2016-09-181 ”3 blir 2” – Påverkas frågorna om inkludering och breddad rekrytering av Högskoleverkets omorganisation? Lars Haikola Include 120522.

En presentation över ämnet: "2016-09-181 ”3 blir 2” – Påverkas frågorna om inkludering och breddad rekrytering av Högskoleverkets omorganisation? Lars Haikola Include 120522."— Presentationens avskrift:

1 2016-09-181 ”3 blir 2” – Påverkas frågorna om inkludering och breddad rekrytering av Högskoleverkets omorganisation? Lars Haikola Include 120522

2 2016-09-182 Disposition Myndighetsöversynen Den svenska högskolan idag Social snedrekrytering – läget Studenternas studiemönster – livslångt lärande (LLL) Europa och Sverige

3 2016-09-183 ”Tre blir två” och Högskoleverkets remissvar

4 2016-09-184 Berörda myndigheter Högskoleverket Verket för högskoleservice Internationella programkontoret

5 2016-09-185 Utredningens förslag i stort Två nya myndigheter inrättas från och med den 1 januari 2013 med ca 210 (”Servicemyndigheten”) respektive 90 årsarbetskrafter (”Granskningsmyndigheten”) De tre nuvarande myndigheterna läggs ned den 31 december 2012

6 2016-09-186 Syftet är ”att skapa en effektiv och tydlig ansvarsfördelning där den granskande verksamheten skiljs från den främjande och serviceinriktade verksamheten” SOU 2012:1 sid 9

7 2016-09-187 Sakverksamheter lyfts över ograverade i de två nya myndigheterna Administrativt stöd, IT-stöd, stab och informationsuppdrag minskas drastiskt (- 35 årsarbetskrafter)

8 2016-09-188 Övergripande synpunkter Instrumentellt synsätt Ohållbara budgetramar Omvärldskunskap – bör vara ett uppdrag Kommunikation – bör ej begränsas Främja lika möjligheter - bör ej glömmas Stimulera intresset för högre studier – bör finnas

9 2016-09-189 Främja lika möjligheter Att ”motverka diskriminering och på andra sätt främja lika möjligheter” förs inte över till ny myndighet I uppdraget till granskningsmyndigheten bör framgå att myndigheten har i uppdrag att analysera och följa upp högskolornas arbete med att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter

10 2016-09-1810 Stimulera intresset för högre studier Uppdraget att ”stimulera intresset för högre studier” försvinner Men bör ges till Servicemyndigheten

11 2016-09-1811 Tidplan Proposition 2011/12:133120329 Motioner (s) o (v) yrkade avslag + (mp) Utskottsbehandling 120522 Justering av UbU yttrande120607 Riksdagsbeslut 120618

12 2016-09-1812 Högskolan 2011 37 universitet o högskolor (+11 enskilda mindre) 72.600 anställda (57.600 helårspers.) varav 2/3 akademiker 318.400 helårsstudenter, varav 58 % kvinnor - 106.000 nybörjare, varav 25 % internationella stud 18.900 forskarstudenter, varav 49 % kvinnor - 3.650 nybörjare, varav 49 % kvinnor (exkl utl fo stud 52 %) > ½ miljon individer i högskolan! Högskolesektorns kostnad 70.6 miljarder kr (2.0 % av BNP)

13 2016-09-1813 Trender 2011 Högskolan fortsatt mycket stor (trots -0.8% stud på G- o A- nivå) Svårare att bli antagen – andel antagna av svenska stud ht11: 51 % (-2 %) Allt yngre studenter – medianålder 20.7 år Allt färre internationella studenter Kvinnors andel hög och ökande – inom alla områden Generella examina ökar – 37.000 mot yrkesexamina 32.000 Andelen forskande o undervisande personal ökar

14 2016-09-1814 Läsåret 10/11 Studenter 19 - 35 år [Andel av befolkningen] Högutbildade föräldrar34 %[23 %] Lågutbildade föräldrar 28 %[43 %]

15 2016-09-1815 Högutbildade - lågutbildade föräldrar Stora skillnader – olika program, särskilt ojämna är utbildning till läkare, tandläkare, arkitekt, psykolog, apotekare, civilingenjör. Små förändringar under senaste 10 åren Viss ökning av studenter med högutbildade föräldrar, men hela denna grupp har också ökat

16 2016-09-1816 Studenter med utländsk bakgrund I 2001/02 – 2010/11 14 % 18 % Ökning, men ej samma nivå som stud med svensk bakgrund

17 2016-09-1817 Studenter med utländsk bakgrund II Övergångsfrekvens gy - högskola 2011: 44 % Stud med utländska bakgrund: 39 % Obs! ”Utländsk bakgrund” – en mycket heterogen grupp!

18 2016-09-1818

19 2016-09-1819 Rapport 2012:2 R Studenternas studiemönster och totala studietider Av alla nybörjare i högskolan under 20- årsperioden 1978/79–1997/98 har över 40 procent återkommit till nya högskolestudier efter en avslutad studieperiod. Bland kvinnorna har hälften återkommit och bland männen en tredjedel. Tydliga könsskillnader

20 2016-09-1820 En slutsats En tredjedel av kvinnorna har återvänt till ytterligare minst två studie-perioder och 9 procent till ytterligare minst fyra nya studieperioder – utöver de studier som genomfördes före 1977 och resulterade i en examen. Detta bekräftar vad som framgått om nybörjare efter 1977, dvs. att det livslånga lärandet eller återkommande utbildning är en realitet framför allt för kvinnor.

21 2016-09-1821 Europa 2020: fem övergripande mål [COM (2010) 2020 final] 1.75 % av befolkningen i åldrarna 20  64 ska ha ett arbete 2.3 % av EUs BNP ska investeras i forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) 3.Energi- och klimatmålen ”20/20/20” ska nås 4.Den andel ungdomar som slutar skolan i förtid ska vara under 10 % och minst 40 % av den yngre generationen (30-34 åringar) ska ha avslutad högre utbildning 5.Antalet personer som hotas av fattigdom ska minska med 20 miljoner

22 2016-09-1822 Sveriges nationella mål inom Europa 2020-agendan 40 – 45 % av den yngre generationen (30- 34 åringar) ska ha avslutad högre utbildning Ungefär som Danmark, Finland, BeNeLux, Tyskland, Polen, Spanien men lägre än Frankrike 50%, Irland 60 %

23 2016-09-1823 ” Moderniseringsagendan” Modernisering av högre utbildning [COM (2011) 567 final] 1.Fler ungdomar ska ha avslutat högre utbildning o fler forskare behövs 2.Bättre o mer relevant högre utbildning 3.Rörlighet och samarbete över gränserna 4.Kunskapstriangeln 5.Styrning och finansiering av högre utbildning

24 2016-09-1824 Moderniseringsagendan ”Fram till 2020 kommer 35 % av arbetstillfällena i EU att kräva högre kvalifikationer men endast 26 % av arbetskraften har för närvarande avslutad högre utbildning.” ”Europa [måste] attrahera bredare grupper från samhället till högskolorna, …” ”Europa behöver också fler forskare …” –EU har en lägre andel forskare i arbetskraften än USA o Japan (EU 6/100, US 9/100, Jp 11/100)

25 2016-09-1825 Utbildning 2020 Fem riktmärken i Utbildning 2010 1.Vuxnas deltagande i LLL 2.Lågpresterande elever 3.Avbruten skolgång 4.Fullföljd gymnasieutbildning 5.Examinerade inom MNT Ytterligare fyra riktmärken i Utbildning 2020 1.Slutförd högre utbildning 2.Deltagande i förskola 3.Riktmärke om anställningsbarhet (under utveckling) 4.Riktmärke om mobilitet (under förhandling)

26 2016-09-1826 Alltså Betydligt ökat intresse för utbildningsfrågor inom EU - utbildningsfrågor får ökad status LLL och breddad rekrytering del av strategin Fokus på den högre utbildningens bidrag till tillväxt och sysselsättning

27 2016-09-1827 Sverige och Europa Wider Access är en levande fråga i Europa I Sverige: från equality till quality Dock har Sverige ett unikt öppet högskolesystem med goda möjligheter till återkommande utbildning – livslångt lärande Hög medianålder på svenska studenter antyder att återkommande utbildning utnyttjas