Uppsala 150914 Finn Kronsporre och Simon Jernelöv, JP Infonet Elevhälsans rättsliga omfattning med fokus på ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Uppsala 150914 Finn Kronsporre och Simon Jernelöv, JP Infonet

Huvudpunkter som de angivits av Riksföringen för skolsköterskor Förtydligande av verksamhetschefens uppdrag Hur ska man tänka rent juridiskt som vårdgivare ? Vem ansvarar för att det finns ett ledningssystem ? Kan vårdgivaren delegera/tilldela ledningssystemets samtliga delar till verksamhetschefen ? Vad är korrekt benämning – delegering, tilldelning eller uppdrag ? Ska det finnas ett ledningssystem för den psykologiska delen av elevhälsan och ett för den medicinska delen eller kan det vara gemensamt ?

Viktiga författningar Skollagen, SkolL Hälso-och sjukvårdslagen, HSL Offentlighets-och sekretesslagen, OSL Patientsäkerhetslagen, PSL Patientdatalagen, PDL Patientlagen, PL SOSFS 2011:9 (Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete)

Skollagen 2 kap Huvudmän och ansvarsfördelningen 2 § Kommuner är huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare och fritidshem, om inte annat följer av 4 §. I varje kommun ska det finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter enligt denna lag 4 § Staten är huvudman för specialskolan och sameskolan samt förskoleklass och fritidshem vid en skolenhet med specialskola eller sameskola. 5 § Enskilda får efter ansökan godkännas som huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och fritidshem

Skollagen 8 § Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i denna lag, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar 9§ Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor. Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef

Elevhälsa, 2 kap 25 § För elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses.

Från skolhälsovård till elevhälsa Från dubbla spår till elevhälsa, SOU 2000:19 Hälsa, lärande och trygghet, prop 2001/02:14 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, prop 2009/10:165 Ny skollag 2011-07-01

Elevhälsa enligt förarbetena Huvudmannen avgör själv omfattningen av och inriktningen på personalens sammansättning och kompetens utifrån lokala behov och förutsättningar (prop 2009/10:165) Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa (prop 2009/10:165) Elevhälsan har ett särskilt ansvar för att bevaka att skolan bidrar till att skapa goda och trygga uppväxtvillkor (prop 2009/10:165) I det individuellt inriktade arbetet har elevhälsan ett särskilt ansvar att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling (prop 2009/10:165)

Medicinsk och psykologisk elevhälsa Föremål för särreglering HSL, ansvarsfrågor Psykologisk del  23 kap 2 § OSL (skolsekretess), se också 17 kap 4 § OSL Medicinsk del  25 kap OSL (hälso-och sjukvårdssekretess) Insortering under HSL aktiverar en mängd andra författningar Insorteringen leder också till införande av aktören ”vårdgivare” Skolpsykolog  diagnostik, vård och behandling, HSL

Skolpsykologer, komplicerat fall Skolans dokument – insyn och sekretess, SOU 2011:58 s 196 Utredning av sjukdom och funktionsnedsättning utgör hälso-och sjukvård. Samtalskontakt bör bedömas som patientinriktad utredning eller behandling enligt HSL. En remittering till hälso-och sjukvården av en psykolog bör normalt också falla in under hälso-och sjukvård. Hur en utredning av en elevs behov i den pedagogiska verksamheten ska klassificeras beror på vilken metod psykologen använt i sin utredning. Om psykologen gör en individuell utredning av barnets behov i en patient-och behandlarrelation är verksamheten hälso-och sjukvård. Om psykologen kan uttala sig om barnets behov utifrån generella bedömningar av barn i allmänhet och pedagogisk kunskap på ett generellt plan är verksamheten att se som elevvård.

(forts) Frågor om pedagogiska insatser, t.ex. planering av pedagogisk verksamhet, pedagogiska råd och råd om bemötande faller normal t utanför hälso-och sjukvård. S 196-197 Psykologer har legitimation för yrke inom hälso-och sjukvården och tillhör hälso-och sjukvårdspersonalen enligt 1 kap 4 § PSL. Det innebär att när en psykolog arbetar med hälso-och sjukvård ska hälso-och sjukvårdslagstiftningen följas. Vid vård av patienter ska enligt 3 kap 1 § PDL föras patientjournal. Psykologerna är som legitimerade yrkesutövare skyldiga att föra patientjournal (3 kap 3 § PDL)

Gemensamt ledningssystem ? Ja, det går bra att ha ett gemensamt ledningssystem för den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan !

Tillsynsorgan Skolinspektionen  tillsyn utifrån SkolL Inspektionen för vård och omsorg (IVO) tillsyn över hälso-och sjukvården samt dess personal

Vårdgivare Vårdgivare myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso-och sjukvård som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso-och sjukvård (1 kap 3 § PSL, 2 kap 1 § SOSFS 2011:9) Vem är vårdgivare ? Skolhuvudmannen

Delegation eller förordnande ? 3 kap 3 § kommunallagen, KL  fullmäktige ska tillsätta de nämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra kommunens eller landstingets uppgifter enligt särskilda författningar och för verksamheten i övrigt 6 kap 32 § första stycket KL  fullmäktige ska utfärda reglementen med närmare föreskrifter om nämndernas verksamhet och arbetsformer 6 kap 34 § KL  i följande slag av ärenden får beslutanderätten inte delegeras 1.ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet

Formell vårdgivare och vårdgivare i praktiken Kommunen  av kommunfullmäktige inrättad nämnd (jfr 2 kap 2 § SkolL) med ansvar för hälso-och sjukvård 28 och 31 §§ HSL SOSFS 2011:9 28 § HSL Ledningen av hälso-och sjukvård skall vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet --> den som bedriver verksamhet måste välja en ledningsform som är anpassad till verksamhetens inriktning och omfattning (prop 1995/96:176 s 103) 31 § HSL Inom hälso-och sjukvård skall kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. 1 kap 1 § 1 SOSFS 2011:9 tillämpningsområdet bl.a. verksamhet som omfattas av 31 § HSL 3 kap 1 § SOSFS 2011:9 Vårdgivaren (…) ska ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Vem kritiseras av IVO – formell vårdgivare eller ”vårdgivaren i praktiken” ?

Kvalitet Att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso-och sjukvård(, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade) och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter

Ledningssystem 3 kap 2 § SOSFS 2011:9 Vårdgivaren (…) ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. 3 kap 3 § Vårdgivaren (…) ska ange hur uppgifterna som ingår i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten är fördelade i verksamheten. Ansvaret för att det finns ett ledningssystem kan inte överlåtas. Internt kan uppdras åt någon eller några att utföra uppgifter. Vårdgivaren har dock kvar ansvaret.

Ledningssystem 4 kap 1 § SOSFS 2011:9 Vårdgivaren (…) ska anpassa ledningssystemet till verksamhetens inriktning och omfattning. 4 kap 6 § SOSFS 2011:9 vårdgivaren ska identifiera de processer enligt 2 § där samverkan behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskada. Det ska framgå av processerna och rutinerna hur samverkan ska bedrivas i den egna verksamheten. Det ska genom processerna och rutinerna även säkerställas att samverkan möjliggörs med andra vårdgivare och med verksamheter inom socialtjänsten eller enligt LSS och med myndigheter.

Verksamhetschef, VC Ur prop 1995/96:176 s 57 Förstärkt tillsyn över hälso-och sjukvården Hälso-och sjukvården är av omedelbar betydelse för patientens liv och hälsa. Hälso-och sjukvårdsverksamheten måste därför kontrolleras fortlöpande av både vårdgivaren och genom statlig tillsyn… För att hälso-och sjukvården ska kunna kontrolleras på ett effektivt sätt krävs det att ledningsfunktionen inom verksamheten är tydlig. Det krävs av såväl patienter, anhöriga och personal som av tillsynsmyndighet att det finns en person som dessa kan vända sig till rörande frågor kring verksamheten. En VC ska därför bl.a. ansvara för den löpande verksamheten och upprätthålla och bevaka att hälso-och sjukvårdsverksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet, god kvalitet av vården och främjar kostnadseffektivitet inom det verksamhetsområde som bestämts.

Prop 1995/96:176 s 57 forts Vilken kompetens VC ska ha kommer att variera beroende på inriktning och omfattning av verksamheten samt vilket ansvar som läggs på denna. Utbildning, erfarenhet och personliga egenskaper blir här avgörande. VC ska alltid ha det samlade ansvaret för verksamheten, men kan och bör i vissa fall uppdra åt annan enskilda uppgifter mot bakgrund av sin kompetens. Naturligtvis kan VC inte gå in i enskilda patientärenden om denne inte har den erforderliga medicinska, omvårdnads- eller psykologiska kompetensen.

Ur SOSFS 1997:14 Delegering av arbetsuppgifter inom hälso-och sjukvård och tandvård Varje VC har, inom ramen för de personella och övriga resurser som vårdgivaren ställer till förfogande, att leda arbetet och fördela arbetsuppgifterna allt efter art och svårighetsgrad och med hänsyn till behovet av kompetens och yrkeserfarenhet. VC ansvarar för att den personal som ska utföra olika arbetsuppgifter har erforderlig kompetens för detta (s 4).

Verksamhetschefen, VC 29 § HSL inom hälso-och sjukvård skall det finnas någon som svarar för verksamheten (verksamhetschef). VC får dock bestämma över diagnostik eller vård och behandling av enskilda patienter endast om han eller hon har tillräcklig kompetens och erfarenhet för detta 29 a § VC ska säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses. Om det är nödvändigt för att tillgodose dessa behov, eller om en patient begär det, ska VC utse en fast vårdkontakt för patienten. 30 § VC får uppdra åt sådana befattningshavare inom verksamheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter. (Förordningen om verksamhetschef inom hälso-och sjukvården)

vc Utses av berörd nämnd, tar över fullgörandet av ansvaret, representerar vårdgivaren Är en namngiven person  förordnande, ej delegation Ansvarsområdet bör inte vara större än att patienter, anhöriga och personal har möjlighet att vända sig till VC i verksamhetsrelevanta frågor (jfr upphävda SOSFS 1997:8) Ansvaret framgår dels av författningar som reglerar verksamheten, dels av överenskommelse med vårdgivaren Anmälan härom görs till Inspektionen för vård och omsorg, IVO SOSFS 1997:8 verksamhetschef inom hälso-och sjukvård (upphävd), SOSFS 2008:14 informationshantering och journalföring inom hälso-och sjukvården

VC, ansvar och uppgifter Ledningssystem för verksamheten Kunskap om författningar, styrdokument och vetenskapliga rön betr medicinsk och psykologisk elevhälsa Planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera, förbättra verksamheten I dokument ange hur uppgifterna som ingår i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten är fördelade i verksamheten Ta fram, fastställa, dokumentera processer, rutiner och metoder för hur det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt ska bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten och dess resultat Årsvis upprätta sammanhållen kvalitetsberättelse (AR till 7 kap 1 § SOSFS 2011:9) Senast 1/3 varje år upprätta patientsäkerhetsberättelse (3 kap 10 § PSL, 7 kap 2 § SOSFS 2011:9) Ansvara för och redovisa verksamhetens resultat för nämnden

VC ansvarar för den löpande verksamheten och tillser att den fungerar på tillfredsställande sätt att den medicinska/psykologiska insatsen tillgodoser kraven på hög patientsäkerhet och god vård (2 a § HSL) att det finns direktiv, instruktioner, rutiner som verksamheten kräver att det finns rutiner eller lokala instruktioner som möjliggör och säkerställer att pat kan få del av information enligt PL att medicinsk/psykologisk elevhälsa har de lokaler, den utrustning oc de resurser som behövs för att god vård ska kunna ges (2 e § HSL) att inköp av tjänster, produkter, försörjnings-och informationssystem sker rättsenligt och enligt kommunens riktlinjer

VC Riskanalys och egenkontroll (5 kap 1-2 §§ SOSFS 2011:9) Tar emot och utreder klagomål och synpunkter på verksamheten (5 kap 3 § SOSFS 2011:9) Tar emot avvikelserapporter enligt 6 kap 4 § PSL Utreder vårdskada, vidtar omedelbara och andra åtgärder Lex Maria-anmäler (3 kap 5 § PSL) Analyserar och sammanställer inkomna rapporter om risk för vårdskada eller vårdskada, klagomål och synpunkter samt vidtar med anledning av denna dokumentation åtgärder som krävs för att säkra verksamhetens kvalitet

VC Personalen känner till och arbetar i enlighet med ledningssystemets processer och rutiner (6 kap 1 § SOSFS 2011:9) Skolläkare och skolsköterskor/skolpsykologer täcker behovet Rätt kompetens hos personalen – elevhälsa av hög säkerhet och god kvalitet Meritvärdering och intervjuer vid nyanställning Rutiner för introduktion, möjligheter till fortbildning Information kring hantering av patientuppgifter och behörighet Anmäler till IVO om legitimerad hälso-och sjukvårdspersonal kan utgöra en fara för patientsäkerheten (3 kap 7 § PSL)

VC Rutiner för författningsenlig journalföring Uppföljning av patientuppgifters kvalitet och ändamålsenlighet Informationssäkerhetsarbete Dokumentet ”Informationssäkerhetspolicy” (2 kap 1 § SOSFS 2008:14) Fungerande rutiner för behörighetsstyrning och spårning i det digitala journalsystemet, regelbunden loggkontroll (2 kap SOSFS 2008:14), utredning vid misstanke om obehörig åtkomst Tilldelade åtkomstbehörigheter är ändamålsenliga Rutiner kring samverkan och samarbete Delaktighet enligt PL, besvarande av frågor Aktivt informationsarbete

Personalens uppgifter 30 § HSL VC får uppdra åt sådana befattningshavare inom verksamheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter 1 § HSL Med hälso-och sjukvård avses åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador 1 kap 4 § 1 PSL Med hälso-och sjukvårdspersonal avses den som har legitimation för ett yrke inom hälso-och sjukvården 4 kap 1 § PSL legitimation efter ansökan: tex läkare, sjuksköterska, psykolog

Ur SOSFS 1997:14 Överlåtelse av arbetsuppgift på annat sätt än genom delegering, som det definieras i denna författning, är när en VC enligt 30 § HSL uppdrar åt någon befattningshavare med tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra en på VC ankommande medicinsk ledningsuppgift.

Ur upphävda SOSFS 1997:8 VC som uppdrar åt annan att fullgöra viss ledningsuppgift bör tydligt ange uppdragets omfattning och eventuella inskränkningar i uppdragstagarens befogenheter Den befattningshavare som med stöd av 30 § HSL tilldelas en viss ledningsuppgift bär själv ansvaret för att det med uppgiften förenade syftet uppnås. VC har dock ansvar för sitt beslut att uppdra åt annan att fullgöra viss ledningsuppgift och ska dessutom bevaka att denna uppgift fullgörs på ett tillfredsställande sätt Beslutet att uppdra åt annan att fullgöra viss ledningsuppgift ska återkallas av VC, om denne finner att detta strider mot patientsäkerheten eller verksamhetens målsättningar. VC:s ledningsansvar är således ett och odelbart Varför upphävdes SOSFS 1997:8 ?

Personalens medverkan i kvalitetsarbetet 6 kap SOSFS 2011:9 1 § Vårdgivaren (…) ska säkerställa att verksamhetens personal arbetar i enlighet med processerna och rutinerna som ingår i ledningssystemet 2 § Enligt 6 kap 4 § patientsäkerhetslagen (2010:659) är hälso-och sjukvårdspersonalen skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls (jfr 5 kap 4 § SOSFS 2011:9, påminnelse om rapporteringsskyldighet) 5 kap 3 § SOSFS 2011:9 Klagomål och synpunkter Vårdgivaren (…) ska ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet från 2.personal

Återkoppling till bild 2 Verksamhetschefens uppdrag – ser till att det som åligger vårdgivaren blir utfört Hur ska man tänka juridiskt som vårdgivare ? – tydligt uppdrag till nämnden, tydligt uppdrag till verksamhetschefen. Mindre juridik än god rekrytering Vem ansvarar för att det finns ett ledningssystem ? – vårdgivaren (skolhuvudmannen)  nämnden verksamhetschefen Kan vårdgivaren uppdra åt verksamhetschefen att ansvara för ledningssystemets samtliga delar ? Ja, i princip Korrekt benämning ? Förordnande, uppdrag (ej delegering) Gemensamt ledningssystem för medicinsk och psykologisk del ? Ja, men inget hindrar att de delas upp i två delar