Johan Niss, naturskyddsenheten

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Regional digital agenda för Östergötland
Advertisements

Program 14:00 Inledning (Malin Lund, Eva Wallander, Henrick Blank)
Länsstyrelsens uppdrag transporter och miljö
Tillägg till översiktsplanen •Tillägg kan göras för t.ex. en planeringsfråga som tidigare inte har tagits upp i översiktsplanen. •Genom tillägget görs.
Våtmarksstrategi och fortsatt arbete HUT Skåne i Sjöbo
Samordnare Digital agenda Västra Götalands län
Strategi för ökad och säker cykling Delredovisning 1 april
TerrAkvatisk bristanalys för hållbara landskap Johan Törnblom
DEFINITIONER AV DE 16 SVENSKA MILJÖKVALITETSMÅLEN
Biologisk mångfald.
Regional digital agenda för Östergötland
Näringsdepartementet Pilotlän för grön utveckling Regional workshop 28 maj 2013 Fredrik von Malmborg, Näringsdepartementet.
Levande skogar.
Strategi för biologisk mångfald
Diskussionspunkter Allmänt Viktigt att se vad som finns i landskapet runt IS-biotoperna, och vilken historia/kontinuitet själva IS-biotopen och omgivande.
Uthållig kommun – ett verktyg för att nå målen 22% av landets kommuner 100% av länets kommuner Kalmar nationellt pilotlän.
Skriv här ArtDatabanken Konventionen om biologisk mångfald Från Rio till idag – vad gör vi nu? Jan Terstad ArtDatabanken, programchef Naturtyper och naturvård.
Regional uppföljning och bedömning av Levande skogar 2014
Fysisk planering Arrie dammar – tre kommuner o en region Kristina L Nilsson Arkitekt, Tekn.dr, universitetslektor Inst. för Landskapsplanering Ultuna
Nagoya och svensk miljöpolitik
”Ett hållbart Blekinge” – Hur ska vi nå miljömålen?
BiodiverCity Annika Kruuse, miljöförvaltningen Malmö stad
Havsplanering – till glädje och nytta för alla
FOSSILFRI KOMMUN 28 mars 2007 Sala kommuns klimatarbete Lisa Granström
1. Begränsad klimatpåverkan
Attraktiv kust - Norra Bohuslän - Förutsättningar och strategier.
Vägen mot handlingsprogrammet… Spela samman – en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet, SOU 2010:11 Litteraturutredningen, SOU 2012:65.
1 3 viktiga anpassningar, specifikt för arbetgrupperna: 1. Anpassa riktlinjer och utbildningar utifrån målbilderna. Hänsynskrävande biotoper, kantzoner.
Bevara, använda och utveckla Mats Riddersporre
LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG
LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG
Regional utvecklingsstrategi för Skåne
Miljömålen och förorenade områden
Miljömålen – regional dialog Amanda Palmstierna miljömålsamordnare.
Vattenförsörjningsplaner
ÖP-läget i kommunerna. Den 21 juni tog riksdagen beslut om en ny plan- och bygglag som börjar gälla den 2 maj I och med förändringen stärks översiktsplanens.
Åtgärdsprogram för miljömålen Anna Bredberg och Åsa Eklund Öberg Miljömålssamordnare/Energi- och klimatstrateg.
Parallellt seminarium Ett rikt växt- och djurliv – introduktion  Vad har hänt hittills & vad händer härnäst?  Vad är miljömålet Ett rikt.
LH inleder: Välkomna! Syfte med dagen Lst´s roll
Kerstin Lundin-Segerlund Miljömålsarbete i Norrbotten Jörgen Naalisvaara ”Norrlandsmöte”, Umeå 19 oktober 2011.
Vad betyder ekosystemtjänster för samhällsplanering, näringsliv och naturvård? Kunskapskonferens 12 nov Syftet var att erbjuda kompetensutveckling och.
Susanne Dahlberg, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska enheten
Vattenförvaltning och vattenrådens roll
Pilotlänens rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal om energi- och klimatarbetet.
Otilia Johansson (tidigare vikarierande kommunekolog, Lycksele kommun)
Utpekandet av nya limniska och marina Natura 2000-områden
1. 2 Smart TillväxtHållbar TillväxtTillväxt för alla Innovation « Innovationsunionen » Koldioxidsnål ekonomi « Ett resurseffektiv Europa » Nya jobb «
Generellt biotopskydd Britta Johansson
LEVANDE SKOGAR Om skogsindustrins arbete med biologisk mångfald.
En kartläggning av skyddsvärda insekter på sandmarker och torrängar Inventering av Nybro kommun Niklas Johansson, Baskarp.
Carl Johan Sanglert Kulturmiljöenheten Miljö- och samhällsbyggnadsenheten Länsstyrelsen i Jönköpings län / RUS
1:a advent 2006 Vision Gotland 2025 Tre minuter om Gotlands framtid.
Grön infrastruktur och modern metod för biotopkartering* med exempel på ekosystemtjänster Klara Tullback Rosenström, Länsstyrelsen Stockholm * vegetationskarta.
Miljö- och energidepartementet Miljö- och energidepartementet informerar 15 september 2016 Magnus Bergström.
Naturvårdsarbetet i Skåne

Miljö Ekonomiska Sociala
Grön översiktsplan i Vilhelmina kommun
Skydd av dricksvattentäkter i Stockholms län
Lokala miljömål och nationellt stöd
Pilotlän för grön utveckling
Varför ett nytt åtgärdsprogram?
INFOGA SIDFOT (PROJEKTNAMN, AVSÄNDARE, ÄMNE ...)
Vi driver omställningen
Naturvårdskonferensen Fredrik Nordwall
Kommunikationssatsning skyddad natur Läget just nu
ArtDatabanken Till styrmodell .
Socialstyrelsens arbete mot våld i nära relation
Jeanette Schlaucher Miljöstrategiska enheten Länsstyrelsen Skåne Hej!
Upplevelser och växande kunskap med Skogen i Skolan
Presentationens avskrift:

Johan Niss, naturskyddsenheten Naturvårdsstrategi - Vägen till ett biologiskt rikare Skåne Johan Niss, naturskyddsenheten

Arbetet så här långt Artpoolsanalys och kommunrapport framtagen. Redovisning från 5 dialogmöten med ideella/experter, regionala organisationer, markägare och kommuner finns på hemsidan. Sammanställning av remissvaren - utkast. Medel avsatta för att undersöka behov och förutsättningar för en naturvårdsportal. Region Skåne + Länsstyrelsen.

Strategins fyra delar Bevara värdekärnorna Utöka värdetrakterna Ökad hänsyn i landskapet Bind samman värdetrakterna

Värdetrakter - värdekärnor Artpoolsanalysen – regionala värdetrakter/kärnor, fortsätta analysen med signalarter etc Nationellt och regionalt värdefulla vatten Marint – naturtyper: ålgräsängar, hårdbottnar, orörda mjukbottnar, grunda bottnar etc. Vardagslandskapets värdekärnor - lövängarna i nordöstra Skåne, ruderatmarker etc. Kommunala värdetrakter/kärnor Markägarens värdetrakter/kärnor

Rödlistade arter i sandiga miljöer För artrika sandig miljöer ser artpollen ut så här:, här framkommer att de artrikast rutorna finns i Vombsänka och i sydöstra Linderödsåsen. Och vid militära övningsfält Jämför man artpoolskartan med jordartskartan finner man . . Att de rödlistade arter finns där sandiga miljöer finns isälvssediment Grönt och sand orange. Vilket inta är oväntat. 9 traker är ut pekade speciellt viktiga gör arter knutna till sandiga miljöer.

Rödlistade arter i bokskog Här är artpools kartan för bokskogsarter. Som vi hittar man framförallt gränsområden mellan skog och slätt eller risbygder samt på åsarna. trakter för bokskogsarter blå färg har pekats ut Områden kring Lindrödsåsen , Södeösen , Fyledalen och uppe vid Ivösjön finns speciellt mycket arter. Mönstret samman faller i stora delar med ädellövstrakter utpekade inom i den regionala skogsstrategin .

Överlapp av artrika trakter Trakter rödlistade arter Lägger man ihop alla trakter för öppna gräsmark/sandmark blå randiga och skog / trädbärande blå marker . Får man överblick var de värdfulla områden finns i landskapet. I ett par områden Ser man att det finns ett stort överlapp av traker för öppna mark och trädbärande miljöer. Och här finns också de artrikaste områden. Jmf med trakter för rödlistan.

Ökad hänsyn i vardagslandskapet Ett vardagslandskap att leva och verka i, med plats för och hänsyn till biologisk mångfald Markägare, förvaltare, kommuner och näringsliv Ökad hänsyn till den biologiska mångfalden i jord- och skogsbruk samt fiske.  Den biologiska mångfalden i vardagslandskapet och i vattenmiljöerna ska stärkas (och ekosystemtjänsterna säkras genom att etablera en fungerande grön infrastruktur).  Ett livskraftigt lantbruk i hela Skåne.  Inga nya invasiva arter etableras.

Bind samman värdetrakterna Länkar för arters spridning genom vardagslandskapet Skapa en grön infrastruktur för biologisk mångfald genom fungerande spridningsmöjligheter. Bevara värdekärnorna i vardagslandskapet. Öka den biologiska mångfalden i vardagslandskapet. Öka kunskaperna om natur- och kulturmiljövärdena i vardagslandskapet.

Bevara värdekärnorna Värdekärnor av särskilt värdefull natur bevaras med skydd och skötsel. Statliga insatserna fokuserar på detta. Att behålla och utveckla den biologiska mångfalden i värdekärnorna. Att öka de skyddade naturområdena i och kring värdekärnorna. Att stärka kunskapen om den biologiska mångfalden i värdetrakterna.

Utöka värdetrakterna Att runt 20 procent av de naturligt förekommande miljöerna ska skyddas (Per Angelstam et al, Skogsstyrelsen 2010).  Att de skyddade värdekärnorna är fördelade geografiskt så att de ligger rätt placerade i landskapet och förstärker varandra.  Att finanseringen för skydd och skötsel täcker behoven.

Vad kan kommunerna göra? Översiktsplaner och detaljplaner baserade på aktuella naturvårdsprogram Naturreservatsbildning Naturvårdsanpassa förvaltningen av gata, park och markreserver Anta lokala åtgärdsprogram Delta i arbetet med regional handlingsplan för grön infrastruktur

Verksamhet 2015 Beslut om strategin juni 2015. Handlingsprogram klart senast december 2015. Samordnas med revideringen av det regionala åtgärdsprogrammet för miljömålsarbetet (2016-2020). Regional handlingsplan för grön infrastruktur – Skåne med som pilotlän, samordnas med värdetraktsarbetet. Start från 1/1-16 och handlingsplan klar 2017. Påbörja arbetet med en värdetrakt – Österlens sandmarker eller Linderödsåsens betesmarker?

Verksamhet 2015 Arbete 2015, forts Kortversion av strategin tas fram. Påbörja arbetet med en Naturvårdsportal, samlad information om naturvård i Skåne. Ansvarsarter och ansvarsmiljöer för Skåne. Riksintresse för naturvård. Goda exempel. Kommundialog – involvera politiker och fler? Verktygslåda för kommunerna? Utveckla artpoolsanalysen?