Källmaterial och källkritik Hur kan vi veta vad som har hänt i det förflutna? Av Fröken JE
För att få reda på vad som hänt i det förflutna behöver vi leta efter spår som det förflutna lämnat kvar. Dessa spår kallas KÄLLOR.
Det finns två sorters källor: Kvarlevor Berättelser
1. Kvarlevor Kvarleva är något som finns kvar av en händelse eller process i det förflutna. Det kan vara benbitar, vapen, dokument eller byggnader.
2. Berättelser När någon återberättar vad som hänt. Det kan vara reseskildring, dagbok, tidningsartikel.
Källorna kan vara Primära eller Sekundära
1. Primärkälla En kvarleva eller en berättelse av någon som varit med om händelsen.
2. Sekundärkälla En berättelse av någon som inte varit med om händelsen.
För att kunna arbeta med källorna har historiker tagit fram en KÄLLKRITISK METOD. Den handlar om att förstå VAD en källa kan säga om det förflutna. Den handlar också om att förstå vad en källa INTE kan säga om det förflutna.
Till den källkritiska metoden kopplas fyra begrepp: Tidssamband Beroende Tendens Äkthet
1. Tidssamband Här försöker man fastställa avståndet i tid från källans tillkomst till den händelse den berättar om. Ju längre tid som gått desto osäkrare blir uppgifterna.
2. Beroende Här försöker man fastställa om det är en primärkälla (förstahandskälla) eller sekundärkälla (andrahandskälla). Är det en andrahandskälla – hur säker är den att använda?
3. Tendens Här försöker man fastställa om uppgifterna är vinklade, tillrättalagda eller objektiva. Har en källa intressen att bevaka i det han eller hon berättar om? Hur säker är den då att använda?
4. Äkthet Här försöker man fastställa om källan är äkta. Är källan vad den utger sig för att vara?