Sociologiska Institutionen

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Upplägg Vad är folkhälsa? Definition och övergripande rekommendationer för hur man bör arbeta Vad ska vi göra inom folkhälsa? Mål och styrdokument Vad.
Advertisements

Fattiga och rika i världen Samhälle i dag, SOL 4000
Utredningen om män och jämställdhet
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Ingen överraskning! •Arbetslöshet leder till ohälsa hos både kvinnor och män •Anne Hammarström, professor •Inst Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö SKL, , Anna Balkfors.
Sambanden mellan hälsa, ekonomisk utveckling och planering
TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL
Vuxna barn som vårdar och hjälper sjuka föräldrar
Nationalitet, etnicitet, klass & kön
Äldrepolitik Äldreomsorg.
Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Uppdraget •Beslut i kommunstyrelsen •Politisk oberoende kommission •Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag.
DROPOUTS Det behöver inte vara så. σ Sigma Variation Stigma t-esta.
Hälsan är inte jämt fördelad Välden är ojämlik Hälsan har inte fördelats jämt i världen. Det finns skillnader också inom Europa och de nordiska.
Hälsoekonomiska beräkningar ur ett jämlikhetsperspektiv
Fattigdom och ett gott liv
Hälsa i ett globalt perspektiv.
Vad menar vi med begreppet behov?
Etiska resonemangsmodeller
Social hållbarhet. En prioriterad fråga
Fas VI. Utformad runt mål och syfte med Health 2020 ”Healthy Cities medlemmarna är motorn och verkstäderna för Health 2020 och dess framgång.”
Kapitel 2 Livsstilens betydelse för hälsan.
Funktionshinder i tiden 1-2 april, Stockholm Samling för social hållbarhet – åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland.
Hjärta och kärl Vad blir konsekvenserna av hur vi har det?
Klimaträttvisa Utifrån Ett biskopsbrev om klimatet och Världens kurs Ditt namn Ort och datum.
Bilder för lokal utbildning
Egenintresset som drivkraft i politiken Marcia Grimes, fil dr Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Democracy’s Infrastructure: The role.
Barnperspektivet inom vuxenpsykiatrin i Göteborg
Kommission för ett socialt hållbart Malmö 30 maj 2012 Kommission för ett socialt hållbart Malmö.
Folkhälsoarbetet i Karlskrona kommun
Politiskt deltagande: demokrati och mänskliga rättigheter
En heldag om hälsa, lärande och prevention i skolan. Katrineholm 10 nov Aktuell forskning visar att elever som trivs och fungerar väl i skolan löper.
Kommission för ett socialt hållbart Malmö 30 maj 2012 Kommission för ett socialt hållbart Malmö.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folkhälsoarbete och arbete med social hållbarhet ur ett regionalt och kommunalt perspektiv Nora
socialt hållbart Malmö
BETYGSKRITERIER I GEOGRAFI
Regionförbundet Östsam
1 Handlingsprogram för folkhälsoarbetet Fastställt av regionfullmäktige i september FHK2003.
En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010.
Vad, hur och varför samverkan? Resultat !?
Genus och Kön.
Samhällets ojämlikhet
Hälsans fördelning Hälsoskillnader mellan olika länder Har ett starkt samband med skillnader i den ekonomiska välfärden I Östeuropa är befolkningens.
Hälsa på lika villkor Presentation för förbundsdirektionen 10 mars 2015, Umeå.
psykologiska effekter
Social hållbarhet med siktet inställt på de tidiga åren
Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken ”Infoga”och klicka på ikonen sidhuvud/sidfot Klistra in text: Klistra in texten, klicka på ikonen (Ctrl),
Kommissionen för jämlik hälsa
Industriella Revolutionen
Vad är fattigdom? Fattigdom kan mätas på många sätt. UNICEF anser att barn kan räknas som fattiga när de går miste om sina grundläggande rättigheter till.
Gapminder Verktyg för att visualisera statistik för effektiv analys och uppföljning vid 1.Verksamhetsutveckling och jämlikhetsanalys 2.Samhällsbyggande.
Likarätt JONAS ÅLEBRING ST-LÄKARE. Likarätt – alla människor har ett lika värde och lika rättigheter Likabehandling – alla ska behandlas efter sina förutsättningar.
Kommissionen för jämlik hälsa Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Magdalena Brasch.
Folkhälsopolitiskt program för Östergötland Beslutat av landstinget och kommunerna i Östergötland.
Barn som anhöriga – Landstinget i Värmland livlinan.liv.se/barnanhoriga.
HFS – nätverkets grundidé Margareta Kristenson Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings universitet/Region Östergötland Nationell koordinator för.
Hälsofrämjande och hållbar utveckling
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Mot en liberal välfärdspolitisk modell?
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Kommissionen för jämlik hälsa
Lisa Fröst Björnsdotter Leg. Psykolog Föräldra- barnhälsan
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Är sjukskrivning bra för hälsan?
Häsokunskap 1 hösten 2008 Emelie Åhlberg.
EN DAG OM FORSKNING KRING SPEL
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Varför är jämställdhet social dynamit? Kvinnor, män och välfärdsstaten
Presentationens avskrift:

Sociologiska Institutionen Mikael Rostila Docent, universitetslektor Stockholms Universitet

Sociologiska Institutionen The Black report, 1980

Social ojämlikhet i hälsa i Sverige Sociologiska Institutionen Social ojämlikhet i hälsa i Sverige ”Och hvad Farsoter i synnerhet vidkommer, så kan ej bättre bevis gifvas på detta, än at Menigheten är dem långt mera underkastad, än bättre folk; och at många Farsoter härja grufveligen ibland sämre hopen, däruti få af de förmögnare sjukna" kunglig livmedikus Abraham Bäck, 1764

Medellivslängd i Sverige 1750-2008 Sociologiska Institutionen Medellivslängd i Sverige 1750-2008

Vad menar vi med att hälsa är orättvis? Sociologiska Institutionen Vad menar vi med att hälsa är orättvis? Hälsan är ojämlikt fördelad i befolkningen Systematiska skillnader i hälsa och livslängd mellan sociala grupper, områden, länder Fokus är på de sociala determinanter för hälsa Dvs de förhållanden under vilka människor växer upp, lever, arbetar och åldras Fokus är på de system som tillämpas för att hantera sjukdomar tex skillnader i tillgång till hälso- och sjukvård, företagshälsovård

Vad menar vi med skillnader i hälsa mellan olika sociala grupper? Sociologiska Institutionen Vad menar vi med skillnader i hälsa mellan olika sociala grupper? Systematiska skillnader i hälsa och livslängd mellan olika sociala grupper i samhället Individers socioekonomisk position mäts vanligtvis med Utbildningsnivå (hög, medel, låg) Social klass (tjänstemän – arbetare) Inkomstnivå (placering i inkomstfördelningen)

Sociologiska Institutionen Social stratifiering Sociala positioner är förknippade med Olika resurser Olika hinder vilket leder till Olika livschanser och levnadsvillkor Specifika sociala kategorier har liknande villkor vilket också under vissa omständigheter leder till liknande intressen och kollektiv handling

Sociologiska Institutionen Social struktur Kritik Man ska inte dela in människor i kategorier, eftersom det går ut på att man ”dömer” eller nedvärderar dem. Respons Indelningen i t.ex. klasser är inte normativ. Det är ett sätt att sammanfatta att de lever under skilda villkor och har olika resurser som inverkar på deras handlingsutrymme och hälsa.

Sociologiska Institutionen ”Upstream”, strukturella faktorer Politiska beslut Riskfaktorers riskfaktorer ”Downstream”, individuella riskfaktorer Recept, mediciner

Sociologiska Institutionen Fosterlivet Bardomen Ungdomsåren Vuxenlivet Ålderdomen Tid och rum Områden Länder Variation under livsloppet och i tid och rum

Sociologiska Institutionen Ojämlikhet i hälsa Whitehall-studien och Sir Michael Marmot Banbrytande forskning om sambanden mellan social position och hälsa Whitehall: brittiska tjänstemän på olika nivåer i den hierarkiska statsförvaltningen Har platsen i denna hierarki någon betydelse för sjukdomsrisken? Ju lägre position i hierarkin, desto större är risken att drabbas av ohälsa Hälsan följer en social gradient

Richard Wilkinson & Kate Pickett Sociologiska Institutionen Richard Wilkinson & Kate Pickett Graden av ojämlikhet i ett samhälle påverkar hur vi mår både fysiskt och psykiskt; hur länge vi lever; hur vi lyckas med våra studier; hur vanliga tonårsfödslar är; hur utbredd fetman är; hur mycket kriminalitet och våld som finns; hur stor den sociala rörligheten är, med mera.

Globala skillnader i hälsa Sociologiska Institutionen Globala skillnader i hälsa

Ojämlikhet i hälsa i Europa Sociologiska Institutionen Ojämlikhet i hälsa i Europa

Sociologiska Institutionen Förväntad livslängd vid 30 år efter utbildningsnivå, män i Sverige 1986-2012

Sociologiska Institutionen Förväntad livslängd vid 30 år efter utbildningsnivå, kvinnor i Sverige 1986-2012

Klasskillnader i dödlighet Sociologiska Institutionen Klasskillnader i dödlighet

Klasskillnader i sjuklighet Sociologiska Institutionen Klasskillnader i sjuklighet

Födelseland och ojämlikhet i hälsa Sociologiska Institutionen Födelseland och ojämlikhet i hälsa

Sociologiska Institutionen WHO:s Kommission för sociala bestämningsfaktorer för hälsa (Commission on Social Determinants of Health)

Sociologiska Institutionen Kommissionen för sociala bestämningsfaktorer för hälsa anser att det är etiskt tvingande att utjämna ojämlikheten i hälsa. Social orättvisa gör att många människor dör i onödan.

Vägar mot en rättvis hälsa (Marmot mfl.) Sociologiska Institutionen Vägar mot en rättvis hälsa (Marmot mfl.) Ge varje barn en bra start i livet 2) Fortsätta ge barn goda förutsättningar genom skolåren. 3) Att skapa förutsättningar för arbete. 4) Säkra en hälsosam levnadsnivå för alla. 5) Skapa och utveckla hälsosamma och hållbara platser, närsamhällen och grannskap. 6) Förstärka den roll och betydelse hälsoprevention har.

Välfärdspolitik och ojämlikhet i hälsa Sociologiska Institutionen Välfärdspolitik och ojämlikhet i hälsa Hälsan sammanhänger med resurser och förhållanden inom en rad områden (arbete, ekonomi, utbildning etc.) God tillgänglighet på kollektiva resurser inom dessa områden bör ge människor större möjligheter att för en god hälsa – särskilt om de egna resurserna är knappa Länder med en mer ambitiös välfärdspolitik bör därför ha bättre hälsa generallt, men även mindre ojämlikhet

Hur kan välfärdsstaten påverka? Sociologiska Institutionen Hur kan välfärdsstaten påverka? Påverka social stratifiering Påverka fördelning och nivåer av riskfaktorer Socialpolitiken Genom reducerade kostnader för hälso- och sjukvård, sjukförsäkring och flexibilitet på arbetsmarknaden

Sociologiska Institutionen Sammanfattning Globalt: gigantiska skillnader i hälsa mellan länder Nationellt: Socioekonomiska skillnader finns i alla länder, i såväl låg- mellan- som höginkomstländer Genetiska och/eller biologiska faktorer förklarar en del av individuella skillnader i hälsa men är av ringa betydelse för skillnader i hälsa mellan sociala grupper, områden, länder Den hälsa som priviligierade grupper uppnått är möjlig för hela befolkningen Sociala determinanter avgörande!

Sociologiska Institutionen Sammanfattning, forts Ge varje barn en bra start i livet och goda förutsättningar genom skolåren; skapa förutsättningar för arbete; säkra en hälsosam levnadsnivå för alla; skapa och utveckla hälsosamma och hållbara platser, närsamhällen och grannskap; förstärka hälsoprevention Länder med mer ambitiös välfärdspolitik bör ha bättre hälsa men även mindre ojämlikhet

Sociologiska Institutionen

Sociologiska Institutionen Tack för er uppmärksamhet!