Metropolområdets förhandsutredning Utredarnas förslag om alternativ och en rekommendation 5 mars 2013 Jarmo Asikainen, Rolf Paqvalin, Kirsi Mononen, Pekka.

En presentation över ämnet: "Metropolområdets förhandsutredning Utredarnas förslag om alternativ och en rekommendation 5 mars 2013 Jarmo Asikainen, Rolf Paqvalin, Kirsi Mononen, Pekka."— Presentationens avskrift:

1 Metropolområdets förhandsutredning Utredarnas förslag om alternativ och en rekommendation 5 mars 2013 Jarmo Asikainen, Rolf Paqvalin, Kirsi Mononen, Pekka Myllyniemi, Aija Tuimala och Juhani Turunen

2 Behoven och målen med utredningen  Helsingfors metropolområde bör vara konkurrenskraftigt jämfört med Europeiska metropolområden, och dessutom socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbart och effektivt.  Målen med de strukturella reformerna:  Betydande behov av att förenhetliga samhällsstrukturen i området på grund av en gemensam centraltätort och dess tillväxttryck  Skapandet av en funktionell helhet  Områdets övergripande intressen 2 Osasto

3 Utredarnas uppgifter  Att i kommunindelningsutredningsdelen lägga fram förslag till områden där kommunerna borde genomföra ömsesidiga sammanslagningsutredningar efter att en förhandsutredning genomförts.  Att i metropolförvaltningsdelen kartlägga alternativa modeller för metropolförvaltningen och beskriva metropolförvaltningens uppgifter samt modeller för beslutsfattande och finansiering.  I alternativen ska utvecklandet av kommunstrukturerna och metropolförvaltningen vara kopplade till varandra.  Förslagen ska utarbetas i interaktion med kommunerna.  Utredarna ska beakta regeringsprogrammets och regeringens riktlinjer för kommunreformen, och för kommunindelningens del i synnerhet regeringens kriterier för kommunreformen. 3 Osasto

4 pp.kk.vvvv 4 Osasto En livskraftig och handlingsförmögen metropolregion Tjänster Ledande och beslutsfattande Boendet, bostadsmarknaden och förebyggandet av segregation Deltagning och demokrati Internationell konkurrenskraft och image Markanvändnings- och samhälsstrukturen Ekonomi och produktivitet Trafiken, rörligheten och miljön METROPOLKRITERIERNA KRITERIERNA FÖR KONSEKVENSUTVÄRDERING Metropolområdets reformerings- och utvärderingskriterier

5 Grunderna till förslagen  Förslagen har utarbetats utifrån ”metropolkriterierna”: 1.Internationell konkurrenskraft  Hur tar man i bruk hela utvecklingspotentialen och alla resurser? 2. Markanvändningen och planläggningen  Hur kan samhällsstrukturen styras och regioncentren förstärkas? 3.Pendlingen, ärendehanteringen och rörligheten  Hur kan man möjliggöra en smidig vardag och bekämpa klimatförändringen? 4.Boendet och bostadsmarknaderna  Hur säkrar man boende och bostadsproduktion till rimligt pris? 5.Flyttrörelsen och metropolområdet  Hur kan man kontrollera invandringen och trygga arbetskraften? 6.Social kohesion och segregation  Hur kan samhälleliga problem och regional segregation förebyggas ?  Granskningen har genomförts med beaktande av prognoserna om metropolområdets utveckling före 2030 5 Osasto

6 Utsträckningen och indelningen av det funktionella området hos metropolområdets samhällsstruktur 2012 Källa: SYKE 2012 YKR funktionella områden i Finland, Urban Zone. Helsingforsregionen utgör ett gemensamt boende-, pendlings-, ärendehanterings- och fritidsområde för invånarna i området

7 Metropolområdets gemensamma utmaningar Utmaningarna för metropolregionens verksamhetsomgivning -Arbetskraft och kompetens som krävs av den ekonomiska tillväxten -Övergripande planering av markanvändningen och förenhetligandet av samhällsstrukturen -Invandring och multikultur -Finansieringen av investeringar och tjänster som krävs av tillväxten -Boende till rimligt pris -Hållbarhetsunderskottet och produktivitetsutvecklingen inom kommunala tjänster Bristerna med det nuvarande systemet -Självständiga kommuners eget perspektiv är primärt och tillräckligt förtroende saknas kommunerna emellan -Statens roll samt svaga styråtgärder och –medel Slutledningar -Frågorna är gemensamma, men de kan inte lösas på ett övergripande sätt i sin helhet genom det nuvarande samarbetet -Det behövs starkare kommuner som klarar av att svara för primärkommunsuppgifter på ett effektivare sätt än i dagsläget. -Det behövs en metropolförvaltning som sköter regionens gemensamma ärenden 7 Osasto

8 Förslagen till strukturalternativ  Primära alternativet storkommuner och avtalssamarbete  De nuvarande 14 kommunerna i området indelas i två kommunindelningsutredningsområden  Metropolförvaltningen baserar sig på avtalssamarbete  Primära alternativet starka primärkommuner och en metropolförvaltning  De 13 kommunerna i området utgör fyra kommunindelningsutredningsområden  En metropolförvaltning som valts genom val som metropolförvaltningsalternativ  Alternativt en stark metropolförvaltning och alternativa kommunstrukturer  Metropolförvaltningen består av en stark metropolförvaltning som valts genom val  Flera alternativ för kommunindelningsutredningsområden 8 Osasto

9 Strukturalternativen 9 Osasto Esbo – Helsingfors - Vanda- - Grankulla - Kyrkslätt – Sibbo – Vichtis Hyvinge – Träskända - Kervo – Mäntsälä – Nurmijärvi - Borgnäs –Tusby Storkommuner och avtalssamarbete Partiella sammanslagningar som eventuellt ska utredas Hela Nyland bör beaktas speciellt i framtiden Helsingfors – Sibbo Kervo –Tusby (södra delen) – Vanda Esbo – Grankulla – Kyrkslätt Hyvinge - Träskända– Mäntsälä – Nurmijärvi – Borgnäs – Tusby (norra delen) En metropolförvaltning och starka primärkommuner Stark metropolförvaltning och alternativa kommunstrukturer Helsingfors – Sibbo - Vanda Träskända-Kervo-Tusby Kervo - Sibbo – Tusby Esbo - Grankulla – Vichtis Träskända– Mäntsälä – Borgnäs Hyvinge – Nurmijärvi

10 10 Osasto Esbo Hangö Helsingfors Vanda Hyvinge Ingå Träskända Högfors Grankulla Kervo Kyrkslätt Lojo Mäntsälä Nurmijärvi Borgnäs Sjundeå Tusby Vichtis Raseborg Askola Lappträsk Mörskom Pukkila Borgå Sibbo Lovisa Storkommuner Möjliga partiella kommunsammanslagningsalternativ

11 11 Osasto Kommunerna MM,KM, ANM SHM,UKM, FM Invånarna - Bekräftandet av metropolplanen - Intentions- och tillväxtavtalen Samarbete Storkommunerna och avtalssamarbetet Bruks- och uppkopplingsavgifter HRT Kollektiv- trafiken HRM Vatten, avfall Metropolplanen, genomföringsprogrammet Taxor, stödet för kollektivtrafiken

12 Metropolplanen 1.Planläggningssystem på två plan Metropolplan (metropolförvaltning) som ersätter landskapsplanen och generalplanerna Detaljplaner (kommunerna) som vid behov kan inkludera regional granskning i likhet med delgeneralplaner 2.Innehållet i metropolplanen MBT (markanvändning, boende, trafik) – strategisk plan som samordnar funktionerna ‒ Inkluderar HLJ – trafikarrangemangsplan Genomföringsprogram ‒ Tidtabell för och finansiering av bostadsområden och regionala trafikleder ‒ Hyresbostadsproduktion, -underhåll och boendeval (bostadsaffärsverk) ‒ Inkluderar ett intentionsavtal (staten, metropolförvaltningen, kommunerna) 12 Osasto

13 13 Osasto Starka primärkommuner Esbo Hangö Helsingfors Vanda Hyvinge Ingå Träskända Högfors Grankulla Kervo Kyrkslätt Lojo Mäntsälä Nurmijärvi Borgnäs Sjundeå Tusby Vichtis Raseborg Askola Lappträsk Mörskom Pukkila Borgå Sibbo Lovisa Möjliga alternativ till partiella sammanslagningar

14 14 Osasto Invånarna MM,KM, ANM SHM,UKM, FM Kommunerna Valen Finansiering, Andelen av skatteinkomsterna Metropolförvaltningen och starka primärkommuner Bruks- och uppkopplings- avgifter Fullmäktige Styrelsen HRT Kollektiv- trafiken HRM Vatten, avfall HSA Hyres- bostäder Konkurrenskraftspolitiken Planeringen av markanvändningen Trafiken Yrkesinriktade utbildningen Sysselsättningen Integreringen av invandrare Svenskspråkiga tjänsterna Trafikleds- fonden Taxor, stödet för kollektivtrafiken Vägskatt, statsstöd Statsstöd, tillväxtavtal Räntor Ara-stöd

15 15 Osasto Alternativa kommunstrukturer 1 Esbo Hangö Helsingfors Vanda Hyvinge Ingå Träskända Högfors Grankulla Kervo Kyrkslätt Lojo Mäntsälä Nurmijärvi Borgnäs Sjundeå Tusby Vichtis Raseborg Askola Lappträsk Mörskom Pukkila Borgå Sibbo Lovisa Möjliga alternativ till partiella sammanslagningar

16 16 Osasto Alternativa kommunstrukturer 2 Esbo Hangö Helsingfors Vanda Hyvinge Ingå Träskända Högfors Grankulla Kervo Kyrkslätt Lojo Mäntsälä Nurmijärvi Borgnäs Sjundeå Tusby Vichtis Raseborg Askola Lappträsk Mörskom Pukkila Borgå Sibbo Lovisa Möjliga alternativ till partiella sammanslagningar Skillnaderna till föregående bilden har markerats rödaktig färg

17 17 Osasto Farleds- fonden Invånarna MM,KM, ANM SHM,UKM, FM Kommunerna Valen Finansiering, Utjämning av skatteinkomster Stark metropolförvaltning och alternativa kommunstrukturer Bruks- och uppkopplings- avgifter Fullmäktige Styrelse HRT Kollektiv- trafiken HRM Vatten, avfall HSA Hyres- bostäder Konkurrenskraftspolitiken, kommunstrukturen Markpolitiken och planeringen av markanvändningen Trafiken Utbildningen på andra stadiet Sysselsättningen Integreringen av invandrare Svenskspråkiga tjänster Taxor, stödet för kollektivtrafiken Hyror Ara-stöd Vägskatt, statsstöd, kommunernas andelar Statsstöden, tillväxtavtalen

18 18 Osasto Innehållet i metropolförvaltningsalternativen Storkommuner och avtalssamarbete Starka primärkommuner och metropolförvaltning Alternativa kommunstrukturer och metropolförvaltning MetropolplanKonkurrenskraftspolitikKonkurrenskraftspolitik, kommunstruktur Utjämning av skatteinkomster Planering av markanvändningenMarkpolitik och -medel Planering av markanvändningen Intentions- och tillväxtavtal Trafiken Yrkesinriktad utbildningUtbildning på andra stadiet Sysselsättning Integrering av invandrare Tjänster på svenska Affärsverken: HRT, HRM, HSA och Farledsfonden Affärsverken: HRT, HRM,HSA och val av inneboenden Farledsfonden, kommunandelarna

19 Rekommendation: starka primärkommuner och metropolförvaltning  Kommunindelningen:  Helsingfors och Sibbo,  Esbo, Grankulla och Kyrkslätt,  Kervo, Tusby (södra delen) och Vanda  Hyvinge, Träskända, Mäntsälä, Nurmijärvi, Borgnäs och Tusby (norra delen)  Metropolförvaltningen:  Utöver kommunstrukturreformer och till stöd för dem behövs en metropolförvaltning, vars beslutande organ är en fullmäktige som valts genom val. Metropolfullmäktige ska godkänna metropolplanen och dess verkställighetsdel som styr kommunerna i MBT-ärenden. Metropolförvaltningen ska sköta den regionala offentliga förvaltningens uppgifter som överförs från kommunerna, samkommunerna och statsförvaltningen. HRT och HRM ska fusioneras och uppgifter som gäller metropolområdet överföras från Nylands förbund. 19 Osasto

20 Starkheterna med det rekommenderade alternativet  Förutsättningarna för internationell konkurrenskraft förbättras tack vare enhetligt ledande och koncentrerade resurser  Metropolplanen effektiviserar planeringen av markanvändningen och påskyndar genomförandet  Möjligheterna att utveckla kollektivtrafiken förbättras  Möjligt att trygga boende till rimligt pris  Regional segregation förebyggs och integreringen av invandrare främjas  Ökningen av kostnaderna hålls tillbaka genom koncentrering av gemensamma funktioner och avveckling av administrativa överlappningar  Kommuninvånarnas tjänster förbättras tack vare koncentrering av resurser och ökad kompetens i större enheter  Genom förenhetligande av ICT uppnås funktionsmässiga och ekonomiska nyttor och bättre elektronisk ärendehantering  Förvaltningsstrukturerna förenklas och de administrativa kostnaderna minskar  Invånarna påverkar beslutsfattandet inom hela metropolområdet genom val och primärkommunerna kan utnyttja nya kanaler för deltagande 20 Osasto

21 Säkerställande av genomföringen  Rekommendationen skapar bästa förutsättningar för klarandet av utmaningarna under de närmaste årtiondena.  På längre sikt och då regionen växer ytterligare kan metropolområdet utvidgas antingen genom sammanslagningar eller så att nya kommuner ansluter sig till metropolförvaltningen. Då metropolområdet utvidgas ska kommunernas nyttor i förhållande till insatserna vara i balans/utvärderas.  Förnyandet av kommunstrukturerna, liksom konstruerandet av metropolförvaltningens organisation, såsom uppgiftsöverföringar från kommuner och andra organisationer förutsätter tilläggsutredningar. En kontrollerad genomföring av förändringarna förutsätter god planering och noggrant förverkligande.  Den detaljerade planeringen borde inledas så snabbt som möjligt efter kommunernas utlåtanden, vilket betyder att reformen kunde förverkligas senast vid ingången av 2017. 21 Osasto