Romarriket – Styrelsesätt Levande historia 7: s. 106-107
Republikens tid Rom blev republik år 509 f.Kr. Folkförsamlingen Alla fria män över 17 år hade rösträtt. Folkförsamlingen Både patricier och plebejer fick rösta. Valde de olika ämbetsmän som styrde riket. Senaten (300 medlemmar) Senatorerna var adelsmän, patricier. Föreslog nya lagar. Fattade alla viktiga beslut. Såg till att personerna som de själva ville ha blev valda till ämbetsmän.
Ämbetsmän som styrde riket Konsulerna (2) Viktigaste ämbetsmän, ett slags presidenter. Befälhavare i krig. Såg till att nya lagar följdes. Censorerna (2) Kontrollerade att skatterna betalades. Ämbetsmännen valdes bara för ett år i taget. Man valde alltid två stycken så att de kunde kontrollera varandra. Som undantag kunde man bli vald som diktator för 6 månader.
Plebejer vill ha mer makt Bara patricier kunde bli valda som ämbetsmän. Plebejer betalade skatter och tjänstgjorde i armén. Efter ett tag vägrade plebejer att tjänstgöra i armén. Detta tvingade patricier att ändra på saker. Folktribuner (10) Plebejernas egna ämbetsmän. Kunde stoppa beslut i senaten genom sitt veto.
Expansionen orsakar problem Under expansionen blev många romare rika. Samtidigt fick många lida. Arbetare förlorade jobb på grund av att så många slavar kom till Rom. Bönder kunde inte sälja säd. Billig mat kom från länder Rom hade erövrat. Större skillnader mellan rika och fattiga. Politiska intriger. Senaten nämnde Julius Caesar till diktator. Octavianus, Caesars adoptiv son blev konsul, folktribun och general för livet. Tog namnet Caesar Augustus.
Romerska imperiet Augustus blev kejsare. Enväldig ledare (hade all makt). Var inte folkvald. Arvrike.