PEDAGOGISKPLANERING BIOLOGI ÅK 8

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vårt blodomlopp Våra celler behöver hela tiden syre och olika näringsämnen.
Advertisements

Planering, genomförande av undervisning och bedömning enligt Lgr 11
Språket - ett hjälpmedel eller ett hinder?
Att bedöma elevers kunskaper i NO Anders Jönsson.
Blodet och transporterna
Från Fanta till Fleece Lokal pedagogisk planering Biologi åk 5
Kön, genus och jämställdhet Lokal pedagogisk planering Sh åk 9
Öppen lab. kring cellandningen
Din kropp består av miljarder celler!
Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har.
KURS ht-11 Välkommen! Ann-Sofie, Anette, Curta, Håkan, Karin
TEMA: HOMO SAPIENS NUTIDSMÄNNISKAN.
Lokal pedagogisk planering
HUR FUNGERAR KROPPEN? Bild 2
Repetition Djur- och växtcellens struktur.
Kroppens blodsystem Sambandet mellan Hjärtat Lungorna Matspjälkningen
Kroppens blodsystem Sambandet mellan Hjärtat Lungorna Matspjälkningen.
observation förutsägelser experiment förenklingar.
Repetition inför NP i biologi
Blodet och blodomloppet
Hjärtat och blodomloppet
Från vardagskunskap till vetenskap
Tema Kär och galen.
Del 1: Naturvetenskap s. 6-7
Celler, organ och organsystem
Id Hk NO HOMO SAPIENS MÄNNISKAN SO Bd En Sv Ma.
Repetition inför NP i biologi
Hjärtat och blodet Blå grupp.
Mål: Människans organsystem, organens namn, placering och funktion.
En pp om blodomlopp och andning alltså andningsystemet
Kurs år 8 Människokroppen Sex och Samlevnad
Förstå, jämföra och föreslå åtgärder Centrala ord och begrepp
Religionskunskap 1, 50 p. Religionskunskap 1, 50 p.
Mikrobiologi.
Blodet … och transporterna I vilka delar av kroppen finns det blod?
Pedagogisk planering Brönjaskolan
Vad behöver vi mat till? Energi Byggmaterial Cellandning:
Fysik höstterminen 2012 Optik Atom- och kärnfysik Universum
Människan som organism
Välkomna hit! Film – på vilket sätt är bedömning en (liten) del av all vår verksamhet? Kursplanens uppbyggnad. Skillnad strävansmål / uppnåendemål? Kunskapssynen.
Näringsämnen Proteiner: Fett: Kolhydrater: Vitaminer och mineraler
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
ASTRONOMI.
Blodet och transporterna
MATSPJÄLKNINGEN.
Blodet Blodtransport.
Blodomloppet.
Biologiperiod klass 8 Vecka 2-4 och Vecka 6-7 Vecka 2-4 och Vecka 6-7.
Vad är fysik? Ordet fysik härstammar från grekiskan och latin. Ordet betyder ”naturlig” Vad är naturligt? Skriv upp minst 5 ord som du förknippar med naturlig.
BI p Vårterminen 2011 BIOLOGI-BREDDNING. Mål ha fördjupat eller breddat sina kunskaper inom valt ämnesområde samt ha fördjupat sin förståelse av.
Marie Norelius Kemiförsök Marie Norelius
Välkomna Klassbloggen Lärare i klassen Skolrådsrepresentanter
BIOLOGI - Människokroppen
Nationer, ideologier och folkmord genom
Människan – din hälsa I arbetsområdet kommer vi att studera människokroppen och vad som påverkar din mentala och fysiska hälsa. Vad behöver du egentligen.
Hjärtat & Blodomloppet
 a) Elevsvar 1 (E)  ”Vi blev mer bofasta eftersom vi skulle skörda maten som vi sått var vi tvungna att stanna kvar där eller komma tillbaks.”  Kommentar:
Håkan Tornhagsskolan 2016 I.Organism II.Organ III.Vävnad IV.Cell V.Organell VI.Molekyl VII.Atom VIII.Proton/Neutron/ Elektron IX.Kvarkar Cellandning.
PEDAGOGISKPLANERING FYSIK ÅK 7
MÄNNISKOKROPPEN Biologi åk 7 HAGABODASKOLAN – VALDI IVANCIC.
Matspjälkningssystemet
Energi och Näringsämnen
- En livsnödvändig funktion
IBSE Viktiga punkter i IBSE
Ett samarbete mellan biologi, BILD och idrott och hälsa
Energi och Näringsämnen
Hjärtat och blodomloppet
Människokroppen - celler i samarbete
Presentationens avskrift:

PEDAGOGISKPLANERING BIOLOGI ÅK 8 Syftet med att läsa biologi i åk 8: Genom undervisningen i biologi ska du sammanfattningsvis få förutsättningar att utveckla din förmåga att Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet Genomföra systematiska undersökningar i biologi Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället Läroplanens centrala innehåll: Natur och samhälle Aktuella samhällsfrågor som rör biologi. Kropp och hälsa Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan. Människans sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. Metoder för att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter på individnivå, på global nivå och i ett historiskt perspektiv. Evolutionens mekanismer och uttryck, samt ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö. Biologin och världsbilden Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för samhället, människors levnadsvillkor samt synen på naturen och naturvetenskapen. Aktuella forskningsområden inom biologi, till exempel bioteknik. De biologiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet. Biologins metoder och arbetssätt Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. Sambandet mellan biologiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier. Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi. Bedömningen Sker genom laborationer, muntliga förhör, skriftligt prov och eget arbete.   (Till läraren: strömmande video: cellstaden, VHS graviditet, LAB dissektion av hjärtslag, blodgruppering, lungvolym och korven) Det historiska, etiska och internationella samt miljö perspektivet skall alltid beaktas!  Undervisningen: Lärarledda genomgångar Laborationer Demonstrationer med teorigenomgångar efteråt. Hemläxor Genomföra ett eget arbete    Bedömningssätt: Läxförhör Teoretiska prov. Laborationer och laborationsrapporter. Diskussioner i grupp, bedömning efter matris.

VECKOPLANERING I BIOLOGI Pedagogisk planering Biologi Åk 8 VECKA DAG VECKOPLANERING I BIOLOGI 5 Tisdag Människokroppens celler hur hänger det ihop med fotosyntesen/cellandningen? s. 202-207 Torsdag Cellsystemet och kroppens arbetsenheter s. 202-207 Fredag Födan och matspjälkningen s.208-211, bildspel 6 Matspjälkningen s.212-219 Matspjälkningen s.212-217 Matspjälkningssjukdomar s 218-219 7 Lungorna och luftvägarna s.222-225 + laboration Luftvägssjukdomar s 225 Blodomloppet s. 226-229 8 Blodomloppet s. 226-229,Sjukdomar i hjärta, kärl och blod samt njurarna s.236-23 Dissektion Prov människokroppen s. 222-241 9 Huden, skelettet och musklerna s.242-255 Sex och samlevnad Fortplantning och sexualitet s. 282-304 11 Puberteten och könsorganen inkl. menstruation s.286-289 Människans sexualitet och preventivmetoder s. 290-293 12 Barnets tillkomst och abort s.294-298 Hygien och sjukdomar s.299-303 ttf 13 Det sexigaste provet du någonsin haft. Diskussioner Tips: Tänk på att alla förhör, laborationer och prov är betygsgrundande. Din aktivitet på lektionerna väger också tungt i betygssättningen. Att läsa genom avsnittet innan genomgången, gör att du kan bli mer aktiv, än om du inte läst. Allt du gör/inte gör räknas. Kom ihåg – Det är coolt att vara smart, så gör bara smarta val! Lycka till!  

Människokroppens 202-221 För betyget E krävs att du kan: Hur en cell är uppbyggd med cellmembran, cellkärna, organeller. Att DNA ligger i cellkärnan. Se utdelad kopia Hur cellen får energi. s 202 Att det finns olika typer utav celler och att du kan namnge några. S 203 Vilka organ som finns i kroppen.(var hjärtat, levern magsäcken, njurar, lungor o.s.v. sitter). S 212 Hur cellerna förökar sig. S 203 Vad cancer är. S 204 Vilka näringsämnen vi behöver få i oss. (Kolhydrater, fetter, proteiner, mineraler, vitaminer och enzymer) s 208-210 Hur maten i stora drag bryts ner i kroppen. S 212-217 Några matspjälkningssjukdomar. S 218-219   För betyget C krävs att du kan alla kraven för betyget E och: Vilka delar andningsorganen består av. Hur de olika organen i kroppen fungerar. Förklara i punktform hur proteiner, kolhydrater och fetter bryts ner, vilka enzymer som används och hur kroppen tar upp dem och var de används i kroppen. Kunna namnge och förklara matspjälkningsenzymernas roll vid sönderdelningen av födan. Hur organen i kroppen samarbetar med varandra. Hur vi lever i symbios med bakterierna i kroppen.  För betyget A krävs att du kan alla kraven för betygen E ,C och Hur de olika organen i kroppen samarbetar. Beskriva hur proteiner, kolhydrater och fetter bryts ner, vilka enzymer som används och hur kroppen tar upp dem och var de används i kroppen. Kunna koppla ihop det vi lärt oss under lektionerna med relevanta exempel hämtade från samhället hur vi äter och hur det påverkar oss. Kunna utforma välutvecklade motiveringar, för diskussionerna framåt samt fördjupa dem, Kan föra välutvecklade resonemang om hälsa, sjukdom. Blodomlopp och immunförsvar: För betyget E krävs att du kan:: Hur kroppen transporterar syre till musklerna s 223 Några sjukdomar som lungorna kan ha. S 225 Lilla- och stora- kretsloppet. S 227 Hur ett hjärta fungerar. S 228 Vad artär, ven och kapillär är. S 227 Var blodet bildas. S 231 Någon sjukdom som drabbar hjärta och blodomlopp. S 236-237 Vad njurarna gör och i stort hur de fungerar. S 238-239 Någon sjukdom som kan drabba njurarna. S 239 Kunna motivera och till viss del föra diskussionerna framåt. Kan föra enkla resonemang kring hälsa och sjukdom. För betyget C krävs att du kan: alla kraven för betyget E. Förklara grundligt hur lilla och stora kretsloppet fungerar. Vilka delar som blodet består av. Vilka sjukdomar som kan drabba hjärta och blodomlopp. Hur immunförsvaret fungerar. Hur njurar och levern renar blodet. Kunna motivera och föra diskussionerna framåt. Kan föra resonemang kring hälsa och sjukdom. För betyget A krävs att du kan alla kraven för betygen E och C och:: Beskriva hur blodet transporteras genom kroppen via stora och lilla kretsloppet i detalj. Förklara höghöjdsträning och bloddopning. Förklara hur kroppen tar hand om en bakterie infektion eller en virus infektion. Kunna koppla ihop det vi lärt oss under lektionerna med relevanta exempel hämtade från samhället exempelvis hur sjukdomar sprids och hur det påverkar samhället. Hur blod hanteras med tanke på smittspridning.