Varför Matråd? Elevernas inflytande/delaktighet/påverkan ( KF prioriterat mål) Matråd/ Elevråd i varje skola Ett bra sätt och enkelt forum där vi kan ta till vara på matgästernas synpunkter och utveckla vår verksamhet.

Matrådens roll och inflytande Representera elevernas åsikter och förslag Påverka på plats Alternativa rätter Förändringar i grundmatsedeln Planera önskevecka eller temavecka, lokalt Utbud av tillbehör Matsalsmiljö Förmedla information till elever Kommunikations- länk Ökad kunskap om mat, matens betydelse för goda resultat Matenkät

Skolmatsdag 2009 - Matrådens funktion Göra en matsedel Alternativa rätter Matrådens roll Öppna frågor 2010 - Miljöfokus Matens miljöpåverkan och återvinning Matsvinn och mätningar Provsmakning och betygsättning av vegetariska rätter Läs mer på grundskolans webbsidor om skolmatsdag 2010!

Skolmåltiderna läsåret 1949/50

Utveckling av skolmaten Mer renodlade rätter Vegetariskt Färsk fisk 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Lagat från grunden, färre halvfabrikat Färre korvrätter Alternativ av mjölk Ekologiskt Alternativa rätter Kyld mat Mjukt & hårt bröd Salladsbuffé Fler alternativ av tillbehör, pasta ris potatis

Upphandling Grundliga kvalitetskontroller vid upphandling och under avtalsperioden Delade upphandlingar Förfrågningsunderlag anpassat för småskaliga leverantörer, närproducerat Kortare framförhållning vid förfrågan – pressa priser Färsk fisk Ny mjölkleverantör - Skånemejerier

Framtid Ekologiskt 25 % Vegetariskt Matavfall till biogas Regelbunden mätning av svinn Skolmatsdagar Temaveckor Tydlig beskrivning av våra tjänster Ta bort varmhållningstider för fler serveringar

25-30% av världens mat produceras direkt för slaskhinken. Svinn av lagad mat 25-30% av världens mat produceras direkt för slaskhinken.

Vad är svinn livsmedel som någonting som skulle ha kunnat ätas men som istället kastas som avfall någonting som är onödigt och skulle kunna undvikas mat som slängs av eleverna mat som slängs av köket, från servering

Konsekvenser av svinn EKONOMI vi kastar bort pengar AVFALL hantera sortera återvinna MILJÖ Slösa på naturens resurser

Svinnets miljöpåverkan 80% av klimatutsläppen sker i produktionsledet Den stora klimatpåverkan sker inom primärproduktionen, det vill säga inom jordbruket. För kött- och mejeriprodukter är denna andel ännu högre, ca 90-95% Kött och fisk ger upphov till större påverkan på miljön än potatis och grönsaker. Det innebär att det är viktigare att det inte uppstår svinn av kött och fisk än av potatis. Det är viktigt att arbeta för att minska mängden tallrikssvinn och försöker få eleverna at äta upp maten och bättre orka med skoldagen.

Orsaker till varför det slängs i onödan Vi tar mer mat än vi orkar äta upp. Vi tar hellre för oss för mycket än hämtar igen, om vi vill ha mer. När det serveras populär mat tar vi ofta för oss mer än vad vi sedan orkar äta och tallrikssvinnet ökar. Innebär att maträtten inte räcker till elever som kommer sent. Att maträtten kan ta slut kan i sin tur bidra till att vi inte vill ta om eftersom vi tror att maträtten kan vara slut när vi kommer tillbaka för att hämta mer. Det smakar inte som jag hade förväntat mig. Det förekommer ofta att vi tar för oss mer bröd och dryck än vad vi orkar äta upp Hinner inte äta upp pga schemaläggning, För många elever i matsalen på samma gång, för kort lunchrast samt ledig tid i samband med lunch.

Hur mycket slänger vi i Sverige Medelvärden för tallrikssvinn från olika skolor varierar mellan ca 20 och 50 gram per portion. Resultaten i landet motsvarar 5-15% per portion. Göteborg 13 % per portion Halmstad 41 – 37 gram per portion

Hur mycket slänger vi i Kungsbacka 30 gram i genomsnitt per elev 5,7% av varje portion 434 portioner slängdes per dag 42 öre per elev och dag Kostnad per år 550 000 kr 1,1 ton per vecka

Hur mycket slänger varje skola Antal port Tallriks- avskrap, kg Svinn per portion, gram Bukärrsskolan 1631 68,45 42 Fj. Bräckaskolan 2018 29,913 15 Frillesåsskolan 1424 70,5 36 Furulidskolan 1127 24,731 22 Gullregnsskolan 1150 23,6 21 Gällingeskolan 478 11,35 24 Hedeskolan 2383 57,1 Hålabäcksskolan 1265 43,95 35 Iseråsskolan 1657 39,2 Kapareskolan 2303 44,5 19 Kollaskolan 1839 19,6 11 Kullaviksskolan 1457 56,009 38 Maleviksskolan 2030 60,3 30 Presseskolan 2893 65,4 23 Smedingeskolan 1737 45,598 26 Tingbergsskolan 1137 33,262 29 Toråsskolan 2569 86,988 34 Varlaskolan 2204 68,5 31 Åsaskolan 2459 203,2 83 Åsa Gårdsskolan 974 41,8 43 Älvsåkersskolan 2043 47,59 36778 1141,541 633 Genomsnitt, gram  

Vad vägdes Det som man inte äter upp på tallriken, inkl. bröd, exkl dryck. Det ingår även servetter och potatisskal om skolan serverar oskalad potatis. Matavfall från köket har vägts för sig. Mängden tallriksavskrap varierar bland annat beroende på typ av maträtt och om skolan serverar skalad eller oskalad potatis.

Vad kan man göra för att minska mängden svinn? ta bara så mycket som du orkar äta upp att uppmärksamma resursslöseriet att väga och mäta återkommande och redovisa informera om sambandet mellan svinn, miljö och ekonomi till elever och personal servera mat av bra kvalitet schemalägga en tillräckligt lång lunchrast skapa lugn och ro i matsalen arbeta med utbildning, planera inköp och tillagning arbeta med matråd och delaktighet

Köken planerar för minskat svinn Köpa in lagom stora styckbitar – fisk, pannbiff, hamburgare mm Servera gårdagens mat som alternativ Ta vara på pasta, ris, potatis och göra salladsblandning Kunskap och utbildning

Matråd och kök i samarbete Varje skolas matråd arbetar tillsammans med köket för att minska svinnet. Informationskampanjer Mätning/vägning Mål