Digisams juridiska arbete och lite om upphovsrättslagen

I december 2013 påbörjades Digisams juridiska arbete. Bildområdet först ut. Två arbetsgrupper (avtalsgruppen och referensgruppen) tillsattes med uppdrag att ta fram grundvillkor för avtal om kulturarvsinstitutionernas användning av upphovsrättsligt skyddat bildmaterial och en vägledning om upphovsrätt och angränsande lagstiftning. En tredje arbetsgrupp, förhandlingsdelegationen, tillsattes under vintern 2014 och jobbar fortfarande. Digisams juridiska arbete

Resultatet så här långt: Grundvillkor för enskilda bildavtal Pilotprojekt x 2 Vägledning om upphovsrätt och angränsande lagstiftning och avtalsmallar – se strax! Pågående förhandling om bildavtalsmall, pris- nivåer och rapportering

Innehåll: Beskrivning av gällande upphovsrättslag: Verket Skyddet Undantagen Rättighetshavaren Särskilt om allmänna handlingar Lagstiftning om samtycke från människor på bild x 3 Sociala medier Checklistor x 2 Avtalsmallar x 5: 1) ”Grundvillkoren” 2) Avtalstext anställd fotograf 3) Avtalstext uppdragsfotograf 4) Överlåtelse av bildsamling 5) Information till användare

Ett öppet möte för samtliga 24 statliga kulturarvsinstitutioner hölls den 5 maj på Historiska museet i Stockholm. Då framkom behov av tillstånd för att få använda upphovsrättsligt skyddade bilder. Främsta farhågan var att det skulle bli för dyrt.

Frågeställningar under ”resan”? Icke offentliggjorda verk Storskaligt bruk Tredje mans användning och sociala medier Rapportering och kostnad för de enskilda bildavtalen CC BY: StockMonkeys.com

Upphovsrätt för kulturarvsinstitutioner

Upphovsrättslagen skyddar Olika typer av verk: -Skönlitterära eller beskrivande framställningar i skrift eller tal -Datorprogram -Musikaliska och sceniska verk -Filmverk -Fotografiskt verk eller annat alster av bildkonst -Alster av byggnads- eller brukskonst -Verk som kommit till uttryck på annat sätt Närstående rättigheter: -Utövande konstnärer -Producenträttigheter -Radio- och TV-företag -Framställare av kataloger -Fotografer Verkshöjd handlar om ett originellt och personligt utförande, inte en idé eller ett visst ämne

Vilket skydd erbjuds? Upphovsmannens ensamrätt: Ekonomisk upphovsrätt Exemplarframställning och tillgängliggörande för allmänheten i ursprungligt och bearbetat skick och i annan konstart eller teknik. Översättningar och bearbetningar Ej i strid med originalverket I ”fri anslutning skapat nytt och självständigt verk”

Vilket skydd erbjuds? Upphovsmannens ensamrätt: Ideell upphovsrätt  Namnangivelserätt  Rätt att motsätta sig kränkande bearbetning och/eller kränkande sammanhang. Källangivelse enligt god sed och ändring endast i den utsträckning som användningen kräver. Den ideella upphovsrätten är tvingande rätt!

Särskilt om upphovsrättslagen och fotografier Skiftet från fotolag till upphovsrättslag 1 juli 1994 Fotolagen:  ”Fotografier med vetenskapligt eller konst- närligt värde” och ”Fotografier i allmänhet”  Beställarregeln Skyddet enligt fotolagen:  Omfattade exempelvis inte ”överföring till annan konstart” Upphovsrättslagen:  ”Fotografiska verk” och ”Fotografiska bilder” eller ”Fotografrätten” (= närstående rättighet)  Beställd porträttbild

Skyddstiderna Skyddstiderna för verk och bilder - 70-årsregeln för verk - 50-årsregeln för närstående rättigheter (t.ex. bilder) Särskilt om skyddstiden för fotografier Innan år 1994: 50-årsregel för fotografier med vetenskapligt eller konstnärligt värde, och 25-årsregel för fotografier i allmänhet Efter år 1994 (eg. 1996): 70-årsregeln för fotografiska verk 50-årsregeln för fotografiska bilder  Fotografier ”i allmänhet” som togs innan 1969 är fria!

Inskränkningar i upphovsrätten – av intresse för kulturarvsinstitutioner Arkiv och bibliotek – Obs! Inget krav på offentliggjort verk - Exemplar för bevarande-, kompletterande- och forskningsändamål - Förse lånesökande med exemplar av enskild artikel eller korta avsnitt - Användning i läsapparater - Gäller endast statliga och kommunala arkivmyndigheter samt vetenskapliga, fackbibliotek och folkbibliotek som drivs av det allmänna. Herrelösa verk - Ny från 29 oktober Herrelösa verk – upphovspersonen är okänd eller är svår att hitta - Exemplarframställning och tillgängliggörande - Herrelösa verk i skrifter och filmer samt ljudupptagningar - Endast för bibliotek, utbildningsinstitutioner och museer för allmänheten eller film- och ljudarvsinstitutioner - Registrering sker hos PRV

Inskränkningar i upphovsrätten – av intresse för kulturarvsinstitutioner Offentlig visning av konstverk - Endast verk som har utgivits eller som upphovsmannen själv har överlåtit exemplar av Fri avbildning av konstverk - Stadigvarande placering utomhus på allmän plats - Annonser inför och under utställning/försäljning - Konstverk som ingår i samling  ej i digital form! - Byggnader

Upphovsrätten i en anställning Den s k tumregeln gäller om inget annat har avtalats. Arbetsgivaren har rätt att använda det skapade i sin normala verksamhet.  Upphovsrätten ligger kvar hos upphovspersonen. Mer omfattande rätt behöver arbetsgivaren avtala om. Undantag för datorprogram - § 40 a Efter anställningen – vad gäller då?

Donation/gåva till institutionen Att enbart få äganderätten till den donerade samlingen innebär inte att den också får användas upphovsrättsligt.  Användarrätten behöver regleras i ett avtal. Viktiga frågor: Är den donerade samlingen offentliggjord? Är gåvogivaren upphovspersonen eller rättighetshavare?

Vad är en avtalslicens? -Reglerad i upphovsrättslagen – nordisk modell -§ 42 d för arkiv och bibliotek och § 42 h generell -Till för brukaren/användaren -Endast vid storskaligt, oöverblickbart nyttjande -Avgränsat användningsområde -Avtal tecknas med representativ upphovsmannaorganisation och gäller verk som används i Sverige på det avgränsade området -Omfattar samtliga upphovsmän, även icke-medlemmar -Möjlighet för den enskilde upphovspersonen att hoppa av avtalet, s.k.”opt-out”

”Behöver vi teckna det aktuella bildavtalet?”

Tre bra anledningar: 1)Om man inte har förvärvat nödvändiga bildrättigheter krävs tillstånd troligen enligt nuvarande upphovsrättslag 2)Med ett bra bildavtal kommer kulturarvsinstitutionen att slippa fundera på rättighetsfrågorna och administrationen kring dem 3)Ett bildavtal är en förutsättning för att institutionen ska uppfylla sitt uppdrag till 100 % och kunna tillgängliggöra hela sitt bildarkiv digitalt