Nya bostäder i skärgården 27 april 2010. Projektorganisation Kyrkmalmen, Ornö Björn Wahlberg, förvaltningschef, stadsbyggnadsförvaltningen, Haninge.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Idéer för ett bredare entreprenörskap
Advertisements

Prioriterad fråga 2010 Bättre stöd till utsatta barn.
Tillgänglighet i detaljplaner
Hinder och förutsättningar för bostadproduktion på gruvorter
Vision för en vacker skärgårdsö under utveckling
Gunilla Kajrup, proj.ledare Mikael Lennartsson, bitr.
Parkeringspolicy för Göteborgs Stad antagen av KF
Finska intentionsavtal – något för Sverige?
Enhetschef Fastighetsutveckling
Hur kan stat och kommun främja utvecklingen av bostäder för äldre?
Planera för ett förändrat klimat – ansvarsfrågor Plan-, bygg och bostadsdagar, Luleå 20 november 2013
K-märkt? Skydd av kulturhistorisk bebyggelse i den kommunala planeringen Kerstin Andersson och Roger Lind Länsstyrelsen Västra Götalands län.
Vissa av bilderna i denna powerpoint-presentation är tagna av fotograf Paul Quant.   Fotografen har upphovsrätt till bilderna. Endast Handisam och Processtöd.
Förändring och kunskapsunderlag Krister Olsson Samhällsbyggnad Samhällsavdelningen Riksantikvarieämbetet.
Så kan bristen på studentbostäder minska !
Planerade bostäder i Stockholms län och Stockholms stad
Kortversion av BOSTADSPOLITISK STRATEGI
Förstudien om utbyggnad av Bredband på landsbygden
Svenskt Lantmäteri en viktig grund för det goda samhällsbygget
Skärgårdens Intresseföreningars KontaktOganisation En förening för föreningar Målsättning  Bidra till en långsiktig utveckling av skärgården  Ta tillvara.
Fastighetsutveckling
Syfte Att belysa den framtida befolkningsutvecklingen och vilka finansiella konsekvenser det medför vid den kvalitet och omfattning av kommunal service.
Samhällsplanering omfattar riktlinjer för utveckling av bebyggelse, service, kommunikationer, infrastruktur och miljö. Samhällsplanering inbegriper stadsplanering.
Välkommen till ESF:s seminarium
Välkommen till årets Ordförandeseminarium 4 – 5 oktober 2014 Här möts vi som vill göra skillnad! 1.
Samråd Vad en Tävlingsledare bör känna till Fråga: Vad är samråd.
marie rahlén-altermark psynkprojektet SKL
Mervärden och aha-upplevelser
Hållbar utveckling – Vad betyder det för Ängelholm
Intressententmodellen.
Riksantikvarieämbetets arbete med kunskapsunderlag Krister Olsson Kristin Lindgren Samhällsbyggnad Samhällsavdelningen Riksantikvarieämbetet.
Organisera vattentjänsterna för framtiden. Vattentjänstorganisationernas utmaningar Klimatförändringen ställer nya krav på dricksvattenproduktion och.
Nationell taxa PM den 6 november Varför ändra? Patienterna Saknas öppen kvalitetsredovisning, stödjer inte vårdkedjan, stödjer inte teamarbete EU-rätten.
Kommuner i samverkan – Anna projektet
BUD-projektet Bredband Utbyggnad och Drift Samordning av fiberutbyggnaden Arholma till Landsort Sune Fogelström
Skillnader i lagstiftningen Analys om de skillnader som finns i lagstiftningen är motiverade ur pedagogiska, sociala eller andra aspekter Se över gällande.
Detaljplaneprocessen mm. Plan och tillståndsprocessen REGIONPLAN Ö V E R S I K T S P L A N 4 KAP OMRÅDES- BESTÄMMELSER DETALJPLAN 5 KAP FASTIGHETSPLAN.
FV delvis också repetition
AFFÄRSPROJEKTPLAN Projektgruppen / Nordanstigs Byafiber.
Socialt blandat boende
Gemensam kundtjänst Skellefteå kommun
Skärgårdskunskap – en presentation från SIKO, Skärgårdens Intresseföreningars KontaktOrganisation Bakgrundsfakta delvis hämtade från Länsstyrelsens Skärgårdsfakta.
Regeringsuppdraget Nationell informationsstruktur för vård och omsorg Monica Winge Socialstyrelsen.
STADSUTVECKLINGSPROJEKTET LIDINGÖ CENTRUM ETT VARIERAT SMÅSTADSCENTRUM FÖR ALLA STADSUTVECKLINGSPROJEKTET LIDINGÖ CENTRUM ETT VARIERAT SMÅSTADSCENTRUM.
Thomas Kalbro Fastighetsvetenskap, KTH Seminarium, Cannes, 16 mars 2016 Myter om plan- och bygglagen.
Måste det ta så lång tid med stadsutvecklingsfrågor och att starta ny bebyggelse? Vad kan andra kommuner lära av Kiruna? Medverkande: Göran Cars och Börje.
Tertial 3 RAPPO RT uppföljning av bostadsplanering och byggande STADSBYGGNADSKONTO RET
Storstugan 2.0 Informationsmöte
Möjlighet till Egen Kraft!
Regeringens 22 punktsprogram Forskarnas 2 punktsprogram
Utbyggnad av vatten- och spillvattenledningar i Bergshamra
Erik Karlin, VD & Per Alnefelt, CFO
projekt campus näckrosen universitetsstyrelsen
SUHF:s & UK-ämbetes Rektorsprogram 1 - Ledningsgrupper
Intressententmodellen.
Kommunstyrelsen har beslutat
För enklare verksamhetsutveckling och samverkan mot en smartare välfärd SKL har, tillsammans med GR, tagit fram en digital samverkansplattform där man.
KOMMUNALT VA UPPERUD, BÄCKEN, LINDDALEN OCH SKOLMÄSTRE
Aktuella utlysningar “En jämställd och inkluderande arbetsmarknad”
Så ska vi samverka vid utskrivning från sjukhus
Bostadsplaneringen i Västerås
Välkommen till skärgården
NYTT BIDRAG FÖR MUSIK- OCH KULTURSKOLOR
Skolsamverkan - Göteborg.
Insatsprojekt 2017 Energimyndigheten.
Bostadspolitik Nationellt och lokalt
KPR april 2018.
FIBER I HOTAGSBYGDEN Byggstart 2014
Resultat av onlineundersökning 2018
METOD Strategisk kompetensförsörjning
Presentationens avskrift:

Nya bostäder i skärgården 27 april 2010

Projektorganisation Kyrkmalmen, Ornö Björn Wahlberg, förvaltningschef, stadsbyggnadsförvaltningen, Haninge kommun Catharina Lewenhaupt Stenbock, markägare Tomas Åkervall, ordförande, Ornö bostads- och servicekooperativ Gruvbryggan, Utö Björn Wahlberg, förvaltningschef, stadsbyggnadsförvaltningen, Haninge kommun Johan Ahlbom, förvaltningschef, Skärgårdsstiftelsen Gunnar Karlsson, ordförande Utö Företagarförening Oxhalsö, Blidö Sara Helmersson, Bygg- och miljöchef, Norrtälje kommun Håkan Hedberg, VD Blidö Turist och fritid AB Sandfältet, Sandhamn Lars Öberg, Samhällsbyggnadschef, Värmdö kommun* Lars Fladvad, utvecklingschef, Värmdö kommun Peje Emilsson, ordförande Eknö Hemman Samfällighetsförening Svante Berg, VD, Berg arkitekter Björn Blomkvist, VD, Värmdöbostäder Möja, Nämdö, Runmarö och Svartsö Lars Öberg, Samhällsbyggnadschef, Värmdö kommun* Lars Fladvad, utvecklingschef. Värmdö kommun Björn Blomkvist, VD Värmdöbostäder Ljusterö Mikael Åklint, Plan- och exploateringschef, Österåker kommun*

”Checklista” Den lokala efterfrågan Eldsjälar/entreprenörer Service Kommunikationer Skola och förskoleverksamhet Brandförsvar Produktionskostnader Kommunens planering enligt Plan- och bygglagen och Miljöbalken

”Checklista” Den lokala efterfrågan  VEM är det projekt riktar sig till och VAD efterfrågar just de?  Hur ser befolkningsunderlaget ut i dag i den närmsta omgivningen?  Hur förväntas befolkningsunderlag utvecklas och vilka behov medför de förändringarna?  Hur kan kundgrupperna breddas om önskvärt?  Hur påverkar olika upplåtelseformer - såsom hyresrätt, ägarlägenheter eller äganderätt – och ägarformer - såsom stiftelseform eller bostadsrättsförening – efterfrågan?  Vilka stora omvärldsfaktorer finns som kan komma att påverka efterfrågan (arbetsplatser, kommunikationer, arbetsuppgifter med mera)?

”Checklista” Eldsjälar/entreprenörer  Vilka driver projektet?  Finns eldsjälar - inom kommunen, föreningslivet eller den privata sektorn?  Är det möjligt att med en annorlunda projektorganisation inkludera fler intressenter?

”Checklista” Service  Hämmar en eventuell bristande samhällsservice efterfrågan på bostäder?  Hur ser samhällsservicen ut?  Betalservice  Postgång  Internet  Ombud (Systembolag, Apotek med flera)  Häslo- och sjukvård samt äldrevård  Hur kan samhällsservice förbättras? Är det aktuellt att uppmuntra lokala eller skärgårdsregionala kooperativ, se över möjligheterna för en flytande service som färdas runt i skärgården eller möjligtvis slå ihop vissa funktioner och centrera på vissa öar?

”Checklista” Kommunikationer  Hämmar kommunikationerna efterfrågan på bostäder?  Hur ser kommunikationerna ut?  Hur kan kommunikationerna förbättras för den tänkta målgruppen?  Finns det en risk att kommunikationerna försämras - och vad får det för konsekvenser?

”Checklista” Skola och förskoleverksamhet  Hämmar brist på skol- förskoleplatser efterfrågan på bostäder?  Hur ser underlaget för skola ut?  Vad behövs för att bredda underlaget?  Behöver skolan vara mer attraktiv?  Kan skolan omlokaliseras?  Kan skolor med vikande underlag slås ihop och placeras strategiskt i skärgården?  Är det möjligt att skeppa ut elever från fastlandet till skolan?  Finns det möjlighet att samarbeta över kommungränserna för en gemensam skola?  I vilken utsträckning är hemskolning ett alternativ?

”Checklista” Brandförsvar  Finns förutsättningar för ett gott brandförsvar (utryckning inom 30 minuter eller egen försörjning av brandförsvar)?

”Checklista” Produktionskostnader  Möjliggör produktionskostnaderna både en rimlig avkastning och en rimlig boendekostnad?  Kan markkostnaden påverkas, exempelvis genom tomträtt?  Kan kommunen agera borgensman för en byggherre?  Kan det kommunala bostadsaktiebolaget agera byggherre?  Har olika upplåtelseformer - såsom hyresrätt, ägarlägenheter eller äganderätt – och ägarformer - såsom stiftelseform eller bostadsrättsförening – provats för att nyttja olika finansieringslösningar?  Kan tredimensionell fastighetsbildning hjälpa att sprida kostnaderna?  Är det möjligt med en ökad grad av ideella insatser?  Finns det olika bidrag eller avdrag som kan minska kostnader?  Kan bostäderna projekteras om för att få ner produktionskostnaden genom exempelvis högre yteffektivitet, fler upprepningar och mer kostnadseffektiva materialval?  Finns det möjlighet att välja serieproducerade typhus, att bygga med hjälp av moduler eller prefabricering?  Är det möjligt att förvärva och flytta redan existerande hus från en vikande bostadsmarknad?  Finns det befintliga lokaler eller andra byggnader som kan göras om till bostäder?  Är det möjligt att projektera för uthyrningsbara delar av bostaden för framtida intäkter, exempelvis under högsäsong?

”Checklista” Kommunens planering enligt Plan- och bygglagen och Miljöbalken  Är intentionerna för platsen i linje med översiktsplanen?  Finns det behov av planprogram eller fördjupningar av översiktplanen?  Kan markanvändningen villkoras för ett önskat resultat?  Är det möjligt att upplåta kommunägd mark med tomträtt till byggherrar eller individer för egnahemsbyggande?  Finns det möjlighet att förvärva strategiskt mark för att nå önskat resultat?  Är det möjligt att tillämpa en tredimensionell fastighetsbildning?  Är det möjligt att prioritera planprocessen?

”Checklista” Kommunens planering enligt Plan- och bygglagen och Miljöbalken  Hur kan VA-frågan lösas?  Hur är lokala vattenkällors kapacitet och kvalitet? Finns möjlighet till en lokal avloppsslösning eller är det möjligt att ansluta till kommunalt VA? Hur kan kostnader sänkas?  Hur kan avfallsfrågan lösas?  Är bebyggelsen väl anpassad till övrig bebyggelse och till platsens förutsättningar?  Finns konflikter med annan lagstiftning och restriktioner, exempelvis strandskydd, reservat, biotopskydd, försvaret, översvämningsrisk

Potentiellt möjlig tidplan Kyrkmalmen, Ornö 2010: Vattenfrågan får en lösning, dp påbörjas 2011: Bygglov beslutas, byggstart Gruvbryggan, Utö 2010: Byggherre sökes, dp påbörjas 2011: Bygglov beslutas Oxhalsö, Blidö 2010: Byggherre sökes till småhus och flerbostadshus Kommunal anslutningspunkt till VA installeras Bygglov för sålda villatomter, byggstart 2011: Bygglov för ytterligare villor, småhus och flerbostadshus, byggstart och färdigställande Sandfältet, Sandhamn 2010: Entreprenör upphandlas, bygglov beslutas, byggstart 2011: Byggstart, färdigställande Möja, Nämdö, Runmarö och Svartsö 2010: Dp och/eller tomträttsavtal initieras Ljusterö 2010: Planprogram klart, dp påbörjas