Bibliotek för alla Utbildningsmaterial för Celias samarbetsbibliotek

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
låt oss presentera SLIDEPLAYER.SE
Advertisements

Nya skolan till hösten Projektarbete En personlig dator Aktivt lärande
Talande böcker – läsande barn
SLÖINGESKOLAN 19 oktober 2010.
Det är viktigt att se till elevens hela skoldag, att lärmiljön är utformad så att de som behöver, kan använda alternativa verktyg i det vardagliga arbetet.
Innehåll • Bakgrund • Tidplan • Funktionalitet • Visning.
Utveckling av MTM:s service till högskolestudenter Pia Hasselrot 25 april 2013.
Anneli och Christians Datorskola
Tillgänglig läsning - en mänsklig rättighet
Talböckernas väg till eleverna
Kulturundersökning Pressmöte Kulturundersökning utförd av Jema Rådgivning På uppdrag av Halmstads kulturförvaltning har 1000 invånare.
The Swedish Library of Talking Books and Braille DAISY Direkt – Egen nedladdning av talböcker Vad är det och hur gör man?
Hilda Androls Egen nedladdning – nuläge och framtid.
Centrum för lättläst
§17 Upphovsrättslagen och gymnasiebiblioteken
IFLA manifest för bibliotekstjänster till personer med läsnedsättning Framtaget av LPD/ IFLA Godkänd av IFLA styrelse april 2012 Antagen av Unesco nov.
Ljudbok eller talbok? • Ljudböcker – kommersiell produkt för alla som vill läsa.
Varför är det bra med talböcker?
En presentation för dig som är lärare
Den nya bibliotekslagen. Ny bibliotekslag Ändamål 2 § Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling.
Vi är den lilla skolan mitt i city med nära till allt!
Vissa av bilderna i denna powerpoint-presentation är tagna av fotograf Paul Quant.   Fotografen har upphovsrätt till bilderna. Endast Handisam och Processtöd.
Företagsservice på bibliotek
Lässtöd Anita Kelvgård, specialpedagog
Läsa fast man inte kan? Det går med läshjälpmedel.
IT-kompetens Svenska & Engelska. IT-kompetens Svenska & Engelska.
Därför är det bra med talböcker
Mål och betygskriterier
Talböcker idag och imorgon
Från vaggan till graven med talböcker
E-bläcket. E-bläcket är ett läs- och teknikprojekt för ungdomar i åldern år i Kungälvs kommun som pågick från februari 2010 fram till våren 2012.
Vad man kan få ut av statistik över alumnerna - några exempel
Resultat av dialogforum våren Syfte Väcka nya tankar Tillvarata den tysta kunskapen Synliggöra skillnader i synsätt mellan kollegor Förstå vad ett.
Välkommen! Cecilia Persdotter, Länsbibliotek Östergötland 1.
Vad har MTM som passar Äppelhyllan?
IT-kompetens Svenska & Engelska. IT-kompetens Svenska & Engelska.
E-Smart våren 2008 Välkomna!. PROGRAM e-utvecklarna inleder Jan Hylén –om lärresurser och trender Paus Samling i seminariegrupp.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
The Swedish Library of Talking Books and Braille DAISY Direkt – direktnedladdning av talböcker Vad är det och hur gör man?
C-pen Z-pen Skanner Amis och Daisy
Vidgade vyer och nya uppdrag Roland Esaiasson Svenska Daisykonsortiets konferens november 2014.
1 Mötesplats för framtiden oktober 2005 Speciella tjänster för speciella frågor - att skapa ”virtual desks” – eller virtuella tjänster: Elektronisk.
Alla har rätt till läsning Johanna v.Rutenberg
Vem är du?.
Tillgänglig IT V IOS 7 Android 4.4. Tillgänglig IT och grundfunktionalitet Inget Kontokort Flera Apple Id Säkerhetsfrågor IT avd policy Det kan.
DATERO Tvåspråkig dataförening för specialgrupper.
Egen nedladdning i praktiken
Skolutveckling via digitala medier
Alla har rätt till läsning – läsombud gör det möjligt Johanna v.Rutenberg
DATERO Tvåspråkig datacenter för specialgrupper. Verksamhetsområde Verksamhetsområde: Österbotten Verksamhetsområde: Österbotten Hemort: Vasa Hemort:
Välkomna!. En dag på biblioteket 2500 besökare – vad gör ni? Läser tidningar o tidskrifter Deltar i medspråkargrupp Pluggar Lånar Lyssnar på ett bokprat.
Kommunikationspsykologiska påverkansfaktorer
Ett specialbibliotek som betjänar hela landet näkövammaisten ja lukemisesteisten tasa-arvon edistäminen kirjallisuuden ja tiedon saannissa Celia-biblioteket.
Individuellt stöd till studenter med funktionshinder
Talböcker i olika former 6 maj 2010 Susanne Lindell, bibl:ie Uppsökande avdelningen Folkbiblioteken i Lund
Hur du tar hand om din kunskap
Affärsplaner för samhällsentreprenörer? Distanskurs i SHE 4 april 2011 Fredrik Björk, Malmö högskola.
Varför talböcker? Ingrid Källström Varför talböcker?
Motivationen att lära sig svenska
Förmedling på webben. Vad tycker barnen? Hittar barn till våra lästips?
Legimus App och webb Maria Nylander Åsa Wallström Legimus.
ANVÄNDARUNDERSÖKNING OM STUDENTER OCH TALBÖCKER Pia Hasselrot.
MTM:S PRODUKTION AV KURSLITTERATUR EN FÖRDJUPNING Kerstin Ekman.
Skolbibliotek för alla Skolbibliotek för alla2 Ingrid Källström.
Vad gör Kulturrådet inom läsfrämjande och vad har det här med biblioteken att göra?
Hjärtligt välkomna till:
Läkemedelsdagen 2018 Tema rationell läkemedelsbehandling År 2018 ordnas Läkemedelsdagen som en del av en omfattande kommunikationskampanj för genomförandeprogrammet.
Nya Celianet.
Dagstidningen som taltidning
Alla läser II Vasa
Presentationens avskrift:

Bibliotek för alla Utbildningsmaterial för Celias samarbetsbibliotek 18.5.2015

Mål med utbildningen Du har grundläggande information om de talböcker som Celia producerar: för vem, vad och hur? Du har grundläggande information om hur man lyssnar på Celias talböcker: Celianet, utrustning Efter utbildningen kan du starta en talbokstjänst på ditt eget bibliotek

Innehåll Information om Celia och om Bibliotek för alla Vem kan använda Celias böcker? Några ord om talboksanvändning Att lyssna på talböcker Hur kan biblioteken betjäna personer som har svårt att läsa? Exempel och erfarenheter från bibliotek Hur ska man börja?

Information om Celia och om Bibliotek för alla

Celias uppgifter och verksamhet Celias mål är att främja jämställdhet ifråga om tillgången på litteratur och kunskap för personer med läsnedsättning Statligt specialbibliotek (undervisnings- och kulturministeriet) Grundades 1890; övergick till staten 1978 Styrs av lag och författning om biblioteket & upphovsrättslagen Ca 30 000 kunder, både samfund och privatpersoner Skön- och facklitteratur samt läromedel för alla utbildningsstadier Sakkunnigverksamhet inom tillgänglig publicering 54 medarbetare Ligger i Helsingfors Östra centrum

Utbud 40 000 talböcker att låna på olika språk även taktila böcker och punktskriftsböcker ca 1 000 nya böcker produceras om året kurslitteratur för högskolan att låna läroböcker för grundskolan och andra stadiet finns att köpa i webbutiken Oppari.fi

Användare av Celias tjänster som nås i varje landskap samt potentiella användare 2013 2014

Projektet Bibliotek för alla Tillsammans med allmänna bibliotek nå personer med läsnedsättning Celias talböcker och rådgivning på närbiblioteken Verksamhetsmodellen för talbokstjänsten har utvecklats i samarbete med biblioteken Målet är ett bestående verksamhetsmodell i Finland Projektet löper ut i slutet av 2015, men verksamheten fortsätter! Över 140 bibliotek är redan med, se http://kirjastokaikille.fi/pa-svenska/

Vilken nytta ger samarbetet? Biblioteket är kundorienterat och betjänar alla invånare i kommunen Kunden får nära service med långa öppettider Bibliotekspersonalens kompetens ökar Tillsammans strävar vi efter att nå ut till en betydligt större kundgrupp Tjänsten bör ha en lägre tröskel för kunderna! Biblioteket får fler kunder och lån till sin egen statistik

Vem kan använda Celias böcker?

För vem? Lagstiftning... Upphovsrättslagen 17 § Bibliotekslagen 2 § ”För personer med synskada och andra som på grund av funktionshinder eller sjukdom inte kan ta del av verk på sedvanligt sätt får exemplar framställas av utgivna litterära eller musikaliska verk eller bildkonstverk - - ” Bibliotekslagen 2 § ”Syftet med de allmänna bibliotekens biblioteks- och informationstjänster är att främja befolkningens lika möjligheter till bildning, litterära och konstnärliga intressen, fortlöpande utveckling av kunskaper och färdigheter samt medborgerliga färdigheter, internationalisering och till livslångt lärande.”

För vem? Alla som på grund av handikapp, sjukdom eller något annat funktionshinder inte kan läsa tryckt text har användarrätt Sk. läsnedsättning, dvs. man har svårt att läsa vanliga tryckta böcker Se Celias användarregler: ”Orsaken till läsnedsättning kan till exempel vara försvagad syn, synskada, läs- och skrivsvårigheter, inlärningssvårigheter, specifik språkstörning, utvecklingsstörning, cp-skada, MS, muskelsjukdom, afasi, koncentrations- eller minnessvårigheter, psykiska problem, försämrad muskelkondition, reumatism, Parkinsons sjukdom eller konvalescens. Svaga kunskaper i de inhemska språken ger inte rätt att använda Celias material.”

Några exempel på målgrupper Personer med synnedsättning (80 000) Personer med störningar i blodcirkulationen i hjärnan (50 000) Personer med minnesstörning och en del mycket gamla personer (80 000) Personer med hörselnedsättning (8 000) Personer i autismspektrumet (50 000) Personer med utvecklingsstörning (40 000) Personer med inlärningssvårigheter (150 000–250 000) Personer med muskelsjukdom (10 000) Personer med Parkinsons sjukdom (14 000) Personer med MS-sjukdom (7 000) Personer som bor på anstalt (125 000) Personer över 75 år (över 400 000) Fångar (2 300) Personer med cp-skada (6 500)

Hur når man tjänsterna? Via ett allmänt bibliotek Bibliotekskunder behöver inget intyg över sin läsnedsättning utan man för en diskussion med kunden och går igenom begränsningarna. Även institutioner (skolor, serviceboenden, seniorhem m.fl.) kan vara kunder hos Celia Direkt hos Celia (i undantagsfall) Det krävs fortfarande ett intyg över läsnedsättning. I fortsättningen kommer kunderna att i allt högre grad hänvisas vidare till allmänna bibliotek, vilket gör att man stegvis kan slopa intygskravet.

Några ord om talboksanvändning

Användning av talböcker Talböcker ger möjlighet att läsa trots olika typer av funktionshinder  leder till större jämlikhet och delaktighet Kan kräva tillvänjning, det är ofta svårt i början (auditivt) En ny dimension i läsandet  inläsaren har en betydande roll i läsupplevelsen Det är bra att börja med kortare böcker Fördel jämfört med tryckta böcker: talboken ger läsaren fri rörlighet

Seniorer Talböcker gör det möjligt att läsa trots synproblem och rörelsehinder Enligt statistiken är 70–79-åringarna flitiga läsare, men från 80-årsålder sjunker användningen – beror det på nedsatt funktionsförmåga och problem med synen?

Dyslexi – grundläggande information Lässvårigheter Läsa rätt, flyt i läsningen Förstå texten man läser Skrivsvårigheter Rättskrivning, flyt i skrivandet Skrivproduktion, svårt att själv producera text Lässvårigheter går ofta hand i hand med andra inlärningssvårigheter såsom koncentrationsproblem och problem med korttidsminnet Lässvårigheter är ärftliga och det kan finnas flera barn eller en eller förälder i familjen som har lässvårigheter

Fördelar med talböcker för barn med lässvårigheter Ordförrådet samt förståelsen av det man läser och språkets uppbyggnad ökar Lässvårigheterna minskar, läsningen går smidigare och snabbare Det kan bli skojigt att läsa! Skönlitteratur och roliga böcker som lånats på biblioteket utvecklar barns läsförmåga och det blir även lättare att läsa läroböcker Undersökning om läroböcker i form av talböcker från Östra Finlands universitet (2014): 95 procent av eleverna ansåg att talböckerna var nyttiga för dem http://epublications.uef.fi/pub/urn_isbn_978-952-61-1329-6/urn_isbn_978-952-61-1329-6.pdf

Att lyssna på talböcker

Talboken Daisy Alla Celias talböcker är i Daisy-format: Lätta att bläddra i Man kan lägga in bokmärken Man kan avbryta lyssningen och fortsätta från samma ställe Funktionerna finns tillgängliga när man lyssnar på boken med Daisy-spelare eller -program

Lyssna på talböcker Cd-skivor Man kan lyssna direkt i Celianet Med surfplatta, smarttelefon (iOS, Android) Med dator Man kan ladda ned och lyssna med ett Daisy-läsprogram Med surfplatta och smarttelefon Cd-skivor mp3-spelare, dvd-spelare Daisy-spelare

Anvisningar för att lyssna Ytterligare information om att lyssna på böcker på olika sätt: http://www.celia.fi/sv/las-talbocker/ Celias kunder kommer att få tillgång till en gratis app under 2015 (för iOS- och Android)

Pratsam Reader -app Fungerar på smarttelefoner och surfplattor med användarsystemen Android och iOS Strömmande läsning och nedladdning Första versionen kommer under sommaren 2015 Samma produkt används i Sverige och Norge

Hur kan biblioteken betjäna personer som har svårt att läsa?

Hur kan biblioteken betjäna personer som har svårt att läsa? Inloggningsuppgifter till Celias webbtjänst (Vera-inloggning) Vägledning och rådgivning Cd-samling med talböcker att låna Information till intressegrupper i området (skolor, servicehus osv.)

Vad är Vera? Namnet på Celias webbtjänster Vera-kunder = kunder som använder talböcker via Celias webbtjänster Bibliotekspersonalen registrerar Vera-kunder på Celianet Anvisning: Hanteringen av Vera-kundens uppgifter på biblioteket Personalen ska gå igenom begränsningarna med materialet från Celia med kunden. Anvisningar för kundsamtal finns i Handboken om samarbetet med Celia för bibliotek.

Hur betjänar man kunder som inte använder webbtjänster? Biblioteket kan upprätta en samling med cd-skivor att låna ut Celia har startpaket med cd-skivor för bibliotek Personalen ska gå igenom begränsningarna med materialet från Celia med kunden. Anvisningar för kundsamtal finns i Handboken om samarbetet med Celia för bibliotek.

Anvisningar och stöd till biblioteken Anvisningarna finns här: www.celia.fi/sv/bli-kund/tjanster-bibliotek/info-bibliotek/ Det viktigaste är Handboken om samarbetet med Celia för bibliotek Celias kundtjänst (telefon, chatt, e-post) svarar på alla frågor På Facebook finns gruppen Projektet Bibliotek för alla

Exempel och erfarenheter från bibliotek

Åbo stadsbibliotek En projektanställd anlitad för 2 månader Flera utbildningar och workshoppar för personal liksom samverkan i team och på närbibliotek Information om Celia till samarbetspartners som skolor och servicehus Evenemang på De äldres vecka 2014, bland annat föreläsningen Studia generalia för seniorer på huvudbiblioteket på temat ”Är det svårt att läsa? Hjälp från biblioteket” Guidade visningar på huvudbiblioteket och boktipsen har fått en Celia-del och på olika evenemang nämns Celia på PopUp-sätt Våren 2015: intressegrupperna informeras om temat ”Celia för proffs”

Åbo Man går aktivt ut med information via olika kanaler: till media, på Facebook, på bibliotek, på bibliotekets webbplats, till intressegrupper osv.

Tammerfors Ansvaret har fördelats på olika bibliotek inom regionen Kunderna får inloggningsuppgifter till Vera via tidsbokning; lugn plats och situation är viktigt Tidsbokningen görs via en webblankett eller på pappersblankett (finns på alla bibliotek) Tillgänglighet har införts i Tammerfors stadsbiblioteks strategi Man informerar aktivt kunderna och biblioteken har även förankrat det utåt

Vasa Samarbete mellan Datero rf och stadsbiblioteket Böcker för öronen – tvåspråkig talboksklubb Målgruppen är personer med olika slags läsnedsättningar, men alla som är intresserade av talböcker är välkomna Låg tröskel att vara med: man behöver inte berätta om de böcker man läst, utan kan även komma och bara lyssna Samlas en gång per månad, fyra ledare

HelMet-biblioteken Information om talböcker framme synligt i webbtjänsten Dessutom har Esbo stadsbiblioteks ledningsgrupp godkänt en modell för verksamheten i Esbo (hur man skapar inloggningsuppgifter, hur man berättar om kundtjänsten osv.)

Hur ska man börja?

Inleda samarbete Anmäl ditt bibliotek som kund hos Celia En plan över hur verksamheten ska starta måste upprättas inom biblioteket, se verksamhetsmodell på sidan: www.celia.fi/sv/bli-kund/tjanster-bibliotek/info-bibliotek/ I handboken för samarbetet med Celia finns det vanliga frågor, grundläggande information osv. Gemensam lanseringsdag för tjänsten på hösten: tisdagen den 8.9.2015 (internationella läskunnighetsdagen)

Tips vid planering av talbokstjänst Biblioteksledningen har godkänt att det startas en talbokstjänst Biblioteket har ingått ett samarbetsavtal med Celia. Avtalet kan ingås på nätet: www.celia.fi/sv/bli-kund/anstalt-skola-bibliotek-daghem-eller-annat-samfund-blir-celias-kund/ Inom biblioteket finns det en arbetsgrupp eller ett team med några personer som ansvarar för att starta talbokstjänsten. Biblioteket som startar talbokstjänsten erbjuder kunder med läsnedsättning inloggningsuppgifter till Celias webbtjänst. Utöver webbtjänsten kan biblioteket skapa en samling med cd-skivor med talböcker att låna ut. Bibliotekets personal erbjuds utbildning i användningen av talböcker och kundservice. I handboken om samarbetet med Celia finns det anvisningar till bibliotekets personal och man kan beställa presentationsmaterial till kunderna från Celia.

När man öppnar en talbokstjänst för kunder har ansvariga personer utsetts för tjänsten har hela personalen grundläggande kunskaper om tjänsten. Alla anställda vet vem talböckerna som Celia producerar erbjuds till, hur kunden kan använda dem och vem man kan fråga efter mer information informeras kunder, intressegrupper och lokala medier om tjänsten via olika kanaler (t.ex. lokaltidningar, sociala medier och samarbeten med skolor) har man tagit in de talböcker som Celia producerar som en del av bibliotekets grundläggande verksamhet: eventuella boktips, presentationer av material osv.

Mer information Hjälp med användning av talböcker, rådgivning till kunder med mera får du på Celias kundtjänst: www.celia.fi/sv/om-celia/kontaktuppgifter/ Projektet Bibliotek för alla: Projektledarens kontaktuppgifter: Rauha Maarno, rauha.maarno@celia.fi, tfn 040 647 6582 Fr.o.m. juli, 2015: Elina Kilpiö, elina.kilpio@celia.fi, tfn 040 565 2634

Tack!