UTVECKLINGS- OCH FÖRÄNDRINGSARBETE för att utveckla nya arbetssätt i handläggningen av vårdnadstvister och våld i nära relationer Annika Rejmer.

En presentation över ämnet: "UTVECKLINGS- OCH FÖRÄNDRINGSARBETE för att utveckla nya arbetssätt i handläggningen av vårdnadstvister och våld i nära relationer Annika Rejmer."— Presentationens avskrift:

1 UTVECKLINGS- OCH FÖRÄNDRINGSARBETE för att utveckla nya arbetssätt i handläggningen av vårdnadstvister och våld i nära relationer Annika Rejmer

2 Utgångspunkt i två projekt Barns rättigheter i vårdnadstvister High-conflict families of divorce

3 Bakgrund – statistik 2014 Snabbupplysningar: 10 900 barn, + 5 % Vårdnadsutredningar: 6 900 barn, - 4 % Mål om vbu 5 783, + 3 %

4 Vad handlar konflikten om vid separationen? Den ena parten har svårt att acceptera att relationen avslutas. Livskris – sorgens faser (48 intervjuer)

5 Vad handlar konflikten om i domstol? Barnen Intressekonflikter – tid och pengar inslag av Värdekonflikter – föräldra- och samarbetsförmåga 100 % High-conflict 53 % Low-conflict/ingen öppen konflikt 47 % (443 stämningsansökningar)

6 Ökningen av VBU mål kan förklaras av Den ökade globaliseringen (low-conflict) En ökning av korta möten eller relationer som resulterat i barn (high-conflict)

7 Vem stämmer och vad yrkas? 60 % av stämningsansökningarna har lämnats in av mammor som yrkar ensam vårdnad/minskning av umgänge. 40 % av stämningsansökningarna har lämnats in av pappor som yrkar ensam vårdnad, fastställelse av umgänge och gemensam vårdnad. (443 stämningsansökningar)

8 Föräldrarna Mammas medelålder 37 år Pappas medelålder 40 år Stor åldersspridning 18-65 år Skilsmässobarn Klasslös konflikt Medelklass (utbildning, inkomst, boende, sysselsättning)

9 High-conflict I 57 % av vårdnadstvisterna finns en anmälan om att barnet far illa 40 % av anmälningarna leder till att en barnavårdsutredning inleds (flera anmälare) 17 % ingen åtgärd Värdekonflikter – föräldra- och samarbetsförmågan ifrågasätts (197 enkätsvar)

10 BARNS RÄTTIGHETER I VÅRDNADSTVISTER 99 stämningar där både en vårdnads- och en barnavårdsutredning genomförts Allmänna Barnhuset

11 Samverkansprojekt i sex kommuner Familjerätt Utredningsenhet Sekretess Överlappande och upprepade utredningar Många utredningssamtal Hur kan de samarbeta?

12 Dubbla utredningar Urval - svår problematik 87 barn är berörda av utredningarna

13 Barnets bästa – risk, vilja & kontakt/skydd VårdnadsutredningBarnavårdsutredning Redovisning av risk-Ja Redovisning av barnets vilja, barnsamtal IblandJa Nära och god kontaktJaSkydd OmsorgJa TrygghetIblandJa Fostran--

14 Rättssociologisk laganalys (SoL, OSL, lag om belastningsregister) Vårdnadsutredare har lagstöd för att: Slå i socialregistret Slå i misstanke- och brottsregistret Samtala med referenter (föräldrarna väljer vem – sekretess)

15 Rättssociologisk laganalys Vårdnadsutredare har inte lagstöd för att: Samtala med barn Samtala med föräldrar Göra hembesök Ta del av sjukjournaler (missbruk/våld/ohälsa=risk)

16 Vårdnadsutredningen är huvudsakligen samtyckesbaserad Vårdnadsutredare saknar behörighet och befogenhet att utreda risk och barnets vilja

17 Barnavårdsutredare har behörighet och befogenhet att samtala med barn och ta del av föräldrars sjukjournaler Genom projektet fick vårdnadsutredarna tillgång till ytterligare information via barnavårdsutredningen

18 Barnsamtal Alla barns föräldrar samtycker inte till barnsamtal Föräldrar närvarande Alla barn vill/kan inte berätta Barn berättar men samtalet redovisas inte i utredningen pga. befarad risk eller för att barnet inte vill göra en förälder ledsen (fokusgrupper med utredare i sex kommuner, granskning av 99 utredningar)

19 Vissa barn berättar… Om hur rädda och otrygga de är på grund av en förälders ohälsa, missbruk eller häftiga/våldsamma sätt. De säger uttryckligen att de inte vill övernatta eller inte ha långvariga umgängen Inte i något fall fick barnen gehör … nära och god kontakt förutsätts alltid vara till barnets bästa. Av barnavårdsutredningarna framgår att barnen har fog för sin inställning!

20 Prövade också ett nytt sätt att genomföra barnsamtal Tematiskt fritt samtal med barnet om barnet ex. När är du glad? När är du ledsen? När är du rädd? När är du trygg? När mår du bra? Transkriberades och delgavs föräldrarna

21 Det saknas insatser Olika organisationer erbjuder gruppverksamheter. Barn och föräldrar skickas runt i systemet. Idag saknas individualiserat stöd för att vara förälder (LSS).

22 Sammanfattning Samverkan är möjlig om familjerätt och utredningsenhet ligger under samma nämnd. Barnavårdsutredningen kan tillföra vårdnadsutredningen information och vice versa. Barnets bästa reduceras i vårdnadsutredningen till barns rätt till omsorg och en nära och god kontakt – rekvisiten risk och barnets vilja kan inte utredas utan föräldrarnas samtycke. Vårdnadsutredare kan inte fullgöra sitt uppdrag, vilket leder till att barnets bästa inte kan tillgodoses på föreskrivet sätt och att barn tvingas till umgänge som kan utgöra en risk. Erbjudna insatser är få.

23 HIGH- CONFLICT FAMILIES

24 Föräldrar berättar… (Lina Modig) Om psykisk ohälsa och missbruk (52 av 200 utredningar) Uppgifterna utreds inte närmare Omnämns möjligen i utredningen Tingsrätten tar upp psykisk ohälsa i 8 av de 52 utredningarna/målen. Det finns inget forum i handläggningen som fångar upp uppgifter om psykisk ohälsa. Samarbetsförmågan kan ifrågasättas om uppgifter som gäller den andra föräldern framförs (48 intervjuer)

25 Föräldrar berättar också om våld… 48 % uppger att det har förekommit våld i relationen 26 % av papporna uppger att det har varit ömsesidigt 10 % av mammorna uppger att det har varit ömsesidigt (202 enkäter) Det saknas också ett forum i handläggningen som fångar upp uppgifter om våld. Samarbetssamtalet - hänvisas till polisen Utredningar – hänvisas till polisen Domstol – det saknas uppgift om våld i utredningarna – samarbetssvårigheter 48 intervjuer

26 Föräldrars självrapporterade mående - stress

27 Föräldrar rapporterar diagnosticerad ohälsa

28 Föräldrars självskattning - Psykisk ohälsa Har du på grund av konflikten... hela tiden eller ofta Trad.KoF Känt oro? 49 %52 % Känt dig nedstämd? 38 %45 % Haft ångest 26 %27 % Känt dig deprimerad? 20 %29 % Känt stickningar eller domningar i kroppen? 14 %17 % Känt dig yr? 12 %19 % Haft panikångestattacker? 9 %13 % Haft svårt att andas? 6 %5 % Haft tankar eller planer på att ta livet av dig? 3 %4 % Antal svarande 104 94

29 Hur mår barn med föräldrar som mår dåligt? Föräldrar rapporterar… Barn under 4 år – föräldrarna noterar inga större effekter Barn över 12 år – mår bättre än innan Barn 5-11 mår dåligt Längden på konflikten påverkar barnens mående

30 Har det blivit bättre för barnen? Föräldrar rapporterar … ja HandläggningMammaPappa Traditionell50 %44 % KoF25 %32 %

31 Har handläggningsmetoden betydelse? Oberoende av metod är andelen föräldrar som mår dåligt lika stor. Vem som mår dåligt varierar dock. Mammor mår minst dåligt i traditionell handläggning Pappor mår minst dåligt om konflikten handläggs enligt KoF.

32 FÖRÄLDRARS MÅENDE Inverkar på barnens mående och samhällets möjlighet att uppnå barnets bästa.

33 Tack för er uppmärksamhet!