Budgetberedning 2016 Innehåll: Ekonomisk långtidsprognos

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Socialfondens regionala plan. Styrkor - Stockholm är en fungerande och funktionell region där lokala problem kan lösas regionalt - Stockholm har en stor.
Advertisements

Budget Umeå universitet 2014 inkl. ekonomisk plan 2015–2016
Framtidens skola Maria Stockhaus. Våra värderingar ” Med kunskap växer varje människa och med ökad bildning stärks hela samhället. Kunskap är egenmakt.
VISION Kommunplaner – strategisk planering
Det blommar i Botkyrka Hans Lindgren.
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
Syfte Att belysa den framtida befolkningsutvecklingen och vilka finansiella konsekvenser det medför vid den kvalitet och omfattning av kommunal service.
Vård- och omsorgs-(college)
Oktoberrapport Oktoberrapport
Resursfördelning
Budgetramar inför 2014 Ekonomin inför 2014 Anvisningar – Ramar Budget 2014 Ekonomisk plan
SOCIALTJÄNSTEN T1 bokslut 2009 VERKSAMHETSRESULTAT INSATTA RESURSER OK - Fortsatt hög andel nöjda kunder inom socialtjänsten - Fortsatt hög andel nöjda.
Lugnet i framtiden ”Lugnetgruppen”: Pelle Granbom, Yvonne Nygårds, Jonny Gahnshag Laila Edholm, Anders Ax, Krister Johansson.
Strategiska perspektiv på verksamheten
Vad kostar verksamheten i din kommun 2009 Tjänsteskrivelse DNR KFKS 2010/
Vad kostar verksamheten i din kommun Vad kostar verksamheten i din kommun 2010 Tjänsteskrivelse DNR KFKS 2011/
Årsredovisning 2008 Tanums kommun. Omvärld Ekonomisk nedgång ”Finanskris” Ökande arbetslöshet Sänkta räntor.
VÅRD- OCH OMSORGSUTBILDNING PÅ GYMNASIAL NIVÅ (RIKET)
KONJUNKTURINSTITUTET
Ett axplock från Kommunerna i Stockholms- regionen – En lägesbeskrivning år 2014 Ett stöd för problem- formuleringar och prioriteringar kopplat till KSLs.
Botkyrkas styrmodell och kommunens ekonomi
Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet.
Julibokslut, 2009 Nacka kommun Tjänsteskrivelse DNR KFKS 2008/225.
Marsbokslut, 2009 Nacka kommun Tjänsteskrivelse DNR KFKS 2008/225.
Budgetberedningens förslag
Medarbetarundersökning
Ansvar gentemot vem/vilka?
Oktoberbokslut, 2009 Nacka kommun Tjänsteskrivelse DNR KFKS 2008/225
Stadens organisation INTRODUKTION SOCIALSEKRETERARE
Kommunens styrprocess och framtida ekonomiska förutsättningar
Sammanfattning, kommunen Delår Delårsresultatet för augusti 49 Mkr (exklusive återbetalning AFA 15 Mkr)
Asylsökande och kommunmottagna, utfall och prognos Källa: Migrationsverket.
Ekonomirapporten, april 2016 – Om kommunernas och landstingens ekonomi Diagrammen.
Årsredovisning 2015 Regionstyrelsen 22 mars 2016.
Ekonomirapporten, april 2016 – Om kommunernas och landstingens ekonomi Tabellerna.
Bokslut 2015 Barn- och utbildningsnämnden. Har verksamheten bedrivits inom tilldelad budget, åtgärder? Underskott med -9,5 mkr. Åtgärdsbeting vid befarat.
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Prognos för arbetsmarknaden i Västmanlands län 2016 Marcus Löwing Analysavdelningen.
Ekonomirapporten, oktober 2016 Diagrammen Ekonomirapporten, oktober
Några trender i välfärden Invånare har ökade och nya krav på välfärden Ökad (ungdoms-)urbanisering Ökad polarisering (levnadsförutsättningar)
Befolkningsprognos för Mölndals stad 2017−2027
Ekonomi beslut om inriktning, omfattning och finansiering ska fattas av folkvalda.
God ekonomisk hushållning
Framtidens Norrköping på C
Balanskravsresultat, mkr
Delårsrapport Augusti 2017 Barn- och utbildningsnämnden
2016: Ökade intäkter, men också ökade kostnader Kommunsektorn +22 mdr Landsting och regioner +3 mdr
Bostadsplaneringen i Västerås
Tertialbokslut 1, 2009 Nacka kommun Tjänsteskrivelse DNR KFKS 2008/225
Reviderad förskoleutredning och skolutredning
- Översikt Socialfondsprogrammet ESF16feb/ E Ramel
Under 2015 gjordes, utifrån LUP Mål 3 Satsning på kompetensförsörjning, ett försök till kartläggning av de olika verksamheternas framtida kompetensbehov.
Välfärdens finansiering
NÄR VÄLFÄRDEN GÅR FRÅN DELTID TILL HELTID
Direktiv till Budget
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Avsiktsförklaring Åtgärder för friskare arbetsplatser i kommuner och landsting Eva Thulin Skantze Arbetsgivarpolitiska avd, SKL.
Ekonomirapporten, oktober 2017 Alla diagram
Omställningen av hälso- och sjukvården
Ekonomirapporten, oktober 2017 Alla tabeller
Ekonomirapporten, oktober 2016
Den demografiska utmaningen
KPR april 2018.
Ekonomi Tillbakablick Tillväxten och dess utmaningar Arbeta smartare.
Förutsättningar för finansiering av den kommunala verksamheten
Verksamhetsplan med budget 2019:
Förutsättningar för finansiering av den kommunala verksamheten
En stad för alla Göteborgarnas livschanser ska utjämnas Budget 2014
Ekonomirapporten maj 2019 Anders Knape, ordförande Annika Wallenskog, chefsekonom Välkomna Anders. Hej och välkomna till presentation av vårens Ekonomirapport.
Robertsfors "Att alla invånare har tillgång till ett allsidigt och tillgängligt utbud av utbildningar av hög kvalité från förskola till och med universitetsutbildning,
Prognospresentation Västernorrland.
Presentationens avskrift:

Budgetberedning 2016 Innehåll: Ekonomisk långtidsprognos 4 maj 2015 Innehåll: Ekonomisk långtidsprognos Kompetensförsörjning/löner mm Befolkningsprognos Förutsättningar/nämnd Investeringar/nämnd Jämförelser andra kommuner

Agenda 08.15 Hans Lindberg hälsar välkommen och berättar om syftet med dagen och sina förväntningar på 08.30 Ekonomiska läget; finansiella mål, god ekonomisk hushållning, soliditet, skuldutveckling mm (Susanne) 08.45 Ekonomisk långtidsprognos med nya skatteprognoser (Susanne) 09.00 Kompetensförsörjning, löner mm (Birgitta) 09.30 Fika 10.00 Ekonomisk långtidsprognos med lönekostnadsökningar (Susanne) 10.10 Befolkningsprognos Umeå kommun (Anna-Lena) 10.40 Ekonomisk långtidsprognos inklusive behovsökningar (Susanne) 10.45 Ekonomisk utveckling samt investeringar/nämnd (Ann-Christine/Ewa/Margaretha) 11.45 Jämförelser med andra kommuner plus summering (Susanne) 11.58 Tack för idag! (Jonas)

god ekonomisk hushållning och finansiella mål

Definition av ”god ekonomisk hushållning” i Umeå kommun God ekonomisk hushållning innebär att såväl kommunens finansiella som verksamhetsmässiga mål uppnås, att verksamheten bedrivs långsiktigt, ändamålsmässigt och effektivt och att ekonomiska aktiviteter sker i enlighet med lagar, regler och etablerade normer. Detta genomförs genom att:   Umeå Kommuns verksamhet styrs av Kommunfullmäktiges mål och budgetramar. De i budget och uppdragsplan angivna målen med indikatorer skall följas upp under budgetåret och slutligt avrapporteras i bokslut/ verksamhetsrapporter. Den ekonomiska planeringen skall utgå från försiktighetsprincipen, där säkerhet i antaganden är en viktig grundförutsättning. På lång sikt ska resultatet i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning uppgå till lägst 2 procent. Överskott är en nödvändig förutsättning för att finansiera framtida investeringar. Nettokostnaderna får inte öka snabbare än skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning och finansnetto. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att Umeå Kommun har god ekonomisk hushållning. Nämnderna har detta ansvar inom sitt område och inom ramen för sin budget och regelverk för inteckning i eget kapital.

Definition av ”god ekonomisk hushållning” i Umeå kommun God ekonomisk hushållning innebär att såväl kommunens finansiella som verksamhetsmässiga mål uppnås, att verksamheten bedrivs långsiktigt, ändamålsmässigt och effektivt och att ekonomiska aktiviteter sker i enlighet med lagar, regler och etablerade normer. Detta genomförs genom att:   De tillgängliga resurserna bestämmer graden av måluppfyllelse – ekonomin sätter gränsen och förutsätter optimalt resursutnyttjande. Vid resursbrist ska tvingande nivåer enligt lagstiftning och myndighetskrav prioriteras. Alla större förändringar av verksamheten ska kostnadsberäknas (kalkyleras) och resursavstämmas före genomförande. Alla beslut ska innehåll en ekonomisk konsekvensbeskrivning som tydliggör hur beslutet påverkar kommunens ekonomi och hur det ska finansieras.

Investeringar ska långsiktigt finansieras med egna medel Finansiella mål. Vad innebär oförändrade mål? Om de ska förändras –hur kan de se ut? Oförändrad skatt 22,80  Investeringar ska långsiktigt finansieras med egna medel  Skatter och avgifter ska finansiera verksamheten till 100 % över tiden.

Budgetera ett positivt resultat? För att återställa det negativa balanskravsresultatet från 2014 För att täcka ett eventuellt negativt balanskravsresultat 2015 Om investeringar ska finansieras med egna medel kan Umeå kommun investera 500 mnkr (förutsätter en resultatnivå om 100 mnkr)

Skuldutveckling, soliditet och investeringar

Låneskuldens utveckling

2010: 26,2 %

Kostnader för investeringar Mnkr 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Investeringar 780 961 717 515 799 801 1 115 1 056 1 215 807 1 029 Avskrivningar 255 318 299 327 350 377 387 435 489 516 544 Låneskuld - kalkyl 126 -359 -830 -859 -992 -1233 -1 961 -2 583 -3 309 -3 600 -4 085 Räntekostnad 13 28 27 31 37 55 72 92 100 114 Avskrivningar och ränta jmf 2009 - förändring 76 160 187 252 326 362 403

Investeringsförlag 2016 - 2019 Investeringsförslag (mnkr) 2016 2017 2018 2019 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 56,1 23,8 6,9 5,4 För- och grundskolenämnden 258,2 346,1 204,6 89,7 Äldrenämnden 14,0 133,9 73,9 Individ- och familjenämnden 28,4 29,4 16,4 Tekniska nämnden 529,8 478,9 344,7 615,3 Fritidsnämnden 35,2 43,1 67,4 16,2 Kulturnämnden 10,1 5,6 5,9 Kommunstyrelsen 123,4 153,4 85,8 145,1 Byggnadsnämnden 1,0 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 0,3 Överförmyndarnämnden 0,0 Summa investeringsförslag 1 056,5 1 215,5 806,9 1 028,9

Investeringsförlag 2016 - 2019 Investeringsförslag (mnkr) 2016 2017 2018 2019 Fastighetsinvesteringar 487,6 641,4 414,1 328,9 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 49,2 17,5 1,5 0,0 För- och grundskolenämnden 241,7 324,0 177,6 76,4 Äldrenämnden 120,0 60,0 Individ- och familjenämnden 25,8 26,8 13,8 Tekniska nämnden 154,0 122,0 107,0 Fritidsnämnden 16,9 31,1 54,2 11,7 Gator och parker 324,7 308 197,7 463,4 Utrustningsinvesteringar 120,8 112,7 109,3 91,5 Kommunstyrelsen 123,4 153,4 85,8 145,1 Summa investeringsförslag 1 056,5 1 215,4 806,9 1 028,9

Regeringens vårproposition Det generella statsbidraget ökas som kompensation för att nedsättning av sociala avgifterna för unga slopas. Det generella statsbidraget minskas med anledning av att reformerna betyg från årskurs 4 och tioårig grundskola inte genomförs. satsningen på utökad undervisningstid i matematik och obligatorisk kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskap minskas. obligatorisk läxhjälp och obligatorisk sommarskola övergår till att bli riktade statsbidrag. Den sedan tidigare aviserade satsningen på lågstadiet ligger fast från 2015 som ett riktat statsbidrag Satsningar sker genom riktade statsbidrag till t ex mindre barngrupper i förskolan stärkt bemanning i äldreomsorgen traineejobb upprustning av skollokaler klimatinvesteringar

Regeringens vårproposition Riktade statsbidrag i mnkr

Långtidsprognos 2016 – 2027 Förutsättningar och beräkningar Befolkningsprognos 2016 – 2023 baseras på 2014 års befolkningsprognos (Umeå kommun) 2024 – 2027 antagande om en tillväxt på 1 000 personer/år Behovsutveckling Enhetspriser baseras huvudsakligen på vård och omsorg samt utbildningsverksamheternas à-pris modeller för såväl interna som externa utförare Oförändrad servicenivå (exempelvis andel av åldersgrupp) Oförändrad ambitionsnivå (exempelvis antal lärare/elev) Fastighetsinvesteringar Lokalförsörjningsplan utgör grund, men är ej komplett i > 5 årsperspektivet Övrigt att notera – det här är inte medtaget i kalkyl Egenfinansierade utvecklingsprojekt Verksamhet som bedrivs i projektform (extern finansiering) Ökat flyktingmottagande(utökat åtagande) Ökad upplåning (räntekostnader)som en följd av investeringar Tillkommande kostnader för utökat underhåll i fastigheter, evakueringskostnader och transporter. 16

Långtidsprognos 2016 -2027 Skatter och bidrag 2004 - 2027 Mnkr Förutsättningar Befolkningsökning 1006 (medel) Prognos 2016-2019 baseras på SKL:s modell Kalkyl 2020-2027 baseras på historiska genomsnitt i kombination med utfallet 2012-2014 Utveckling 2005 – 2014: 4,4 % 2012 – 2014: 3,8 % Prognos 2016 – 2019: 4,2% Kalkyl 2018 – 2027: 3,9 % År Förändring/år 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 Mnkr 112 269 196 252 122 307 148 177 237 206 225 268 306 264 249 278 289 300 312 324 337 350 364 Förändring år 2,9% 6,9% 4,7% 5,7% 2,6% 6,5% 3,4% 4,4% 3,7% 3,9% 4,8% 4,0% 3,6% 17

Skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring  

Skatter och bidrag Mnkr

Långtidsprognos 2016 – 2027: Resultatutveckling Skatteutveckling och oförändrad kostnadsutveckling Mnkr Skatter och bidrag samt intäkter Prognos 2016-2019 baseras på SKL:s modell (4,2 %) Kalkyl 2020-2027 baseras på historiska genomsnitt i kombination med utfallet 2012-2014. Beräknad till 3,9 % Oförändrade intäkter vad avser index och utveckling Kostnader 2015 års förväntade kostnadsnivå utgör bas för prognos Exklusive indexuppräkningar Exklusive behovsökningar och driftkonsekvenser som en följd av investeringar Exklusive förväntade/kända kostnadsförändringar, exempelvis badhus och vägpaket År Förändring/år 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 Skatter, bidrag och intäkter 268 306 264 249 278 289 300 312 324 337 350 364 Kostnader 20

Kompetensförsörjning 2015-2019

Rekryteringar 2009-2014   2009 2010 2011 2012 2013 2014 Personalomsättning 5,9 % 5,0 % 7,0 % 5,5 % 5,8 % 6,5 % Avser månadsavlönade, tillsvidareanställda   Antal anställda, januari Antal ny-anställda Antal avgångna Antal både börjat och slutat Omsättning Antal anställda, december i antal 2009 9 024 469 -538 574 1 581 8 955 2010 8 992 575 -620 622 1 817 8 847 2011 8 845 876 -599 631 2 106 9 122 2012 9 199 965 -793 737 2 495 9 371 2013 9 405 736 -833 961 2 530 9 308 2014 9 282 1 028 -691 984 2 703 9 619 Avser månadsavlönade

Prognos andel avgångar Beräknat behov årsarbetare Rekryteringsbehov 2015-2019 Huvudområde Prognos andel avgångar Beräknat behov årsarbetare Administration 27 % 247 Vård- och omsorgsarbete 29 % 675 Rehabilitering och förebyggande arbete 13 % 13 Socialt och kurativt arbete 24 % 101 Skol- och barnomsorgsarbete 22 % 692 Kultur, turism och fritidsarbete 37 % 91 Teknikarbete 28 % 275 Totalt 26 % 2 114

Rekryteringsbehov 2015-2019, Samhällsbyggnad

Rekryteringsbehov 2015-2019, Samhällsbyggnad

Rekryteringsbehov 2015-2019, Unga

Rekryteringsbehov 2015-2019, Vuxna

Rekryteringsbehov 2015-2019, Vuxna

Kompetensförsörjningsplan 2012-2015 Fler heltider Vara attraktiv arbetsgivare för alla Undanröja språkbarriärer Ökad jämställdhet, mångfald och integration Erbjuda en arbetsmiljö där människor trivs och utvecklas Arbeta så att de som redan är anställda vill fortsätta vara det Employer branding Våra anställda rekommenderar oss som arbetsgivare Bli bättre på och tänka nytt kring kompetensallokering Effektivt intern rörlighet och omställning Processkartläggning och ständiga förbättringar Rätt person på rätt plats i rätt tid med rätt utrustning Vara en arbetsgivare som ungdomarna vill arbeta hos Se över möjligheterna att bidra till kompetensutv inom bristyrken Öka mångfalden Strategiskt nyttja ungdomsjobben för framtida kompetensförsörjning Börja platsannonsera även i Ö-viks Allehanda God kommunikation Hitta samarbetspunkter mellan näringsliv och offentlig sektor Utökad arbetsmarknad Umeå-Örnsköldsvik UNDER REVIDERING

Förslag till strategier 2015-2019 Påverka innehåll och dimensionering av utbildningar Ta emot studenter och praktikanter Rusta studie- och yrkesvägledare Ett väl fungerande samarbete med utbildningsanordnare Stärka arbetsgivarvarumärket Utse ambassadörer bland våra anställda Marknadsföra Umeå kommun, Umeå och Umeåregionen Marknadsföra Umeå kommun som en attraktiv arbetsgivare Underlätta för ungdomar att få arbete Möjliggör för grupper som står utanför arbetsmarkanden Samarbeta med Arbetsförmedlingen Ta tillvara hela arbetskraften! Effektiva rekryteringsproceser – rätt person på rätt plats Bra anställningsvillkor och förmåner Goda utvecklingsmöjligheter och intern rörlighet Ta tillvara medarbetarnas kompetens och engagemang! Attraktiva och hälsofrämjande arbetsplatser, minskad sjukfrånvaro Stödjande ledarskap Karriärplanering och generationsväxling Skapa ett långsiktigt hållbart arbetsliv!

Löneutfall 2015 Prognos för löneutveckling 2016 Lönebildning Löneutfall 2015 Prognos för löneutveckling 2016

Utfall 2015 Organisation eller grupp Prognos Utfall Skolledarna 3,5 Lärargrupper 3,3 3,35 Socialsekreterare 4,0 3,7 Socialsekreterare unga 4,3 SSR 3,55 Vision 2,5 2,7 FSA Fysioterapeuter Kommunal 2,6 Vårdförbundet 3,4 3,45 Enhetschefer, vård och omsorg 4,8 4,9 Akademikeralliansen 2,8

Avtal 2016 och framåt Facklig organisation Nivå Gäller t o m Vårdförbundet och LSR Sifferlöst 2016-03-31 Civilekonomerna, DIK, FSA, Jusek, Naturvetarna, Psykologförbundet, Skolledarna, Sveriges Ingenjörer, Sveriges Arkitekter, SRAT och SULF Tillsvidare, uppsägningstid 5 mån Lärarförbundet och LR Vision, SSR, Ledarna och Teaterförbundet 2017-03-31 Kommunal 600 kr/medlem 2016-04-30

Prognos, SKL Ökning av arbetskraftskostnader 2015 2,8 procent

Lönebildning i budget SKL:s prognos 2016 ökat med 0,2 procent Ram 2,2 % Lönereserv 1,0 % att prioritera Utfall 2015 Samtliga 2,5 % Lönereserv 0,7 % att prioritera Förslag 2016 Ram för samtliga 2,7 % Lönereserv 1,0 % att prioritera Ökning totalt 2015 – 2016 0,5 % (3,2–3,7 %). Ca 16 miljoner ytterligare.

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaro Obligatorisk sjukfrånvaroredovisning. Procent

Sjukfrånvaro 2010 och 2014 2010 Ranking 2010 2014 Ranking 2014 Diff 2010-2014 Gävle Helsingborg Karlstad Linköping Lund Norrköping Umeå Uppsala Västerås Alla kommuner Av respektive kommun inrapporterad uppgift efter årets slut. Uppgifterna är inte justerade i efterhand.

Sjukfrånvaro 2010 och 2014 2010 Ranking 2010 2014 Ranking 2014 Diff 2010-2014 Gävle 5,3 167 Helsingborg 4,2 43 Karlstad 4,4 59 Linköping Lund Norrköping 5,0 133 Umeå 5,7 215 Uppsala Västerås 5,4 177 Alla kommuner n 257 Av respektive kommun inrapporterad uppgift efter årets slut.

Sjukfrånvaro 2010 och 2014 2010 Ranking 2010 2014 Ranking 2014 Diff 2010-2014 Gävle 5,3 167 6,3 152 Helsingborg 4,2 43 5,6 72 Karlstad 4,4 59 6,0 109 Linköping Lund Norrköping 5,0 133 Umeå 5,7 215 Uppsala Västerås 5,4 177 6,1 122 Alla kommuner n 257 n 258 Av respektive kommun inrapporterad uppgift efter årets slut. Uppgifterna är inte justerade i efterhand.

Sjukfrånvaro 2010 och 2014 2010 Ranking 2010 2014 Ranking 2014 Diff 2010-2014 Gävle 5,3 6,3 + 1,0 Helsingborg 4,2 5,6 + 1,4 Karlstad 4,4 6,0 + 1,6 Linköping + 0,9 Lund Norrköping 5,0 + 1,3 Umeå 5,7 + 0,6 Uppsala Västerås 5,4 6,1 + 0,7 Alla kommuner Av respektive kommun inrapporterad uppgift efter årets slut. Uppgifterna är inte justerade i efterhand.

Sjukfrånvaro 2010 och 2014 2010 Ranking 2010 2014 Ranking 2014 Diff 2010-2014 Gävle 5,3 167 6,3 152 + 1,0 Helsingborg 4,2 43 5,6 72 + 1,4 Karlstad 4,4 59 6,0 109 + 1,6 Linköping + 0,9 Lund Norrköping 5,0 133 + 1,3 Umeå 5,7 215 + 0,6 Uppsala Västerås 5,4 177 6,1 122 + 0,7 Alla kommuner n 257 n 258 Av respektive kommun inrapporterad uppgift efter årets slut. Uppgifterna är inte justerade i efterhand.

Hållbart medarbetarengagemang, HME Motivation Mitt arbete känns meningsfullt Jag lär nytt och utvecklas i mitt dagliga arbete Jag ser fram emot att gå till arbetet Ledarskap Min närmaste chef visar uppskattning för mina arbetsinsatser Min närmaste chef visar förtroende för mig som medarbetare Min närmaste chef ger mig förutsättningar att ta ansvar i mitt arbete Styrning Jag är insatt i min arbetsplats mål Min arbetsplats mål följs upp och utvärderas på ett bra sätt Jag vet vad som förväntas av mig i mitt arbete

Hållbart medarbetarengagemang, HME 2012 2013 2014 Lund 77 - Uppsala Umeå 81 Totalt* 78 79 Högsta värde 100 * Värdet avser ett ovägt medelvärde av de kommuner som rapporterat in sina index. 2012 var det ca 70 kommuner.

Andel långtidsfriska 2011 2012 2013 2014 Kvinnor 64 63 61 62 Män 76 75   2011 2012 2013 2014 Kvinnor 64 63 61 62 Män 76 75 Totalt 67 66 65

Sjukfrånvaro 2011 2012 2013 2014 Kvinnor 6,3 6,6 6,8 7,2 Män 3,7 3,8   2011 2012 2013 2014 Kvinnor 6,3 6,6 6,8 7,2 Män 3,7 3,8 4,0 Totalt 5,5 5,8 6,0

Sjukfrånvaro, totalt

Sjukfrånvaro utifrån ålder. Totalt

Sjukfrånvaro i yrken med fler än 100 månadsavlönade. Procent 2014 Diff 2011-2014 Lärare grundskola, senare år 2,9 - 0,3 Lärare, praktiska/estetiska ämnen 3,0 - 2,7 Lärare grundskola, tidigare år 3,3 0,1 Lärare gymnasium, allmänna ämnen - 1,3 Speciallärare 5,2 0,0 Behandlingsassistent/socialpedagog 5,5 0,8 Vårdbiträde, äldreomsorg 6,3 0,4 Umeå kommun Elevassistent 6,7 - 0,2 Fritidspedagog 6,9 3,5 Vårdare, gruppboende 1,0 Sjuksköterska, handikapp- och äldreomsorg/geriatrik - 1,6 Skötare, behandlingsarbete 7,1 0,2 Förskollärare 7,2 Personlig assistent 7,5 1,2 Barnskötare 7,6 0,5 Kock 7,7 Lokalvårdare/städare Socialsekreterare 7,8 Undersköterska, äldreomsorg 9,7 1,4 Måltidspersonal 11,8 3,4

Sjukfrånvaro per nämnd. Procent 2013 2014 2015, jan-mar Kommunstyrelsen 5,0 4,2 5,2 Tekniska nämnden 5,9 6,8 7,4 Byggnadsnämnden 5,7 4,9 3,6 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 4,4 5,8 Äldrenämnden 7,8 9,2 Individ- och familjenämnden 7,0 8,0 Fritidsnämnden 3,8 3,5 5,4 Kulturnämnden 6,2 6,3 För- och grundskolenämnden 5,3 7,5 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 4,7 4,6 Umeå kommun 6,0

Strategiska satsningar inom tre områden KOMPETENS - LÖN - ARBETSMILJÖ Budget för rekrytering, karriärväxling och omställning Ökade lönekostnader för uppräkning av ram och lönereserv Behov av arbetsmiljösatsningar för att åstadkomma likvärdiga arbetsförhållanden Klarlägga ansvarsfördelning mellan KS och nämnderna

Index för den svenska ekonomin Källa: Regeringens Vår Proposition och SKL  Regeringens och SKL:s bedömning - index 2015 2016 2017 2018 2019 Regeringens Timlön 2,9 3,2 3,3 3,4 3,5 SKL Timlön, konjunkturlönestatistiken 3,0 Regeringen Konsumentpris, KPI 0,0 0,9 1,7 2,7 SKL Konsumentpris, KPI 0,1 1,5

Långtidsprognos 2016 – 2027: Resultatutveckling Skatteutveckling och index personalkostnader och köp av verksamhet Mnkr Skatter och bidrag samt intäkter Prognos 2016-2019 baseras på SKL:s modell (4,2 %) Kalkyl 2020-2027 baseras på historiska genomsnitt i kombination med utfallet 2012-2014 (3,9 %) Oförändrade intäkter vad avser index och utveckling Kostnader 2015 års förväntade kostnadsnivå utgör bas för prognos Inklusive indexuppräkningar personalkostnader (2,5 %) och köp av verksamhet (1,8 %). Skatteintäkter ökar Frysta kostnader År Förändring/år 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 Index personalkostnader, (2,5 %) -107 -110 -113 -115 -118 -121 -124 -127 -131 -134 -137 -141 Index Köp av verksamhet (1,8 %) -23 -24 -25 -26 -27 -28 Resultatförändring -130 -133 -136 -139 -143 -146 -150 -153 -157 -160 -164 -168 53

Budgetberedningen 2015-05-04

Input till budgetarbetet Året som gått, tillväxten, byggandet och jobben. Hur många blir vi? Prognoser för UNGA, VUXNA. Alternativa prognoser för ev. utökad flyktingmottagning

Året som gått!

Aktuellt om befolkningstillväxten Det ser bra ut för Umeå! 1 264 fler Umebor 2014 Genomsnittlig ökning senaste 5 åren 1 107 Mycket bra utfall i år kvartal 1, + 432 Senaste siffran 120 134

Tillväxten varierar över åren Genomsnitt sedan 2000 = 1 048/år

Bostadsbyggandet tar fart…

………mest centralt

Jobben Genomsnitt 780 jobb/år

Framtiden då!

Förutsättningar för en fortsatt hållbar tillväxt! 1. Vända förlusten mot övriga Sverige till en vinst. 2. Behålla vår starka ställning i Norrland. 3. Minska utflyttningen! 4. Vara framgångsrik i konkurrensen om unga. 5. Behålla ett fortsatt stabilt födelsenetto. 6. Ta emot fler flyktingar och behålla fler utrikes invandrare. 7. Skapa fler arbetstillfällen öka branschbredden?

Enstaka år med liten vinst Enstaka år med liten vinst! Netto mot övriga län i Sverige exklusive norrlandslänen Frankeeffekten

Norrlandsvinst försvinner i storstadsförlust

Minskande antal unga i Sverige

Umeå måste behålla fler unga

Mottagande i andra kommuner 2005-2011 antal per 1000 invånare Umeå 7,2 Lund 7,3 Uppsala 8,1 Luleå 11,4 Jönköping 12,0 Sundsvall 12.3 Västerås 16,5 Örebro 19,2 Linköping 19,5 Växjö 25,6

Prognosresultat!

Hur många blir vi?

Lägre tillväxt på sikt! Genomsnitt på 1 216 åren 2016 - 2019 Lägre tillväxt på sikt 959 perioden 2020- 2026 19-24 åringarna står för nästan hälften av inflyttningen. Färre unga betyder minskat underlag för inflyttning till kommunen Hälften av inflyttningen kommer från Västerbotten, Norrbotten Västernorrland. Fler döda när 40-talisterna blir gamla. Lägre invandring i framtiden?

Något justerat fruktsamhetstal Summerad fruktsamhet Umeå 1,60 barn per kvinna Riket 1,88 barn per kvinna

Svag ökning av antalet förskolebarn

Fler barn i grundskolan

Högstadiebarnen återhämtar sig

Fler i gymnasiet om några år

Barn och unga till 2019 0 år Ca 100 fler de närmaste åren 1-5 år Marginell förändring 6-15 år Drygt 1 600 fler barn i grundskolan (LMH) 16-18 år Ca 200 fler i Gymnasieskolan

Fortsatt tillväxt av yngre äldre

40-talisterna blir 80 år

Äldre till 2019 65-79 år Ca 1 750 fler, fortsatt tillväxt 80-89 år Ca 550 fler, fortsatt kraftig tillväxt 90-w år Ca 155 fler, fortsatt tillväxt Äldregruppen tillväxt påverkas inte av en ev. utökad flyktingmottagning

Prognosresultat utökad flyktingmottagning!

Invandring 1970–2014 från de födelseländer varifrån flyktinginvandringen varit som störst

Mottagande de senaste 11 åren 157 137 118 97 97

Utökad flyktingmottagning

Åldersstruktur (de senaste tre åren, 350 st)

Utökad flyktingmottagning 300/år

Utökad flyktingmottagning 450/år

Utökad flyktingmottagning 600/år

TACK!

Långtidsprognos 2016 – 2027: Resultatutveckling Skatteutveckling, index befintlig verksamhet och behovsökning alt 1 Mnkr Skatter och bidrag samt intäkter Prognos 2016-2019 baseras på SKL:s modell (4,2 %) samt kalkyl 2020-2027 (3,9 %) Oförändrade intäkter vad avser index och utveckling Kostnader 2015 års förväntade kostnadsnivå utgör bas för prognos Inklusive indexuppräkningar personalkostnader (2,5 %) och köp av verksamhet (1,8 %) Behovsökning alternativ 1 Utbildning, vård och omsorg samt beslutade samhällsinvesteringar (badhus, gymnastikens hus samt vägpaket). Snittkostnad/år för 2016-2019 uppgår till 119 Mnkr. Resultat med lönekostnadsökningar och kostnadsökningar för köp av verksamhet Resultat inkl behovsökning År Behovsförändring/år 2016 2017 2018 2019 2020 Utbildning -32 -46 -48 -33 -35 Vård och Omsorg -40 -74 -77 -81 Samhällsbyggnad -24 -6 -15 -1 Summa -95 -125 -139 -114 -85 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 -31 -29 -27 -41 -42 -43 -44 -80 -52 -84 -79 -81 -83 -4 -1 -8 -9 -116 -82 -115 -127 -132 -135 -137 90

Långtidsprognos 2016 – 2027: Resultatutveckling Skatteutveckling, index befintlig verksamhet och behovsökning alt 2 Mnkr Skatter och bidrag samt intäkter Prognos 2016-2019 baseras på SKL:s modell (4,2 %) samt kalkyl 2020-2027 (3,9 %) Oförändrade intäkter vad avser index och utveckling Kostnader 2015 års förväntade kostnadsnivå utgör bas för prognos Inklusive indexuppräkningar personalkostnader (2,5 %) och köp av verksamhet (1,8 %) Behovsökning alternativ 2 Utbildning, vård och omsorg samt bedömning utveckling samhällsbyggnad utifrån befolkningsutveckling och redan beslutade samhällsinvesteringar (badhus, gymnastikens hus samt vägpaket). Snittkostnad/år för 2016-2019 uppgår till 139 mnkr. Resultat utifrån bef utv även för samhällsbyggnad År Behovsförändring/år 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Utbildning -32 -46 -48 -33 -36 -30 -29 -27 -42 Vård och Omsorg -28 -26 -34 -31 -37 Samhällsbyggnad -68 -71 -73 -72 -69 -40 -75 Summa -128 -145 -147 -136 -116 -130 -102 -129 -153 2025 2026 2027 -42 -43 -44 -37 -38 -39 -77 -78 -80 -157 -160 -163 91

Ekonomisk utveckling, för- och grundskolenämnden Behovsutveckling (mnkr) Prognos 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 Prognos 2019 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 5 3 -1 -7 För- och grundskolenämnden -37 -81 -124 -150 Äldrenämnden -10 -55 -105 -156 Individ- och familjenämnden -30 -59 -86 -116 Tekniska nämnden -28 -42 -56 -69 Fritidsnämnden -4 -9 -13 -17 Kulturnämnden -2 -6 Kommunstyrelsen -20 -23 -25 -27 Byggnadsnämnden -3 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Överförmyndarnämnden -128 -273 -421 -555 Volymutveckling: Stor volymökning inom grundskolan under planeringsperioden, 300-400 elever per år. I början av planeringsperioden är ökningen främst i åldrarna 7-12 år varför det är en stor ökning av barn i fritidshemsverksamheten, motsvarande 150-200 barn/år 2016-2017. Antalet barn i förskoleverksamheten ser ut att ligga kvar på dagens höga nivå. Investeringsplan: Nya och växande bostadsområden ger snabbt behov av fler förskoleplatser i vissa delar av stan. Det stora behovet av förskoleplatser de senaste åren har medfört att verksamhet finns kvar i lokaler som egentligen borde lämnats av arbetsmiljöskäl, eller utifrån att de är dyra paviljonglösningar. Fler elever i grundskolan samtidigt som många skolor är gamla och i behov av upprustning och verksamhetsanpassningar. Ovanstående två punkter genererar en omfattande investeringsplan kopplat till för- och grundskolans lokaler, och genererar ökade hyreskostnader för verksamheten, samt evakueringskostnader under byggtiden. Övrigt (ej medräknat): Ökande antal nyanlända till Umeå medför ökade kostnader för för- och grundskolan i form av ”undervisning för nyanlända”, studiehandledning och modersmålsundervisning. Umeå kommun förvaltningsområde, minoritetsarbetet Behörighetskrav lärare, arbetsbelastning rektor Ny skollagstiftning – ökad rättssäkerhet, rätt att överklaga KF-målet om 15 barn/avdelning i förskolan Ackumulerad behovsutveckling utifrån: Befolkningsprognosen ligger till grund. 100% av barnen 7-15 år beräknas vara i skolan 93,6 % av barnen 1-5 år beräknas vara i förskola (samma nivå som utfall 2014) 95,5 % av barnen 7-9 år och 34,4 % av barnen 10-12 år beräknas vara i fritidshem (samma nivå som utfall 2014) Samma lärartäthet/personaltäthet som 2015 ligger till grund för beräkningarna. Investeringsbehov utifrån volymbehov och arbetsmiljöåtgärder och nödvändiga verksamhetsanpassningar av gamla lokaler Följande saker är inte taget i beaktande i behovsframräkningen: Ökande antal nyanlända 2015 bedrivs ordinarie förskoleverksamhet med tillfälliga medel, motsvarande 18 mnkr. Evakueringskostnader vid evakueringar Nya kravnivåer städning – Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Investeringar, för- och grundskolenämnden, FÖRSKOLA Investering (mnkr) 2016 2017 2018 2019 Riva bygga nytt: Stöcke, Sanda, Karusellen, Mården, Spiltan, Visionen/Västteg, Hoppet (nytt), Varglyan (nytt) 90,5 57,0 45,0 30,5 Nybyggnad utifrån volymökning: Utbyggnad Luvan, Älgvägen, Tavleliden (nytt), Olofsdal (nytt) 36,4 25,0 15,0 19,0 Ombyggnad/verksamhetsanpassningar: Bullmark*, Hörselförskolan, Holmsund*, Mjölken, Smöret 14,0 9,5 16,0 0,0 Summa totalt förskola: 140,9 91,5 76,0 49,5 Ramanslag anpassningar kök: 8,1 Karusellen – Obbola Luvan - Röbäck Mården – Öst på stan Älgvägen – Marieområdet Spiltan – väst på stan Hoppet – Ålidhem Varglyan – Marieområdet Visionen/Västteg – Teg Sanda – Haga Mjölken, Smöret - Ersboda *Not: skollokal konverteras till förskola

Investeringar, för- och grundskolenämnden, GRUNDSKOLA Investering (mnkr) 2016 2017 2018 2019 Riva bygga nytt: Rödängsskolan (nytt) 0,0 1,0 10,0 Nybyggnad utifrån volymökning: Mariehemsskolan, Tomtebo skola, skola Sävar, Bullmarks skola* 25,5 88,3 58,0 Ombyggnad/verksamhetsanpassningar: Brännlands skola, Sörfors skola, Sofiehemsskolan, Tegs centralskola, Skärgårdsskolan Holmsund, Innertavle skola och förskola, Trafiklösning Sävar (nytt) 58,4 127,4 25,8 Ramanslag skolgårdsåtgärder 3,7 Summa totalt grundskola: 87,6 219,3 88,4 13,7 Ramanslag anpassningar kök: 5,1 2016 2017 2018 2019 Inventarier och utrustning 16,5 22,1 27,0 13,3 *Not: gamla skolan konverteras till förskola

Ekonomisk utveckling, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Behovsutveckling (mnkr) Prognos 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 Prognos 2019 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 5 3 -1 -7 För- och grundskolenämnden -37 -81 -124 -150 Äldrenämnden -10 -55 -105 -156 Individ- och familjenämnden -30 -59 -86 -116 Tekniska nämnden -28 -42 -56 -69 Fritidsnämnden -4 -9 -13 -17 Kulturnämnden -2 -6 Kommunstyrelsen -20 -23 -25 -27 Byggnadsnämnden -3 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Överförmyndarnämnden -128 -273 -421 -555 Volymutveckling: Antalet invånare 16-18 år i Umeå minskar även 2016, för att sedan öka från 2017. Från och med 2018 ökar antalet invånare med ca 100 per år i denna åldersgrupp Investeringsplan: Behov av ny idrottshall vid Midgårdsskolan Behov av upprustning av fastigheterna vid Forslundagymnasiet Behov av nytt elevhemsboende – driften av detta finansieras genom hyresintäkter. Arbete avseende ”gymnasieby” pågår men finns inte med i investeringsplanen, eller behovsframräkningen Övrigt (ej medräknat): Ökande antal nyanlända till Umeå medför ökade kostnader för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i form av språkintroduktion, studiehandledning och modersmålsundervisning. Genomströmningen i gymnasieskolan i Umeå är låg och har minskat de senaste åren. Vilket medför ökade kostnader inom vuxenutbildningen eller kostnader för att elever går ett fjärde år i gymnasieskolan. Nya kravnivåer städning utifrån inspektion av Miljö- och hälsoskyddsnämnden Behörighetskrav lärare, arbetsbelastning rektor Ny skollagstiftning – ökad rättssäkerhet, rätt att överklaga Ackumulerad behovsutveckling utifrån: Befolkningsprognosen ligger till grund. 100 % av invånarna 16-18 år Snittkostnad på 59 tkr/elev investeringsbehov Följande saker är inte taget i beaktande i behovsframräkningen: Ökat antal nyanlända Genomströmningen i gymnasieskolan Nya kravnivåer städning – Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Investeringar, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Investering (mnkr) 2016 2017 2018 2019 Idrottshall Midgårdsskolan 33,2 2,0 0,0 Nytt: Forslunda förråd, ladugård och lagerlokal 1,5 Nytt: elevhemsboende 60 pl 14,5 14,0 Summa: 49,2 17,5 Inventarier och utrustning 6,9 6,3 5,4

Ekonomisk utveckling, individ- och familjenämnden Volymutveckling: 62 personer med biståndsbeslut tagna före 2015 är ännu ej verkställda. Under perioden 2016-2018 kommer 50 av dessa att verkställas (59,8 mkr). Nya behov av LSS-boende (32 platser) kommer att hanteras i enlighet med nämndens strategiska plan för arbete, boende och fritid, vilket innebär lägre kostnader (4,2 mkr/år). Nya behov av hjälp i hemmet ligger på en stabil nivå kommande år (ca 1 mkr/år). Volymförändringarna utifrån befolkningsprognos är inom IFO förhållandevis små (ca 3 mkr under 2016-2019) Investeringsplan: Baserad på förväntad befolkningsutveckling finns behov att bygga ca 24 servicebostäder per år under planeringsperioden. Enligt upprättad reinvesteringsplan avseende utrustning i befintliga gruppbostäder finns årligen ett reinvesteringsbehov på 2,1 mkr Övrigt (ej medräknat): Behovet av LSS-boende baseras på prognos över tillkommande beslut 2015 och framåt IFO kostnadsnivå ligger fortfarande på en hög nivå både inom den sociala barnavården och inom missbruksvården (underskott 2014 -44 mkr). Försörjningsstödet beräknas fortsätta ligga på en stabil nivå dvs lägre kostnader än budget (överskott 2014 +17 mkr). Betalningsansvarslagen Minskad sjukfrånvaro och heltid till alla Välfärdsteknologi Ny skatteväxling Straffavgifter Behovsutveckling (mnkr) Prognos 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 Prognos 2019 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 5 3 -1 -7 För- och grundskolenämnden -37 -81 -124 -150 Äldrenämnden -10 -55 -105 -156 Individ- och familjenämnden -30 -59 -86 -116 Tekniska nämnden -28 -42 -56 -69 Fritidsnämnden -4 -9 -13 -17 Kulturnämnden -2 -6 Kommunstyrelsen -20 -23 -25 -27 Byggnadsnämnden -3 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Överförmyndarnämnden -128 -273 -421 -555 Ackumulerad behovsutveckling utifrån: Handikappomsorg 8,2 % av åldersgruppen 0-64 år har behov av hjälp i hemmet baseras på befolkningsprognos Ökade behov av personlig assistans Behovet av LSS-boende baseras även på ej verkställda beslut tagna före 2015 Individ- och familjeomsorg Volymökningarna inom unga respektive vuxna baseras på befolkningsprognos Investeringsbehov utifrån volymbehov och eftersläpningar i tidigare byggplaner (köer LSS) Följande saker är inte tagna i beaktande i behovsframräkningen: Höga kostnader för personlig assistans LSS och SFB. Höga kostnadsnivåer inom IFO unga och IFO vuxna. Projektmedel för HLT-tjänster 5.0 ÅA inom IFO unga upphör 2015-12-31. Ny lagstiftning Beslut om LSS-boenden tagna fr om 2015 och framåt

Investeringar, individ- och familjenämnden Investering (mnkr) 2016 2017 2018 2019 Nybyggnation LSS-boende 13,8 Nybyggnation Daglig verksamhet 12,0 13,0 0,0 Utrustning nybyggnation LSS-boende 1,0 Reinvestering befintlig verksamhet Gruppboende, stödboende psykisk funktionsnedsättning Gruppboende, servicebostad intellektuell funktionsnedsättning 1,6 Summa Individ- och familjenämnden 28,4 29,4 16,4

Ekonomisk utveckling, äldrenämnden Behovsutveckling (mnkr) Prognos 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 Prognos 2019 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 5 3 -1 -7 För- och grundskolenämnden -37 -81 -124 -150 Äldrenämnden -10 -55 -105 -156 Individ- och familjenämnden -30 -59 -86 -116 Tekniska nämnden -28 -42 -56 -69 Fritidsnämnden -4 -9 -13 -17 Kulturnämnden -2 -6 Kommunstyrelsen -20 -23 -25 -27 Byggnadsnämnden -3 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Överförmyndarnämnden -128 -273 -421 -555 Volymutveckling: Nya behov av hemtjänst ligger på en stabil nivå kommande år. Volymökningarna gällande särskilt boende följer lokalförsörjningsplanen och de förseningar som uppstått. Prognosen för hemsjukvården (-15,0 mkr). Ny skatteväxling beräknas ge 12,5 mkr. Investeringsplan: Baserad på förväntad befolkningsutveckling finns behov att bygga tre nya äldreboenden under planeringsperioden. Enligt upprättad reinvesteringsplan avseende utrustning i befintliga äldreboenden finns årligen ett reinvesteringsbehov. Övrigt (ej medräknat): Äldrenämndens subvention av trygghetsbostäder till privata fastighetsägare. Minskad sjukfrånvaro Heltid till alla Välfärdsteknologi Ny skatteväxling Ny lagstiftning: Bemanningsföreskriften (20,0 mkr) Betalningsansvarslagen Ackumulerad behovsutveckling utifrån: Befolkningsprognosen ligger till grund. Servicenivå fastställd i Kommunfullmäktiges Äldreplan november 2006 8,7 % av åldersgruppen > 65 år har behov av hemtjänst 21,4 % av åldersgruppen > 80 år har behov av särskilt boende Investeringsbehov utifrån volymbehov och eftersläpningar i tidigare byggplaner Följande saker är inte taget i beaktande i behovsframräkningen: Arbetsmiljösatsningen inom äldreomsorgen vars finansiering upphör vid årsskiftet Hemsjukvårdskostnader i relation till tidigare skatteväxling. Ny skatteväxling beslutad gälla from 2016-01-01 (5 skatteören) Ny lagstiftning

Investeringar, äldrenämnden Investering (mnkr) 2016 2017 2018 2019 Nybyggnation äldreboende Marieberg, Ålidhem, Teg 0,0 120,0 60,0 Utrustning nybyggnation äldreboenden 10,1 Reinvestering befintlig verksamhet Teg, Haga, Marielund, Dragonen, Solbacken, Eriksdal, Bruksbacken 12,5 2,3 Trygghetslarm 1,5 Summa Äldrenämnden 14,0 133,9 73,9

Ekonomisk utveckling, tekniska nämnden Behovsutveckling (mnkr) Prognos 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 Prognos 2019 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 5 3 -1 -7 För- och grundskolenämnden -37 -81 -124 -150 Äldrenämnden -10 -55 -105 -156 Individ- och familjenämnden -30 -59 -86 -116 Tekniska nämnden -28 -42 -56 -69 Fritidsnämnden -4 -9 -13 -17 Kulturnämnden -2 -6 Kommunstyrelsen -20 -23 -25 -27 Byggnadsnämnden -3 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Överförmyndarnämnden -128 -273 -421 -555 Förklaring till behovsutveckling 2016 Återställning av kvalitetsnivåer för Gator och parker 11,0 mnkr. Återföring av felaktig ramminskning för Gator och Parker 3,0 mnkr. Vägunderhåll enligt plan 2,4 mnkr. Resursförstärkning ökat bostadsbyggande 1,4 mnkr. Kapitalkostnader på 2015 års investeringar 8,5 mnkr. Volymkomponent befolkningsutveckling 2,0 mnkr. Summa 28 mnkr 2017: Kapitalkostnader 11,5 mnkr, volymkomp. 2,5 mnkr = s:a 14 mnkr. 2018: Kapitalkostnader 11,6 mnkr, mnkr, volymkomp. 2,6 mnkr = s:a 14 mnkr. Kommentar: Västra länken är förskjuten till 2019. Ackumulerad behovsutveckling Ackumulerad behovsutveckling har antagits påverkas av en växande totalbefolkning. En växande kommun får t ex en ökad infrastruktur att underhålla samt att brandskydds-och säkerhetsbehovet successivt ökar. Denna volym-komponent, relaterad till antagen befolkningsökning för alla åldersgrupper, utgör ca 2-3 mnkr/år av ovanstående behovsutveckling.

Investeringar, tekniska nämnden Gator och Parker Investering (mnkr) 2016 2017 2018 2019 Umeåprojektet angränsade projekt 35,5 310,3 Renmarkstorget 36,5 Rådhusesplanaden* 27,0 22,0 23,0 Vasaplan 26,3 21,0 Rådhustorget 45,5 Vasagatan del av Skolgatan 14,2 5,7 Katamarankajen* 8,0 Övriga projekt Gator 89,6 63,9 26,4 18,1 Övriga projekt Parker 9,2 55,4 13,4 Löpande-/reinvesteringar Gator 88,1 85,4 81,3 Löpande-/reinvesteringar Parker 16,8 19,1 17,1 Summa investeringar i plan 324,7 308,0 197,7 463,4 * Nya projekt i förhållande till tidigare plan

Investeringar, tekniska nämnden Fastighet och övriga verksamheter Investering (mnkr) 2016 2017 2018 2019 Fastighet, totalt 154,0 122,0 107,0 varav förvärv bostadsrätter 2,1 ” reinvesteringar 90,0 70,9 60,9 ” lokalanpassning ej spec. 36,6 31,6 ” fastighetsinvesteringar ej spec. 12,5 ” omb g:a Ålidhemsskolan + Stadshus 12,9 Brandförsvar och säkerhet, fordon och utr. 7,2 10,4 9,9 10,6 IT, utrustning, servrar, nät, telefoni 41,7 36,2 27,8 32,0 Städ- och verksamhetsservice, utrustning och inventarier 1,5 Måltidsservice, utrustning och inventarier 0,6 0,7 Summa investeringar 205,1 170,9 147,0 151,9

Ekonomisk utveckling, fritidsnämnden Behovsutveckling (mnkr) Prognos 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 Prognos 2019 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 5 3 -1 -7 För- och grundskolenämnden -37 -81 -124 -150 Äldrenämnden -10 -55 -105 -156 Individ- och familjenämnden -30 -59 -86 -116 Tekniska nämnden -28 -42 -56 -69 Fritidsnämnden -4 -9 -13 -17 Kulturnämnden -2 -6 Kommunstyrelsen -20 -23 -25 -27 Byggnadsnämnden -3 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Överförmyndarnämnden -128 -273 -421 -555 Förklaring till behovsutveckling 2016 Kapitalkostnader på 2015 års investeringar, 1,8 mnkr. Driftskonsekvenser av större investeringar 2015, 0,6 mnkr. Volymkomponent befolkningsutveckling 1,9 mnkr. Summa 4 mnkr 2017: Kapitalkostnader 2,3 mnkr, driftskonsekvenser 0,3 mnkr, volymkomp. 2,1 mnkr = summa 5 mnkr 2018: Kapitalkostnader 2,1 mnkr, volymkomp. 2,1 mnkr = summa 4 mnkr Kommentar: Gymnastikens Hus borttaget från investeringsplan då Fritidsnämnden 150428 tog beslut om förhyrning av Baltic. Ackumulerad behovsutveckling Ackumulerad behovsutveckling har antagits påverkas av en växande totalbefolkning. I en växande kommun får antas att föreningslivet och dess behov också utvecklas samt att en förtätad stad medför önskemål från medborgarna om ökad tillgång till friluftsaktiviteter och rekreation. Denna volymkomponent, relaterad till antagen befolkningsökning för alla åldersgrupper, utgör ca 2 mnkr/år av ovanstående behovsutveckling. .

Ekonomisk utveckling, fritidsnämnden Behovsutveckling (mnkr) Prognos 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 Prognos 2019 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 5 3 -1 -7 För- och grundskolenämnden -37 -81 -124 -150 Äldrenämnden -10 -55 -105 -156 Individ- och familjenämnden -30 -59 -86 -116 Tekniska nämnden -28 -42 -56 -69 Fritidsnämnden -4 -9 -13 -17 Kulturnämnden -2 -6 Kommunstyrelsen -20 -23 -25 -27 Byggnadsnämnden -3 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Överförmyndarnämnden -128 -273 -421 -555 Förklaring till behovsutveckling 2016 Gymnastikens Hus 2,5 mnkr kalkylerad nettokostnad i förhyrd lokal. Volymkomponent befolkningsutveckling 1,9 mnkr. Summa 4 mnkr 2017: Kapitalkostnader 2,3 mnkr, driftskonsekvenser 0,3 mnkr, volymkomp. 2,1 mnkr = summa 5 mnkr 2018: Kapitalkostnader 2,1 mnkr, volymkomp. 2,1 mnkr = summa 4 mnkr Kommentar: Gymnastikens Hus borttaget från investeringsplan då Fritidsnämnden 150428 tog beslut om förhyrning av Baltic. Ackumulerad behovsutveckling Ackumulerad behovsutveckling har antagits påverkas av en växande totalbefolkning. I en växande kommun får antas att föreningslivet och dess behov också utvecklas samt att en förtätad stad medför önskemål från medborgarna om ökad tillgång till friluftsaktiviteter och rekreation. Denna volymkomponent, relaterad till antagen befolkningsökning för alla åldersgrupper, utgör ca 2 mnkr/år av ovanstående behovsutveckling. .

Investeringar, fritidsnämnden Investering (mnkr) 2016 2017 2018 2019 Tegstunet, konstgräs + omklädning 5,1 9,1 Tegs centralskola, idrottshall + fritidsgård 1,0 23,0 19,0 Idrottsplats östra stadsdelen, etapp 1 15,0 Garage pistmaskiner Nydala, Bräntberget Allaktivitetshus Sävar 3,0 25,1 11,7 Summa fastighetsanknutna 17,0 31,1 54,2 Nydala rullskidbana , anslutn.spår Kolbäck 6,5 2,0 Nytt skidspår Nydala (ersätter d:o Umåker) Kompl. investeringar befintl. anläggningar 7,0 5,4 4,7 1,5 Utrustning/inventarier, fordon, friluftsliv 4,6 5,5 Summa egna investeringar 18,2 12,0 13,2 4,5

Ekonomisk utveckling, kulturnämnden Behovsutveckling (mnkr) Prognos 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 Prognos 2019 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 5 3 -1 -7 För- och grundskolenämnden -37 -81 -124 -150 Äldrenämnden -10 -55 -105 -156 Individ- och familjenämnden -30 -59 -86 -116 Tekniska nämnden -28 -42 -56 -69 Fritidsnämnden -4 -9 -13 -17 Kulturnämnden -2 -6 Kommunstyrelsen -20 -23 -25 -27 Byggnadsnämnden -3 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Överförmyndarnämnden -128 -273 -421 -555 Förklaring till behovsutveckling 2016 Kapitalkostnader på 2015 års investeringar, 0,5 mnkr. Volymkomponent befolkningsutveckling 1,2 mnkr. Summa 2 mnkr 2017: Kapitalkostnader 0,8 mnkr, volymkomp. 1,2 mnkr = summa 2 mnkr 2018: Kapitalkostnader 0,3 mnkr, flytt av Tegsbiblioteket till Tegs centralskola 0,5 mnkr, volymkomp. 1,3 mnkr = summa 2 mnkr Ackumulerad behovsutveckling Ackumulerad behovsutveckling har antagits påverkas av en växande totalbefolkning. I en växande kommun får antas att föreningslivet och dess behov också utvecklas samt att stadens utveckling medför önskemål från medborgarna om ökad tillgång till kulturaktiviteter och arrangemang. Denna volymkomponent, relaterad till antagen befolkningsökning för alla åldersgrupper, utgör ca 1-1,5 mnkr/år av ovanstående behovsutveckling.

Investeringar, kulturnämnden Investering (mnkr) 2016 2017 2018 2019 Inköp av konst 2,6 1,6 Ny bokbuss 4,5 Bibliotek Tegs centralskola, inredning 1,3 Utrustning 3,0 Summa investeringar 10,1 5,6 5,9

Ekonomisk utveckling, byggnadsnämnden Behovsutveckling (mnkr) Prognos 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 Prognos 2019 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 5 3 -1 -7 För- och grundskolenämnden -37 -81 -124 -150 Äldrenämnden -10 -55 -105 -156 Individ- och familjenämnden -30 -59 -86 -116 Tekniska nämnden -28 -42 -56 -69 Fritidsnämnden -4 -9 -13 -17 Kulturnämnden -2 -6 Kommunstyrelsen -20 -23 -25 -27 Byggnadsnämnden -3 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Överförmyndarnämnden -128 -273 -421 -555 Förklaring till behovsutveckling 2016 Resursförstärkning ökat bostadsbyggande 1,2 mnkr Ökade bostadsanpassningsbidrag 0,3 mnkr Volymkomponent befolkningsutveckling 0,4 mnkr. Summa 1,9 mnkr 2017: Kapitalkostnader 0,1 mnkr, volymkomp. 0,4 mnkr = summa 0,5 mnkr 2018: Kapitalkostnader 0,1 mnkr, volymkomp. 0,4 mnkr = summa 0,5 mnkr 2019: Kapitalkostnader 0,1 mnkr, volymkomp. 0,4 mnkr = summa 0,5 mnkr Ackumulerad behovsutveckling Ackumulerad behovsutveckling har antagits påverkas av en växande totalbefolkning. I en växande kommun får antas att behovet av de tjänster (bygglov, detaljplanering, lantmäteri och bostadsanpassning) som Byggnadsnämnden tillhandahåller medborgarna kommer att öka över tid. Denna volymkomponent, relaterad till antagen befolkningsökning för alla åldersgrupper, utgör ca 0,4 mnkr/år av ovanstående behovsutveckling.

Investeringar, byggnadsnämnden Investering (mnkr) 2016 2017 2018 2019 Utrustning och inventarier 1,0

Ekonomisk utveckling, miljö- och hälsoskyddsnämnden Behovsutveckling (mnkr) Prognos 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 Prognos 2019 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 5 3 -1 -7 För- och grundskolenämnden -37 -81 -124 -150 Äldrenämnden -10 -55 -105 -156 Individ- och familjenämnden -30 -59 -86 -116 Tekniska nämnden -28 -42 -56 -69 Fritidsnämnden -4 -9 -13 -17 Kulturnämnden -2 -6 Kommunstyrelsen -20 -23 -25 -27 Byggnadsnämnden -3 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Överförmyndarnämnden -128 -273 -421 -555 Förklaring till behovsutveckling 2016 Kapitalkostnader 0,1 mnkr, volymkomponent befolkningsutveckling 0,1 mnkr. Summa 0,2 mnkr 2017: Kapitalkostnader 0,1 mnkr, volymkomp. 0,1 mnkr = summa 0,2 mnkr 2018: Kapitalkostnader 0,1 mnkr, volymkomp. 0,1 mnkr = summa 0,2 mnkr 2019: Kapitalkostnader 0,1 mnkr, volymkomp. 0,1 mnkr = summa 0,2 mnkr Kommentar: Vattendirektivet kan fr.o.m. år 2017 komma att innebära tillsyn som vi inte kan intäktsfinansiera. Detta skulle kunna innebära tillkommande kostnader på ca 1,0 mnkr. Detta ingår inte i prognosen för år 2017. Ackumulerad behovsutveckling Ackumulerad behovsutveckling har antagits påverkas av en växande totalbefolkning. I en växande kommun och med ökat miljömedvetande och ökade miljökrav får antas att behovet av de tjänster och den myndighetstillsyn som Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillhandahåller kommer att öka över tid. Denna volymkomponent, relaterad till antagen befolkningsökning för alla åldersgrupper, utgör ca 0,1 mnkr/år av ovanstående behovsutveckling.

Investeringar, miljö- och hälsonämnden Investering (mnkr) 2016 2017 2018 2019 Utrustning och inventarier 0,3

Ekonomisk utveckling, kommunstyrelsen Behovsutveckling (mnkr) Prognos 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 Prognos 2019 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 5 3 -1 -7 För- och grundskolenämnden -37 -81 -124 -150 Äldrenämnden -10 -55 -105 -156 Individ- och familjenämnden -30 -59 -86 -116 Tekniska nämnden -28 -42 -56 -69 Fritidsnämnden -4 -9 -13 -17 Kulturnämnden -2 -6 Kommunstyrelsen -20 -23 -25 -27 Byggnadsnämnden -3 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Överförmyndarnämnden -128 -273 -421 -555 Förklaring till behovsutveckling 2016 Det nya badhuset, Navet, medför ett ökat resursbehov med 18,5 mnkr från och med 2016. Beloppet finns inlagt i flerårsbudget sen tidigare. Resursförstärkning ökat bostadsbyggande 1,4 mnkr Summa 20 mnkr 2017: Kapitalkostnader 2,4 mnkr, drifts-konsekvenser Navet 0,6 mnkr = summa 3 mnkr 2018: Kapitalkostnader 1,6 mnkr, drifts-konsekvenser Navet 0,4 mnkr = summa 2 mnkr Kommentarer till behovsutveckling kopplat till investeringsplan: Kapitalkostnader för investeringar i kraftverksamhet är inte med i prognosen Samma gäller för Umeå hamn, terminaler. Skyttecentrum är ett frågetecken. Ackumulerad behovsutveckling Ackumulerad behovsutveckling har antagits att inte påverkas av en växande totalbefolkning. Volymkomponent, relaterad till antagen befolkningsökning för alla åldersgrupper, utgör därför 0 mnkr/år av ovanstående behovsutveckling.

Investeringar, kommunstyrelsen Investering (mnkr) 2016 2017 2018 2019 Investeringsreserv 10,5 Administrativa system 2,5 Kraftverksamhet 18,5 8,6 29,3 77,6 Västra länken 8,0 Kvinnohistoriskt museum 0,3 1,0 Exploateringsområden 50,6 71,5 33,0 36,7 Skyttecentrum I20 2,0 48,0 Umeå hamn, terminaler 37,0 Investeringsbidrag EU (Midway Alignment) -18,0 Stadsutveckling Markförvärv 10,0 Summa investeringar 123,4 153,4 85,8 145,1

Ekonomisk utveckling, överförmyndarnämnden Behovsutveckling (mnkr) Prognos 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 Prognos 2019 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 5 3 -1 -7 För- och grundskolenämnden -37 -81 -124 -150 Äldrenämnden -10 -55 -105 -156 Individ- och familjenämnden -30 -59 -86 -116 Tekniska nämnden -28 -42 -56 -69 Fritidsnämnden -4 -9 -13 -17 Kulturnämnden -2 -6 Kommunstyrelsen -20 -23 -25 -27 Byggnadsnämnden -3 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Överförmyndarnämnden -128 -273 -421 -555 Förklaring till behovsutveckling 2016 Ökat behov av förvaltare 0,5 mnkr, volymkomponent befolkningsutveckling 0,1 mnkr. Summa 0,6 mnkr 2017: Anskaffning av nytt system 0,5 mnkr, volymkomponent 0,1 mnkr = summa 0,6 mnkr 2018: Volymkomponent 0,15 mnkr = summa 0,15 mnkr 2019: Volymkomponent 0,15 mnkr = summa 0,15 mnkr Ackumulerad behovsutveckling har antagits påverkas av en växande totalbefolkning. I en växande kommun och mot bakgrund av den utveckling som varit de senaste åren får antas att behovet av de tjänster som Överförmyndar-nämnden utför kommer att fortsätta öka över tid. Denna volymkomponent, relaterad till antagen befolkningsökning för alla åldersgrupper, utgör ca 0,1 mnkr/år av ovanstående behovsutveckling.

Jämförelser Andra kommuner

Förskola skolbarnomsorg standardkostnad % avvikelse

Grundskola standardkostnad % avvikelse

Gymnasieskola standardkostnad % avvikelse

Individ-och familjeomsorg standardkostnad % avvikelse

LSS standardkostnad % avvikelse

Äldreomsorg standardkostnad % avvikelse

Totalt standardkostnad exklusive LSS %

Fritidsverksamhet i % jämfört med alla kommuner

Infrastruktur, skydd mm i % jämfört med alla kommuner

Kulturverksamhet i % jämfört med alla kommuner

Samhällsbyggnad Kr/inv

Barnomsorg och utbildningsverksamhet Kr/inv

Vård och omsorg Kr/inv

Kostnader i förhållande till medel för stora städer (Lund, Helsingborg, Karlstad, Linköping, Norrköping, Örebro, Västerås, Uppsala, Gävle, Umeå) mnkr Vård och omsorg Kommunen totalt

Ekonomiska möjligheter och utmaningar Strategiarbetet ger prioriteringar och möjlighet att fokusera lägre kostnader Fortsatt tillväxt Strukturförbättringar Engagerade invånare, förtroendevalda och medarbetare i Umeå kommun Ny teknik Reducera bristkostnader och icke värdeskapande aktiviteter i processerna Förbättra stödprocesser, IT-system, kommunikation och uppföljning Utmaningar Mindre andel av befolkningen som arbetar/betalar skatt och större andel som behöver kommunens tjänster Kostnader förenade med tillväxt Välja väg och våga vara trygg med det

Några ord på vägen … Behov av prioriteringar! Vilken ambitionsnivå orkar vi med? Vilken ambitionsnivå har vi råd med? Vilka investeringar orkar vi med? (Kostnadsbudget) Bygga varumärket som arbetsgivare! Lyft fram det positiva som görs. (Framgång föder framgång) Sjukskrivningar fortsatt i fokus. (Åtgärda rotorsaken) Personalstabilitet viktigt för processutvecklingen.

Några ord på vägen … (forts.) Faktabaserade beslut! Våga fråga varför … Historik, Syfte och effekthemtagning. Prioritera långsiktiga effekter. Ständiga förbättringar! Bra insatser bör löna sig (Löneökning inte alltid fel) Återinvestera frigjorda resurser i tillväxten (Komp. växling) Ledtidsförbättringar sker genom processförbättringar!

Stort tack för idag!