i form av en distriktsläkare på exempelvis 50%, och varför inte också en senior kollega med stor erfarenhet av arbetet och av handledning som ytterligare resurs. Dessa resurser skulle vara tillgängliga för hela närsjukvårdsområdet, för att kunna hjälpa och stötta på plats eller på distans utifrån hur behoven ser ut. De skulle vara kopplade till studierektorn som har största kännedomen om situationen ute på enheterna, och kanske kan också regionens adjunkter vid läkarutbildningen vara behjälpliga. En översiktlig kostnadskalkyl landar på cirka 1 miljon per närsjukvårdsområde och ställt emot ekonomin för varje enhet är det inte stora summor, tror vi.

4 Projektets målsättning
Våra tänkta slutsatser utifrån de samtal vi haft 2. Alla hälsocentraler kan bli en utbildningshälsocentral Grundnivå för att kunna utbilda ST-läkare Avstegshantering? Bilagor med kravmodeller som i andra regioner/län/landsting Förslag att utgå från SPUR-inspektionens dokument – ”winwin” En modell där vi stimulerar sidotjänstgöring på annan hälsocentral, t.ex. i glesbygd, men med bibehållen god handledning Ursprungliga målen: Pilottesta 2 utbildnings-hc Kostnadseffektiv kompetensförsörjning - Få ST-läkare i allmänmedicin att stanna - Förbättringsmotor för primärvården - Underlätta integreringen av utlandsutbildade läkare Stärka 3-delat uppdrag; vård, utbildning o forskning m koppling till universitetet Nyligen SFAM:s studierektorskonferens , bland annat gått igenom de olika regionernas/landstingens villkor för att en enhet ska få anställa ST-läkare o dessa villkor kan se lite olika ut men är i mångt o mycket också samstämmiga. Vi tänker oss en grundnivå – det ska t.ex. finnas en handledare o sedan får varje enhet (verksamhetschef) möjlighet att beskriva hur de ska hantera avsteg från grundkrav såsom de formuleras. Vi föreslår att man utgår från SPUR-inspektionens dokument som är tydliga o fastslagna olätta att utgå ifrån ute på enheterna. Innebär en enkelhet för enheterna, för studierektor, o ger förstås en bra utgångspunkt när vi genomgår SPUR-inspektion. SPUR-inspektion (SpecialistUtbildningsRåd) ska enl SOFS utföras helst vart 5:e år, o är en extern läkarledd inspektion av kvaliteten på vårdgivarnas AT- o ST-utbildning. Studierektorerna får sedan bedöma om enheten bereder acceptabla möjligheter för en blivande ST-läkare, o kan vid behov involvera resurspersonerna inom närsjukvårdsområdet. Sidotjänstgöring i glesbygd. Det är en verklighet att alla i dagsläget inte kan ta emot ST-läkare, hur gärna de än skulle vilja . Alla är dock positiva till en möjlighet att ta emot ST-läkare för sidotjänstgöring. Vi kan också tänka oss en modell där ST-läkaren redan från början är knuten till en glesbygdshälsocentral, men av brister i grundvillkoren gör större delar av sin ST på en annan hälsocentral o gradvis fasas över till sin hemhälsocentral.

5 Projektets målsättning
Våra tänkta slutsatser utifrån de samtal vi haft 3. Kompetensvärderingsenhet Basala bedömningar Stöd för ST-läkare, handledare och verksamhetschefer Koppla mot läkarutbildningen/forskning, studierektor i allmänmedicin, SFAM 1 fysisk enhet i region Norrbotten Kräver mer resurser och vidare planering – brådskar?! Utifrån vad vi erfarit så finns ett stort behov av en kompetensvärderingsenhet. Vi har också funnit att behovet bäst tillgodoses av en fysisk enhet, självständig, men knuten till någon befintlig hälsocentral. Utlandsutbildade läkare kan bedömas INNAN anställning. Även ST-läkare eller handledare som redan är verksamma ska kunna komma ifråga för stöd/bedömning och verksamhetschefer kan också få svar på sina funderingar. Denna enhet tänker vi ska kunna bevara del av den ursprungliga målsättningen ”från student till docent” d.v.s. man kopplar utbildningen till vetenskapen och stimulerar forskning och närhet till universitetet. En Kompetensvärderingsenhet kräver fortsatt viss utredning och projektering och lär kosta en del, men på sikt intjänade om vi kommer ifrån att anställa läkare som inte stannar, eller som inte blir dugliga allmänläkare.

6 Frågeställningar 1. Handledarhjälp/stöd för ST-läkare och handledare – något för din hälsocentral? 2. Har din hälsocentral resurser att utbilda ST-läkare? 3. Kompetensvärderingsenhet – något din hälsocentral hade behövt? Skulle behöva nu? För fler funderingar eller synpunkter (välkomna!):

7 Modell Närsjukvårdsområde Kompetensvärderings-enhet - y% DL - z% DSK
Varje NS-område får en resursnod som bemannas med: - Studierektor i allmänmedicin - x% distriktsläkare för handledarstöd/handledare Kompetensvärderings-enhet - y% DL - z% DSK