1 Bolagisering av lantbruket Agrologseminarie Hotel Arthur 6.11.2007 Peter Österman SLF.

En presentation över ämnet: "1 Bolagisering av lantbruket Agrologseminarie Hotel Arthur 6.11.2007 Peter Österman SLF."— Presentationens avskrift:

1 1 Bolagisering av lantbruket Agrologseminarie Hotel Arthur 6.11.2007 Peter Österman SLF

2 2 Grundfråga zVad är bolagiseringens syfte? z1. Samarbete mellan gårdar (gemensam ladugård, maskiner) z2. Binäring som bolagiseras z3. Lantbruket till aktiebolagsform (beskattningsskäl)

3 3 Allmänt om inkomstkällor zBeskattningsbara inkomsten beräknas skilt för tre olika inkomstkällor yNäringsverksamhet (Beskattning av inkomst av näringsverksamhet, NSL) yJordbruk (Inkomstskattelagen för gårdsbruk, GSL) yPrivat inkomstkälla (Inkomstskattelagen, ISL)

4 4 Kapital eller förvärvsinkomst zBeskattningen skiljer mellan två inkomstslag, kapital- och förvärvsinkomst. zNettoförmögenheten i företaget bestämmer kapitalinkomsten (fördelningsgrunden för företagsinkomsten) yI ett företag avgörs kapitalinkomstens storlek alltid först och det resterande beloppet är förvärvsinkomst. zÄven för privatpersoner och dödsbon fördelas inkomsten i kapital- och förvärvsinkomst. yFör privatpersoner är avkastning av egendom och vinst av överlåtelse av egendom kapitalinkomst.

5 5 Kapitalinkomst (28 %) zRänteintäkt zDividend (börsnoterat bolag) zHyresintäkt zKapitalinkomst av skogshushållningen zInkomst av marksubstans zÖverlåtelsevinst zKapitalinkomstandel av företagsinkomst som skall fördelas (inkomst av näringsverksamhet eller jordbruk) zKapitalinkomstandelen av den inkomst som en delägare i en beskattnings- eller näringssammanslutning erhåller

6 6 Lantbruket till aktiebolagsform zAktiebolag (ab) är separata skatteskyldiga zAktiebolaget betalar samfundsskatt på företagsverksamhetens vinst. ySamfundsskatten är 26 % ySkatteprocenten är oberoende av resultatets storlek yÄgaren kan bättre påverka hur och hur stor vinst skall delas ut xdividend, lön, förmåner, hyra eller (förtäckt dividend)

7 7 Dividend från aktiebolag (icke noterade) zDividender som lyfts av företagare är begränsat skattefria inom ramen för en 9 %:s avkastning zBeräknas på aktiens matematiska värde zÅrlig skattefri gräns 90 000 € per skatteskyldig zDen andel som överskrider 90 000 € anses till 70 % vara kapitalinkomst på basen av andelen som beräknats av nettoförmögenheten zFör den del som överskrider en 9 %:s avkastning på nettoförmögenheten anses 70 % av dividenden vara förvärvsinkomst

8 8 Bondgård Ab Delägare fysisk person, dödsbo € € € RESULTAT Samfundsskattesats 26 % Dividend - 9 % avkastning av aktiens matematiska värde är skattefritt, ändå inte mer än 90 000 € per delägare - För över 9%:s avkastnings- andel är 70% förvärvsinkomst € €

9 9 T.ex. nettoförmögenhet 100 000 € z100 000 x 0,09 = 9 000 € z9 000 € kan delas ut som dividend ”skattefritt” zom man delar ut ett högre belopp t.ex. 19 000 € yskattefritt 9 000 € yav 10 000 € är 70% förvärvsinkomst

10 10 Viktiga frågor vid bolagisering zHur höga är förvärvsinkomsterna (nivån i framtiden) yTumregel: minst 40 000 € förvärvsinkomst/företagare för att erhålla skattefördelar zHur dividenden beskattas vid utdelning till bolagsman, behöver man ta ut vinst ur bolaget =>spargriseffekten yOm man behöver vinsten till levnadskostnader kan man inte använda bolaget som spargris

11 11 zAccumulering av kapital ykan lämna kvar vinst i företaget ylättare att klara av amortering av skulder z=> kan ha vissa skattefördelar zBättre ekonomikontroll… zMindre risk…? yskydd av privat egendom Fördelar med AB

12 12 zÄgandet av fastigheterna till bolaget (bostadshus skilt =>fastighetsförrättning) zÖkad byråkrati och administration zBolagets ekonomi i förhållande till ägarens ekonomi y=> risk för förtäckt dividend zDubbelbokföring och månatlig moms zEj skogsavdrag, ej utgiftsreservering i skogsbeskattningen Nackdelar med AB

13 13 zEj presumtiv anskaffningsutgift vid beskattning av överlåtelsevinster (t.ex. tomtmark) zAb kan inte ge förbindelse för avträdelsestöd (t.ex. för köp av tillskottsjord) zOm ägoandel under 50 % ej rätt till LFÖPL => ej avbytartjänst (t.ex. två bröder) zmer pappersarbete zsvårt att skattemässigt ”förnuftigt” avsluta ett aktiebolag zokänt territorium (för lantbruksföretag) yregelverket inte ännu alldeles klart Nackdelar med AB

14 14 Hur förverkliga bolagisering? zÄndring av bolagsform ISkL 24 § zEn lantbruksidkare anses inte avsluta verksamheten, ifall ytillgångar och skulder som anknyter till tidigare verksamhet överförs vid en ändring av verksamhetsform till samma värde till ett aktiebolag som fortsätter med verksamheten ylantbruksidkarna tecknar bolagets aktier i samma ägoförhållande som de har ägt företaget tidigare zRisk för åsidosättandet av bolaget (skattemyndigheternas förhandsbeslut)

15 15 Balanskontinuitet zAvskrivningarna på maskiner, inventarier och redskap inkomstförs inte zUtjämningsreserveringen upplöses inte zAnskaffningsutgifterna för husdjur, mjölkkvot eller lager inkomstförs inte (balansvärdet är noll enligt kontantprincipen) zSkatten på överlåtelsevinst för fastigheter realiseras om inte intyg från TE-centralen över landsbygdslån zÅkermarkens värdering i balansen...

16 16 Beskattning av aktiebolag zFördelning på inkomstkällor ISkL-NSL-GSL zPå lantbruk som idkas av aktiebolag tillämpas GSL zI GSL-inkomstkällan kan förutom det egentliga jordbruket också ingå specialjordbruk eller verksamhet i anknytning till jord- och skogsbruket, som inte anses som en skild näring zTillämpning av GSL förutsätter att aktiebolaget har gården eller jordbruksmark i besittning

17 17 SITUATIONER NÄR DET KAN VARA LÖNSAMT MED AKTIEBOLAG z“Skuldsatta expanderaren” yFöretagaren har utvidgat verksamheten, har höga skulder och därför låg nettoförmögenhet (ej möjlighet att betala kapitalinkomst). yAffärsverksamheten genererar ändå redan en hög inkomst som allt beskattas som förvärvsinkomst. z“Lantbruk och övrigt företag” yFöretagaren har förutom lantbruksverksamhet ett personbolag (kb) med annan företagsverksamhet. yFörvärvsinkomstandelen från båda rörelserna slås ihop när företagarens förvärvsinkomster beräknas. y => hög marginalskatteprocent.

18 18 z“Deltidsjordbrukaren med förvärvsarbete” yEn deltidsjordbrukare har ett bra avlönat förvärvsarbete. yJordbruksverksamheten har en låg nettoförmögenhet vilket medför att inkomsten blir förvärvsinkomst. yJordbruksinkomsten behövs inte för att finansiera företagarens levnadskostnader => spargris SITUATIONER NÄR DET KAN VARA LÖNSAMT MED AKTIEBOLAG

19 19 ”Grov modellkalkyl” zResultatet på ett jordbruksföretag (en företagare) är 50 000 € per år yFöretagets nettoförmögenhet negativ=> bara förvärvsinkomst yKommunal- och kyrkoskatten är 21 % yBeskattningen på 50 000 € förvärvsinkomst är då 18 400 € (förvärvsinkomstavdragen beaktade) zFöretaget görs till ett aktiebolag yföretagaren lyfter lön på 12 000 € yFöretagets beskattningsbara resultat minskar till 38 000 €. y På den summan betalar bolaget 26 % skatt, d.v.s. 9 880 € yAktieägaren betalar 1 930 € skatt på lönen (arbetsgivarens socialskyddsavgift bör erläggas (2,958 % år 2006) ySammanlagt är skatterna således 11 810 € zTack vare bolaget sjönk skatterna med 6 590 €. z=> Bolaget kan lättare amortera lånen och företagets nettoförmögenhet stiger snabbare. Detger i sin tur möjlighet att i framtiden dela ut skattefri dividend åt aktieägaren