Sociologiska Institutionen Mikael Rostila Docent, universitetslektor Stockholms Universitet
Sociologiska Institutionen The Black report, 1980
Social ojämlikhet i hälsa i Sverige Sociologiska Institutionen Social ojämlikhet i hälsa i Sverige ”Och hvad Farsoter i synnerhet vidkommer, så kan ej bättre bevis gifvas på detta, än at Menigheten är dem långt mera underkastad, än bättre folk; och at många Farsoter härja grufveligen ibland sämre hopen, däruti få af de förmögnare sjukna" kunglig livmedikus Abraham Bäck, 1764
Medellivslängd i Sverige 1750-2008 Sociologiska Institutionen Medellivslängd i Sverige 1750-2008
Vad menar vi med att hälsa är orättvis? Sociologiska Institutionen Vad menar vi med att hälsa är orättvis? Hälsan är ojämlikt fördelad i befolkningen Systematiska skillnader i hälsa och livslängd mellan sociala grupper, områden, länder Fokus är på de sociala determinanter för hälsa Dvs de förhållanden under vilka människor växer upp, lever, arbetar och åldras Fokus är på de system som tillämpas för att hantera sjukdomar tex skillnader i tillgång till hälso- och sjukvård, företagshälsovård
Vad menar vi med skillnader i hälsa mellan olika sociala grupper? Sociologiska Institutionen Vad menar vi med skillnader i hälsa mellan olika sociala grupper? Systematiska skillnader i hälsa och livslängd mellan olika sociala grupper i samhället Individers socioekonomisk position mäts vanligtvis med Utbildningsnivå (hög, medel, låg) Social klass (tjänstemän – arbetare) Inkomstnivå (placering i inkomstfördelningen)
Sociologiska Institutionen Social stratifiering Sociala positioner är förknippade med Olika resurser Olika hinder vilket leder till Olika livschanser och levnadsvillkor Specifika sociala kategorier har liknande villkor vilket också under vissa omständigheter leder till liknande intressen och kollektiv handling
Sociologiska Institutionen Social struktur Kritik Man ska inte dela in människor i kategorier, eftersom det går ut på att man ”dömer” eller nedvärderar dem. Respons Indelningen i t.ex. klasser är inte normativ. Det är ett sätt att sammanfatta att de lever under skilda villkor och har olika resurser som inverkar på deras handlingsutrymme och hälsa.
Sociologiska Institutionen ”Upstream”, strukturella faktorer Politiska beslut Riskfaktorers riskfaktorer ”Downstream”, individuella riskfaktorer Recept, mediciner
Sociologiska Institutionen Fosterlivet Bardomen Ungdomsåren Vuxenlivet Ålderdomen Tid och rum Områden Länder Variation under livsloppet och i tid och rum
Sociologiska Institutionen Ojämlikhet i hälsa Whitehall-studien och Sir Michael Marmot Banbrytande forskning om sambanden mellan social position och hälsa Whitehall: brittiska tjänstemän på olika nivåer i den hierarkiska statsförvaltningen Har platsen i denna hierarki någon betydelse för sjukdomsrisken? Ju lägre position i hierarkin, desto större är risken att drabbas av ohälsa Hälsan följer en social gradient
Richard Wilkinson & Kate Pickett Sociologiska Institutionen Richard Wilkinson & Kate Pickett Graden av ojämlikhet i ett samhälle påverkar hur vi mår både fysiskt och psykiskt; hur länge vi lever; hur vi lyckas med våra studier; hur vanliga tonårsfödslar är; hur utbredd fetman är; hur mycket kriminalitet och våld som finns; hur stor den sociala rörligheten är, med mera.
Globala skillnader i hälsa Sociologiska Institutionen Globala skillnader i hälsa
Ojämlikhet i hälsa i Europa Sociologiska Institutionen Ojämlikhet i hälsa i Europa
Sociologiska Institutionen Förväntad livslängd vid 30 år efter utbildningsnivå, män i Sverige 1986-2012
Sociologiska Institutionen Förväntad livslängd vid 30 år efter utbildningsnivå, kvinnor i Sverige 1986-2012
Klasskillnader i dödlighet Sociologiska Institutionen Klasskillnader i dödlighet
Klasskillnader i sjuklighet Sociologiska Institutionen Klasskillnader i sjuklighet
Födelseland och ojämlikhet i hälsa Sociologiska Institutionen Födelseland och ojämlikhet i hälsa
Sociologiska Institutionen WHO:s Kommission för sociala bestämningsfaktorer för hälsa (Commission on Social Determinants of Health)
Sociologiska Institutionen Kommissionen för sociala bestämningsfaktorer för hälsa anser att det är etiskt tvingande att utjämna ojämlikheten i hälsa. Social orättvisa gör att många människor dör i onödan.
Vägar mot en rättvis hälsa (Marmot mfl.) Sociologiska Institutionen Vägar mot en rättvis hälsa (Marmot mfl.) Ge varje barn en bra start i livet 2) Fortsätta ge barn goda förutsättningar genom skolåren. 3) Att skapa förutsättningar för arbete. 4) Säkra en hälsosam levnadsnivå för alla. 5) Skapa och utveckla hälsosamma och hållbara platser, närsamhällen och grannskap. 6) Förstärka den roll och betydelse hälsoprevention har.
Välfärdspolitik och ojämlikhet i hälsa Sociologiska Institutionen Välfärdspolitik och ojämlikhet i hälsa Hälsan sammanhänger med resurser och förhållanden inom en rad områden (arbete, ekonomi, utbildning etc.) God tillgänglighet på kollektiva resurser inom dessa områden bör ge människor större möjligheter att för en god hälsa – särskilt om de egna resurserna är knappa Länder med en mer ambitiös välfärdspolitik bör därför ha bättre hälsa generallt, men även mindre ojämlikhet
Hur kan välfärdsstaten påverka? Sociologiska Institutionen Hur kan välfärdsstaten påverka? Påverka social stratifiering Påverka fördelning och nivåer av riskfaktorer Socialpolitiken Genom reducerade kostnader för hälso- och sjukvård, sjukförsäkring och flexibilitet på arbetsmarknaden
Sociologiska Institutionen Sammanfattning Globalt: gigantiska skillnader i hälsa mellan länder Nationellt: Socioekonomiska skillnader finns i alla länder, i såväl låg- mellan- som höginkomstländer Genetiska och/eller biologiska faktorer förklarar en del av individuella skillnader i hälsa men är av ringa betydelse för skillnader i hälsa mellan sociala grupper, områden, länder Den hälsa som priviligierade grupper uppnått är möjlig för hela befolkningen Sociala determinanter avgörande!
Sociologiska Institutionen Sammanfattning, forts Ge varje barn en bra start i livet och goda förutsättningar genom skolåren; skapa förutsättningar för arbete; säkra en hälsosam levnadsnivå för alla; skapa och utveckla hälsosamma och hållbara platser, närsamhällen och grannskap; förstärka hälsoprevention Länder med mer ambitiös välfärdspolitik bör ha bättre hälsa men även mindre ojämlikhet
Sociologiska Institutionen
Sociologiska Institutionen Tack för er uppmärksamhet!