Övergång gymnasieskola – högskola Helén Ängmo överdirektör, Skolverket

Läget i skolan På gång Sjunkande kunskapsresultat Skolkommission Minskande likvärdighet Många går ut grundskolan utan behörighet till gymnasiet Lärarbrist och läraryrkets status Möta nyanlända Positiva attityder till skolan Skolkommission Gymnasieutredning OECD-granskning Många reformer och satsningar

Hur väl förbereder gymnasieskolan för högskolestudier Hur väl förbereder gymnasieskolan för högskolestudier? Enligt intervjuer med universitetslärare (Högskoleverket 2009) Försämrade förkunskaper över tid: ”Det var bättre förr”. Studenter har svårt att uttrycka sig skriftligt. Svaga matematikkunskaper. Alltför ytliga kunskaper i engelska. Kräver alltför mycket hjälp. Tar inte ansvar. Otillräcklig motivation och ambition. Förbättrade förkunskaper över tid: Tala inför andra Samarbeta Hantera datorer Andra förändringar: Gruppen blivit mer heterogen. Ökade skillnader mellan hög- och lågpresterande. Gruppen med otillräckliga förkunskaper har ökat.

Gymnasiereformen 2011 Syftade till ökad genomströmning och till bättre förberedelse för högskola respektive yrkesliv. Större skillnad mellan högskoleförberedande program och yrkesprogram. Högre nivå, tydligare ämnesplaner, skärpta krav. Fler svåra kurser krävs för grundläggande behörighet till högskola (t.ex. svenska 3). Gymnasiearbetet högskolelikt. Viktig del i högskoleförberedelse.

Vad är högskoleförberedelse? Ansvar Argumentation Genreskrivande Belysa frågor ur flera perspektiv Modelltänkande Problemlösningsförmåga Vetenskapligt förhållningssätt Tvärvetenskap Digital kompetens Kritiskt tänkande Förförståelse av ”den akademiska miljön” Studieteknik – att lära att lära Hantera stora textmängder Källkritik Kreativitet och entreprenörskap Läsa längre texter på engelska

Vad gör Skolverket på området? Förberedde och genomförde reformen gy-11: Samverkade med lärosäten om bl.a. Gymnasiearbetet stödmaterial Samverkan mellan gymnasieskolor och lärosäten. Ger stöd, vid behov. Nationellt programråd för högskoleförberedande program.

Vad gör Skolverket på området? (forts) Följer utvecklingen: Kontakter med ca 100 referensskolor. Följer antal elever per program, elevers betyg etc. Följer etablering (i högskola resp arbete). Ska fråga avnämare om hur förberedda de upplever att eleverna är. För tidigt se om eleverna nu är bättre förberedda för högskolan.

Några intryck om elevers och lärares syn på förberedelse för högre studier Många elever är nöjda. Tycker att de förbereds för högre studier. Vissa tycker det är alltför mycket och alltför hög nivå. Stress att prestera i alla kurser. Och gymnasiearbetet. Upplever det svårare att få bra betyg. Vanligt att välja kurser strategiskt för att få meritpoäng och särskild behörighet till högskola. Ibland ”för säkerhets skull”. Kan innebära utökade program och stress.

Ny utredning: En attraktiv gymnasieutbildning för alla Bakgrund Gymnasieutbildning i det närmaste en förutsättning för att få jobb. Många saknar en fullföljd gymnasieutbildning. Intresset för yrkesprogram har sjunkit kraftigt sedan 2008. Gy-11 är en utgångspunkt, men justeringar behöver göras. Utredaren ska bl.a. föreslå Hur alla kan påbörja och fullfölja gymnasiet (bl.a. bättre stöd). Hur alla kan nå högskolebehörighet. Modeller för starkare koppling mellan gymnasial utbildning och elevernas framtida arbetsmarknad eller fortsatta studier. Ev förändringar i programutbud. Ev förändringar av introduktionsprogrammen

Aktuella rörelser av betydelse för inflödet i högskolan Kring gymnasieskolan Minskande kullar i gymnasieålder. Fler väljer högskoleförberedande program, färre väljer yrkesprogram. Genomströmning på samma nivå före och efter gymnasiereformen. Färre går ut gymnasiet med behörighet till högskolan efter gy-11 (rör yrkesprogram). Traditionella val utifrån köns- och sociala mönster. Nyanlända elever Olika övergång från olika program. Kring högskolan Högt söktryck till högskolan och minskat antal platser de senaste åren – ökad konkurrens. 44 % av nya sökande antogs ht-13. Nybörjarna i högskolan blir färre och yngre. Svårare komma in för äldre nybörjare. Fler går direkt från gymnasiet. Ökad andel läser på program, minskad andel på fristående kurser. Fortfarande social snedrekrytering till högskolan, fr.a. till vissa utbildningar.

Programmen och eleverna i gymnasieskolan (2013)

Andel av en demografisk årskull som uppnår en färdig gymnasieutbildning Land Andel som beräknas uppnå en färdig gymnasieutbildning Sverige 77 % OECD, genomsnitt 84 % Norge 88 % Danmark 92 % Finland 93 %

Hur många går ut med grundläggande högskolebehörighet? Alla nationella program % Högskole-förberedande program Yrkesprogram Avgångskullar 2005-2013 87-90 Avgångskull 2014 70 91 35

Andel elever med yrkesexamen som har grundläggande högskolebehörighet, per yrkesprogram, våren 2014

Andelar som påbörjat högskolestudier Vid viss ålder Andel av årskull som påbörjat högskole-studier 21 år 33 % 24 år 42 % 29 år 49 % Kvinnor 24 år 51 % Män 24 år 36 % Födda 1989, Danderyd (24 år) 81 % Födda 1989, Ljusnarsberg (24 år) 27 % Avgångskull 2006/07 med grundläggande högskole-behörighet Andel som påbörjat högskole-studier Inom ett år 26 % Inom två år 36 % Inom tre år 39 % Avgångskull 2006/07 med grundläggande högskole-behörighet Andel i högskola efter ett år Från högskoleförb. program 44 % Från yrkesprogram 15 %

Övergång till yrkeshögskola Börjat på gy-program ht-06 Andel på YH upp till fem år efter gymnasiet Samtliga 4 % Samhällsvetenskap 24 % El 12 % Teknik 8 % Handel och administration 7 % Övriga 1 - 6 %