25-30% av världens mat produceras direkt för slaskhinken.

En presentation över ämnet: "25-30% av världens mat produceras direkt för slaskhinken."— Presentationens avskrift:

1 25-30% av världens mat produceras direkt för slaskhinken.
Svinn av lagad mat 25-30% av världens mat produceras direkt för slaskhinken.

2 Vad är svinn livsmedel som någonting som skulle ha kunnat
ätas men som istället kastas som avfall någonting som är onödigt och skulle kunna undvikas mat som slängs av eleverna mat som slängs av köket, från servering

3 Konsekvenser av svinn EKONOMI vi kastar bort pengar AVFALL hantera
sortera återvinna MILJÖ Slösa på naturens resurser

4 Svinnets miljöpåverkan
Kött och fisk ger upphov till större påverkan på miljön än potatis och grönsaker. Det innebär att det är viktigare att det inte uppstår svinn av kött och fisk än av potatis. Den största klimatpåverkan sker inom primärproduktionen, det vill säga inom jordbruket. 80% av klimatutsläppen sker i produktionsledet För kött- och mejeriprodukter är denna andel ännu högre, ca 90-95% Det är viktigt att arbeta för att minska mängden tallrikssvinn även för att eleverna istället ska äta maten och bättre orka med skoldagen.

5 Orsaker till varför det slängs i onödan
Vi tar mer mat än vi orkar äta upp. Vi tar hellre för oss för mycket än hämtar igen, om vi vill ha mer. När det serveras populär mat tar vi ofta för oss mer än vad vi sedan orkar äta och tallrikssvinnet ökar. Innebär att maträtten inte räcker till elever som kommer sent. Att maträtten kan ta slut kan i sin tur bidra till att vi inte vill ta om eftersom vi tror att maträtten kan vara slut när vi kommer tillbaka för att hämta mer. Det smakar inte som jag hade förväntat mig. Det förekommer ofta att vi tar för oss mer bröd och dryck än vad vi orkar äta upp Hinner inte äta upp pga schemaläggning, För många elever i matsalen på samma gång, för kort lunchrast samt ledig tid i samband med lunch.

6 Hur mycket slänger vi i Sverige
Medelvärden för tallrikssvinn från olika skolor varierar mellan ca 20 och 50 gram per portion. Halmstad 41 – 37 gram per portion Resultaten i landet motsvarar 5-15% per portion. Göteborg 13 % per portion

7 Hur mycket slänger vi i Kungsbacka
30 gram i genomsnitt per elev 5,7% av varje portion 434 portioner slängdes per dag 42 öre per elev och dag Kostnad per år kr 1,1 ton per vecka

8 Hur mycket slänger varje skola
Antal port Tallriks- avskrap, kg Svinn per portion, gram Bukärrsskolan 1631 68,45 42 Fj. Bräckaskolan 2018 29,913 15 Frillesåsskolan 1424 70,5 36 Furulidskolan 1127 24,731 22 Gullregnsskolan 1150 23,6 21 Gällingeskolan 478 11,35 24 Hedeskolan 2383 57,1 Hålabäcksskolan 1265 43,95 35 Iseråsskolan 1657 39,2 Kapareskolan 2303 44,5 19 Kollaskolan 1839 19,6 11 Kullaviksskolan 1457 56,009 38 Maleviksskolan 2030 60,3 30 Presseskolan 2893 65,4 23 Smedingeskolan 1737 45,598 26 Tingbergsskolan 1137 33,262 29 Toråsskolan 2569 86,988 34 Varlaskolan 2204 68,5 31 Åsaskolan 2459 203,2 83 Åsa Gårdsskolan 974 41,8 43 Älvsåkersskolan 2043 47,59 36778 1141,541 633 Genomsnitt, gram

9 Vad vägdes Det som man inte äter upp på tallriken, inkl. bröd, exkl dryck. Det ingår även servetter och potatisskal om skolan serverar oskalad potatis. Matavfall från köket har vägts för sig. Mängden tallriksavskrap varierar bland annat beroende på typ av maträtt och om skolan serverar skalad eller oskalad potatis.

10 Vad kan man göra för att minska svinnet?
Fråga? Vad kan man göra för att minska svinnet?

11 Vad kan man göra för att minska mängden svinn?
ta bara så mycket som du orkar äta upp att uppmärksamma resursslöseriet att väga och mäta återkommande och redovisa informera om sambandet mellan svinn, miljö och ekonomi till elever och personal servera mat av bra kvalitet schemalägga en tillräckligt lång lunchrast skapa lugn och ro i matsalen arbeta med utbildning, planera inköp och tillagning. arbeta med matråd och delaktighet

12 Köken planerar för minskat svinn
Köpa in lagom stora styckbitar – fisk, pannbiff, hamburgare mm Servera gårdagens mat som alternativ Ta vara på pasta, ris, potatis och göra salladsblandning Kunskap och utbildning