Berit Tod Socialsekreterare / Alkohol–och drogterapeut e-post: berit Berit Tod Socialsekreterare / Alkohol–och drogterapeut e-post: berit.tod@osthammar.se telefon: 0173-862 13 / 070-260 78 10 Emma Elvén Socialpedagog –Råd och Mellanvårdsgruppen e-post: emma.elven@osthammar.se telefon: 0173-86765 / 070-656 21 42 Veronica Svensson Beteendevetare/Fältare –Råd och Mellanvårdsgruppen e-post: veronica.svensson@osthammar.se telefon: 0173-86765 / 0703-535483

Socialtjänsten Alla som bor och vistas i Östhammars kommun ska känna att socialtjänsten är ett stöd i utsatta situationer. Vi arbetar med familjer, enskilda vuxna och barn och ungdomar. Det är hit du vänder dig om du vill ansöka om hjälp eller om du vill anmäla att någon far illa. Du når socialtjänsten via socialförvaltningens reception på telefon 0173-86 219. Tystnadsplikt Alla uppgifter om dig och dina närstående omfattas av sekretess hos socialtjänsten.

Råd & Mellanvårdgruppen (RoM) Råd, stöd och förebyggande arbete med barn och ungdomar upp till 20 år och deras familjer i Östhammars kommun. Alla kan kontakta oss; barn, föräldrar, skolan, myndigheter etc. Ambitionen är att kunna vägleda och ge stöd i de flesta frågor som gäller barn och ungdomar. Det kan t.ex. vara relationsproblem eller olika beteendeproblem. Vi arbetar på uppdrag av den unge och/eller familjen eller socialtjänsten. Vi har tystnadsplikt och någon dokumentation förekommer inte. Telefon: 0173-86 765

Risk- och skyddsfaktorer Vad är en riskfaktor? En riskfaktor för ett visst beteende är en egenskap, händelse, förhållande eller process som ökar sannolikheten eller risken för ett visst utfall. Kan vara en orsaksfaktor men måste inte vara det.

Vad är en skyddsfaktor? Skyddande faktorer är egenskaper, händelser, förhållanden eller processer som minskar sannolikheten eller risken för ett visst utfall – genom att agera som en buffert mot eller mekanism som förändrar effekterna av att exponeras för risk. Närvaro av en eller flera skyddsfaktorer kan göra att den unge inte utvecklar problem trots att han eller hon innehar eller exponeras för riskfaktorer.

Risk- och skyddsfaktorer kan sorteras på olika nivåer: samhällsnivå skola familj individuella faktorer

Exempel på riskfaktorer: Hög tillgänglighet till alkohol och droger i sitt bostadsområde Låg kunskapsnivå / Dålig kvalité på undervisningen i skolan Psykisk ohälsa Kompisar med problem Konfliker inom familjen Uttalad fattigdom Skolk eller otrivsel i skolan Missbruk inom familjen Stress Grupptryck Tidig alkohol och eller tobaksdebut Impulsivitet Exempel på skyddsfaktorer: Tro på framtiden Trivsel i skolan / Goda skolresultat God problemlösningsförmåga, känsla av kontroll God självbild, social kompetens Bra relationer med sina kompisar Tydliga normer och förväntningar från föräldrar Gott familjeklimat, kärleksfulla relationer Att känna tillhörighet och anknytning Kan sätta upp mål Förmåga att fatta beslut

Forskning har identifierat fler riskfaktorer än skyddsfaktorer, men det förebyggande arbetet bör ändå fokusera på skyddsfaktorerna. Det finns dock inga specifika, enskilda faktorer som kan förutsäga framtida konsekvenser. En individ har vanligtvis både risk- och skyddsfaktorer i sitt liv. Beroende på vilka och hur de samverkar påverkar det utgången. Det man vet är att ju fler och starkare skyddsfaktorer som finns desto mindre är sannolikheten för t.e.x. missbruk.

Att lägga pussel… Ökad frånvaro från hemmet, ofta utan förklaring Skolk och försämrat skolarbete Förändrat umgänge och förändrade fritidsintressen Förändrad dygnsrytm Försämrad ekonomi Stölder och kriminalitet Försämrad relation till föräldrar, syskon eller andra viktiga personer Pratar positivt om droger, drogrelaterade symboler på kläder etc. Snabba skiftningar i humör och sinnesstämning Fynd

Cigarettpapper, typ rizzlapapper. Cigarettaskar med sönderriven papp. Pappen används för att rulla ett filter. Bong, en typ av vattenkyld pipa som kan köpas på in­ternet. Den kan också tillverkas av en petflaska eller en ölburk. Grinder, en trädosa som ser ut som en jojo utan snöre, med två lock som passar ihop med vassa piggar, används för att finfördela marijuana. Bränd folie. Bränd kniv. En varm kniv används för att kunna skära i stelnat hasch. Skärbräda med bruna rester. Plastpåsar av typen minigrip, är populära och används ofta för att portionsför­packa narkotika. De är särskilt lämpliga eftersom de går att öppna och återförsluta flera gånger. Cannabisdoft från kläder. Ögondroppar som motverkar rödögdhet.

Vad kan man som förälder göra vid oro? Vi behöver alla som föräldrar en handlingsplan som vi kan använda när vi är oroliga för våra barn!

Lita på din magkänsla! Tillbringa tid med ditt barn. Gör saker tillsammans. Visa intresse för och var kärleksfullt nyfiken på hur hans/hennes liv utvecklas. Ge beröm och uppmuntran. Värna om en god relation. Var lyhörd. Ta ställning och prata med ditt barn. Läs på och våga diskutera. Fakta och argument hittar du bl.a. på www.drugsmart.se Prata med andra föräldrar. Var uppmärksam och ha en restriktiv inställning till tobak, alkohol och narkotika. Våga säga nej och ha tydliga regler. Var en bra förebild. Var medveten om de risker som finns, det kan hända alla! Om du känner oro eller har frågor kontakta socialtjänsten, RoM, polisen eller t.e.x. föräldrarföreningen mot narkotika (FMN)

Att prata med sin tonåring… Att du tar upp frågan innebär INTE att du sätter igång något som tidigare inte fanns, eller förvärrar en situation som förut var ganska ofarlig. Missbruk varken uppstår eller förvärras för att vi talar om det. Tvärtom trivs alla former av missbruk bäst i skydd av tystnad. Tystnad är all missbruks bästa vän. Ofta beror tystnad på skam. Föräldrar skäms och anklagar sig själva för att vara dåliga. Den som missbrukar skäms i takt med att beroende utvecklas.

Våga börja prata. Var beredd på hårda ord som reaktion. Var beredd på att det du tror kanske inte stämmer och då är ju ingen skada skedd. Att du reagerar har alltid en förebyggande effekt. Tips: Tonårspalören

Statistik Skolelevers alkoholvanor 2013 Källa: Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning (CAN) I årskurs 9 är det ca 53 % som har druckit alkohol någon gång och ca 23 % som har druckit alkohol den senaste månaden. I gymnasiets årskurs 2 är det ca 82 % som har druckit alkohol någon gång och ca 53 % som har druckit alkohol den senaste månaden.

Statistik Skolelevers drogvanor 2013 Källa: Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning (CAN) 7 % av pojkarna och 6 % av flickorna i årskurs 9 svarar att de någon gång provat narkotika. 19 % av pojkarna och 14 % av flickorna i gymnasiet år 2 svarar att de använt narkotika någon gång. Vad gäller nätdroger svarade ca 3 % av pojkarna och knappt 2 % av flickorna i årskurs 9 att de någon gång provat sådana. Motsvarande värden var något högre i gymnasiet – drygt 5 respektive 2 %. Det framkom också att spice eller liknande rökmixar var den klart vanligaste nätdrogen.

Östhammars kommun – alkohol (Källa: Liv & Hälsa Ung 2013) I årskurs 7 är det ca 30 % av pojkarna och ca 19% av flickorna som någon gång druckit alkohol under det senaste året. I årskurs 9 är det ca 60 % av pojkarna och ca 66% av flickorna som någon gång druckit alkohol under det senaste året. I årskurs 2 på gymnasiet är det ca 83% av pojkarna och ca 86% av flickorna som någon gång druckit alkohol under det senaste året.

Östhammars kommun – narkotika (Källa: Liv & Hälsa Ung 2013) 2011 svarade 2,1% av pojkarna och 2,7% av flickorna i åk 7 att de någon gång provat narkotika. 2013 var det 8,2% och 1,6%. 2011 svarade 5,7% av pojkarna och 5,4% av flickorna i åk 9 att de någon gång provat narkotika. 2013 var det 7,7% och 8,2%. 2011 svarade 5,3% av pojkarna och 9,1% av flickorna i år 2 på gymnasiet att de någon gång provat narkotika. 2013 var det 17,2% och 10,8%.

Östhammars kommun – ”nätdroger” (Källa: Liv & Hälsa Ung 2013) 2013 svarar 2,5% av pojkarna och ca 7% av flickorna i åk 9 svarar att de någon gång använt s.k. nätdrog. På gymnasiet år 2 är det ca 7 % av pojkarna och 2% av flickorna.