Information ST-läkare 23 April Jenny Sarrion Anette Svenningsson

Arbetsförmedlingens uppdrag (enl. förordningen) Arbetsförmedlingen ska verka för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt genom att: effektivt sammanföra dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden bidra till att stadigvarande öka sysselsättningen på lång sikt Utöver detta ska Arbetsförmedlingen säkerställa att: kompletterande aktörer är en del i myndighetens tjänsteutbud, arbetslöshetsförsäkringen fungerar som omställningsförsäkring myndigheten förhindrar felaktiga utbetalningar.

Arbetsförmedlingens uppdrag enl. regleringsbrevet Insatser för att förhindra alt bryta långvarig arbetslöshet Hög aktivitetsnivå Insatser av god kvalitet Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning Aktivitetsrapportering Aktiv matchning

Arbetsförmedlingen ska stödja Två kunder Arbetsökande och Arbetsgivare. - Extra stöd till dem som ”riskerar långvarig arbetslöshet” – kompensera nedsatt arbetsförmåga med tex lönestöd, hjälpmedel mm. Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och försäkringskassan är ett uppdrag av många.

Gapet har senaste året ökat mellan de som bedöms ha svårigheter att närma sig arbetsmarknaden och de som har lättare att närma sig arbetsmarknaden. I nuläget 67% av inskrivna på Arbetsförmedlingen som bedöms ha svårigheter. Utsatta grupper är: personer med endast förgymnasial utbildning, personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, arbetslösa i åldern 55-64 år och utomeuropeiskt födda. Vad beror det på? Arbetsmarknaden har förändrats. ”Lättare” arbete försvinner, rationaliseras bort. Ställs högre krav, kunna vara flexibel, sociala färdigheter är viktigt. Många arbetsgivare kräver gymnasiekompetens. Kunna det svenska språket. På arbetsförmedlingen arbetar arbetsförmedlarena utifrån olika uppdrag bla ungdomar, etablering, samarbete med Försäkringskassan, långtidsarbetslösa. Men även med arbetsgivare. På många ställen uppdelat efter olika brancher.

Varför använder vi utredning och registrering av koder? För att personen så tidigt som möjligt skall få adekvat stöd i processen att söka arbete För att personen skall få tillgång till de insatser och program som är reserverade för målgruppen För att underlätta planering och uppföljning av insatser och för att få statistikunderlag för beräkning av resursbehov Övergripande förklaring: För att personen ska få rätt tjänst Klargöra, Anpassa, Vägledning, Matchning, Studier. Koden är nyckeln till tjänsten, Insatsen. Politiker har reserverat medel, alla ska ha tillgång trots olika förutsättningar. Regering, riksdag och Af ledning ska kunna följa Af:s insatser. Kodningen är ett underlag för medel- och resurstilldelning

Gruppering av koder 11: Nedsatt funktion i hjärta, kärl eller lungor 21: Barndomsdöv och/eller teckenspråkig (ny) 22: Hörselskada 33: Synnedsättning 43: Nedsatt eller begränsad rörelseförmåga (ny) 51: Övriga somatiskt relaterade funktionshinder Inte givet att få kod bara för att man har en diagnos. Diagnosen skall medföra en funktionsnedsättning och en aktivitetsbegränsning i förhållande till arbete. T ex mjölallergi, diabetes, epilepsi o.s.v.

Gruppering av koder 61: Psykiskt funktionsnedsättning t.ex. Posttraumatisk stressyndrom, psykossjukdom, ångestsyndrom, social fobi, Aspergers syndrom 71: Generellt nedsatt inlärningsförmåga t.ex. sökande som har gått i särskola eller sökande begränsade begåvningsresurser som medför omfattande inlärningssvårigheter på flera områden 82: Missbruks- eller beroendeproblematik (ny) 91: Allergi eller överkänslighet 92: Specifik kognitiv funktionsnedsättning t.ex. dokumenterade läs- och skrivsvårigheter, ADHD/ADD, andra uppmärksamhetsstörningar, Aspergers syndrom, språkstörningar Handläggarstödet beskriver på ett bra sätt de olika funktionsnedsättningskoderna och ger exempel på vilka sjukdomar/diagnoser som kan medföra en viss funktionsnedsättning. Det är dock inte diagnosen i sig som avgör vilken kod en person har, det är funktionsnedsättningen och aktivitetsbegränsningen som sjukdomen medför som avgör om personen har en nedsatt arbetsförmåga. En del diagnoser/ ger olika symtom vilket leder till olika funktionsnedsättningar som kan vara svåra att gruppera. Exempelvis MS och Parkinsons sjukdom som båda är neurologiska och ibland kan ge både kognitiva (koncentration, bristande ork och uthålligheter) och motoriska hinder. Regel är att gruppera efter det som bedöms ge störst hinder i en arbetssituation, alternativt både som 42 och 93. Vid behov konsultera gärna specialist

Arbetslivsinriktad rehabilitering på Arbetsförmedlingen Inskrivna arbetssökande med nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning och/eller en historik av ohälsa. Personer med ersättning från sjukförsäkringen som behöver arbetslivsinriktad rehabilitering. Rehabilitering i vår verksamhet innebär att ta tillvara och utveckla den arbetssökandes resurser och kompetens. Syftet är att underlätta för den arbetssökande att finna, få, behålla eller återgå till en anställning.

Specialister på Arbetsförmedlingen – avdelning rehabilitering till arbete. Arbetsterapeut/sjukgymnast Arbetspsykolog Socialkonsulent Syn/Döv/Hörsel För att Arbetsfömedlarna ska kunna stötta de grupper som bedöms ha svårigheter att komma in på Arbetsmarknaden så kan Arbetsförmedlarna ta stöd av olika specialister. Specialisterna arbetar på uppdrag av Arbetsfömedlaren. Skiljer sig från de specialister som finns inom vården. Specialisterna på Af ställer ej diagnos utan gör utredningar kopplat till arbetsförutsättningar vilka styrkor och svagheter finns. Jag tänkte gå igenom de olika specialisternas uppdrag…

Tjänstledighet Arbetstagare som pga sjukdom varit sjukskriven från sitt arbete har rätt att vara ledig för att pröva annat arbete Lag. SFS 2008:565 (reglerar inte för tjänstledighet för inskrivning på Arbetsförmedlingen)

Arbetslöshetsersättningen är till största delen statligt finansierad och, i likhet med andra statligt finansierade bidrag och ersättningar, ska ersättningen betalas ut till rätt personer och med rätt belopp. Bestämmelserna om arbetslöshetsförsäkringen finns i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, ALF, förordningar och föreskrifter.

När kan arbetsförmedlingen vara i behov av medicinska underlag från vården Arbetslös uppger sig vara förhindrad (vanlig sjukskrivning) Deltar i program på Arbetsförmedlingen men är förhindrad på hel/deltid. (Arbetsförmedlingen kräver intyg för att inte ha personen i aktivitet på heltid, sökande ska sjukskriva sig till försäkringskassan) Förfrågan om läkarutlåtande (oftast vid långvariga eller komplexa begränsningar)

Arbetslös: Om en sökande uppger att den vill anmäla sig till a-kassa eller delta i program så måste personen medverka i aktivitet. Aktiviteten kan vara anpassad utifrån sökandes arbetsförutsättningar. Om sökande då uppger medicinska begränsningar behöver det styrkas oavsett om personen har ersättning från arbetsförmedlingen eller har SGI. En sjukskrivning är lika viktig för en person som är arbetssökande som för en anställd (för att rätt myndighet och ersättning ska jobba vidare med personen)

Deltar i program med aktivitetsstöd (Jobb och utvecklingsgaranti, Ungdomsgarantin och arbetslivsinriktad rehabilitering) En person som deltar i program behöver intyg om hen inte kan delta på heltid. (personen själv har ansvar för detta) Om en person är förhindrad mer än 30 dagar (ska vara sjukskriven under perioden) och vi inte kan anpassa programmet så att personen kan delta på någon del, skrivs personen ut ur programmet.

Förfrågan om läkarutlåtande Vid behov behöver arbetsförmedlingen medicinska underlag från vården som styrker begränsningar. Vi tar del av det som finns i första hand på t ex försäkringskassan eller i Journaler. Om det inte räcker efterfrågar vi (vilket vi betalar för max 2200 kr) medicinska underlag. Förutsättningen är att en etablerad pågående kontakt redan finns med vården

Anställningsstöd Lönebidrag/Trygghetsanställning (arbetsrättsliga villkor samma som för övriga anställda) Utvecklingsanställning Stöd till personligt biträde Hjälpmedel Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS) Bidragsnivå fastställs i förhållande till nedsatt arbetsförmåga i specifika arbetsuppgifter. Hjälpmedel endast första året personen är anställd. Annars arbetsgivaransvar.