Miljötillståndet i hav, sjöar, ytvatten och grundvatten och Jordbrukets påverkan på miljötillståndet i vatten, EU:s vattendirektiv. Markus Hoffmann, LRF.

En presentation över ämnet: "Miljötillståndet i hav, sjöar, ytvatten och grundvatten och Jordbrukets påverkan på miljötillståndet i vatten, EU:s vattendirektiv. Markus Hoffmann, LRF."— Presentationens avskrift:

1 Miljötillståndet i hav, sjöar, ytvatten och grundvatten och Jordbrukets påverkan på miljötillståndet i vatten, EU:s vattendirektiv. Markus Hoffmann, LRF

2

3 Tidtabell för EU:s vattendirektiv 2004 2005- 2007 Karaktärisering av vattenmiljöer Fördjupad analys Första översiktlig beskrivning Påverkansanalys, undantag, status- och riskbedömning 2006- 2007 Övervakningsprogram fastställs och startar 2008- 2009 Åtgärdsprogram och förvaltningsplan fastställs 2010Finansieringssystem fastställsFörorenaren betalar (PPP) 2012Åtgärder genomförs 2015Miljömålet uppfyllsEv. förlängd tidsfrist / mindre stränga krav 2021 / 2027

4 Statusbedömning av Sveriges sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten Otillfredsställande Hög God Måttlig Dålig Ingen eller mycket liten avvikelse från opåverkade förhållanden Liten avvikelse från opåverkade förhållanden Måttlig avvikelse från opåverkade förhållanden

5 Statusklassning för Söderköpingsåns avro

6

7 Sötvatten och kustvatten som har eller är i risk för övergödning Källa: Förvaltningsplan för Södra Östersjöns vattendistrikt

8 Så klassas Sveriges sjöar och vattendrag

9 Ansvarsfördelning mellan myndigheter

10 Vattendirektivets andra cykel 2016-2021 Uteblivna ”extraåtgärder” i cykel 1 leder till stora förväntningar på desto fler åtgärder nu. Stort fokus på minskat fosforläckage från växtodlingen. Vattenmyndigheterna har en faiblesse för lagstiftning Beslut 2 dec 2015

11 Dessa 8 åtgärder ska ge god ekologisk status 1.Skyddszoner 2.Anpassade skyddszoner 3.Kalkfilterdiken 4.Strukturkalkning 5.Fosfordammar 6.Våtmarker 7.Ingen stallgödsel till P-klass V-jordar 8.Tvåstegsdiken

12 Kväve och fosforhalt i Sveriges sjöar

13 Fosforhalt i Europas floder

14 Östersjöns avrinningsområde

15 Avrinningsområdets yta är 4 gånger så stort som Östersjöns yta - ca 85 miljoner människor

16

17

18 Flygfoto algblomning Landsort

19 Syrebrist i Östersjön Källa. Naturvårdsverket, Monitor 14

20 Fig. 2 Time series of annual average total river runoff (Q), nitrogen (N), and phosphorus (P) loads from land and atmosphere to the whole Baltic Sea. AMBIO A Journal of the Human Environment © Royal Swedish Academy of Sciences 201210.1007/s13280-012-0318-x N och P-tillförseln till Östersjön under 150 år

21

22 Svåra problem med gödselhantering i Leningrads län

23 Baltic Sea Action Plan (BSAP) undertecknad 3 oktober 2013 Forskare har fastställt en total mängd N och P som utsläppen årligen måste minska med. (118 000 ton N och 15 000 ton P). Denna mängd har sedan fördelats ut mellan länderna så att varje land fått ett beting. (Sverige: 9 240 ton N och 530 ton P) Blir mer eller mindre det svenska genomförandet av EU:s Havsmiljödirektiv “ …nutrient accounting at farm level by 2018.”

24 Dessa EU-direktiv styr Sveriges bönders miljöarbete (och andra bönders också) 1. Nitratdirektivet (övergödning) 2. Vattendirektivet ( övergödning – sötvatten) 3. Havsmiljödirektivet (övergödning - havet) 4. Takdirektivet (ammoniak) 5. Industriutsläppsdirektivet (ammoniak) 6. Natura 2000 (naturvård) 7. Direktiv om hållbar bekämpning (växtskydd)

25 Medelläckage – kväve, kg N per hektar

26 Medelläckage – fosfor, kg P per hektar

27 Svenska lantbrukets tidsaxel för vattenvård

28

29 Sverigekartan för kväveutlakning

30 Läckagemosaik i ett 900 ha avrinningsområde

31 En 34 ha skånsk åker

32 Källa: Avd. f. Vattenvård, SLU 36 års kväveutlakning på ett skifte på en växtodlingsgård i Skåne

33 Källa: Avd. f. Vattenvård, SLU 33 års kväveutlakning på ett skifte på en djurgård i Halland

34 Kvävehalt i dräneringsvattnet under 35 år på ett vanligt skifte hos en mjölkbonde i Sörmland Källa: Avd. f. Vattenvård, SLU

35 Nitrat i dricksvattnet I livsmedelsverkets kungörelse för dricksvatten används Nitrat som uttryck. Det generella hälsogränsvärde som används i EU och av WHO är 50 mg NO3/l. Det motsvarar 11.4 mg NO3-N/l Håll isär nitrat och nitratkväve NitratNitratkväve 50 mg/l11,4 mg/l

36 Nitrathalten i brunnar NO 3 (mg/l) > 45 20 - 45 10 - 20 5 - 10 1 - 5 < 1

37 Bedömda problem med grundvattenkvaliteten SGU DGV – Databas för Grundvatten. Rapport 2004:15

38 Nitrat i Europas grundvatten