Riksbanken i globaliseringen 06 november 2007 Björn Segendorff Internationella sekretariatet.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Internationella relationer
Advertisements

Varför EU? Varför sammanhållningspolitik? Varför Interreg? Daniel Tarschys Stockholms universitet & SIEPS (Svenska Institutet för Europapolitiska Studier)
Så styrs Sverige.
Innebär hanteringen av eurokrisen den slutliga dödsstöten för den ekonomiska demokratin?
Finansdepartementet Kapitaltäckning Finansmarknadsminister Peter Norman
Förvaltningen av guld- och valutareserven & Betalningssystemet RIX
Staten och det civila samhällets organisationer
EU:s program för konkurrenskraft och innovation, CIP, Lissabonstrategin – tillväxt och sysselsättning Mål  att utveckla företagens konkurrenskraft,
European Commission Internal Market & Services DG 1 Förändrad revision i Europa: Perspektiv från EU’s kommission Stockholm,10 januari 2012 Paulina Dejmek.
Sveriges Konsumenter •Sveriges enda konsumentorganisation •Äger Råd & Rön •Driver konsumentrådgivning •Fyller 20 år under 2012 •Representerar Sverige nationellt.
Konjunkturer.
Riksbankschef Stefan Ingves 15 mars 2012 Finansiell stabilitet ur ett konsument- perspektiv Finansutskottet.
LSS-kommittén – bred översyn av personlig assistans
EU2020 och det svenska perspektivet
F12: sid. 1 Föreläsning 12 Gränser för ekonomisk politik  Kan politiska beslutsfattare styra ekonomin rätt?  Vill politiska beslutsfattare styra ekonomin.
och hur den påverkar och påverkas av din privatekonomi
Finansiell Stabilitet Juni Ökade kreditförluster största risken Svenska banker klarar ökade kreditförluster och är i en internationell jämförelse.
Riksbanken och finansiell stabilitet
ILOs rekommendation 202 Social Protection Floors
22 augusti 2014 Slide N° 1 8 april 2009 Bild nr 1 Urbact-sekretariatet URBACT II 2007–2013 EU-program för territoriellt samarbete om integrerad och hållbar.
EU.
18 november 2011Åsa Ekelund, Avdelningen för finansiell stabilitet Riksbanken i globaliseringen.
Aktuella frågor på EU-nivå
Kapitel 12 VALUTAMARKNADEN.
Internationell Ekonomi
Från framgång till kris
Mervärden av internationellt samarbete Vär(l)den i Västerbotten 24 januari 2013 Lisa Hörnström Senior Research Fellow Nordregio.
Hur många människor bor det i EU:s medlemsländer? miljoner miljoner miljoner miljoner.
EU;s sammanhållningspolitik Ny strategi Europa 2020 ersätter Lissabonstrategin Tillväxt o sysselsättningsstrategi Fokus på smart, hållbar och inkluderande.
Kommissionens arbetsprogram 2011 Presenterades den 3 november. Arbetsprogrammet tar upp huvudfrågor som ska prioriteras av kommissionen under Kommissionen.
Ungdomspolitiken i Sverige Ansvar nationellt: Integrations- och jämställdhetsdepartementet, Ungdoms- och folkrörelseenheten Ungdomsminister: Nyamko Sabuni.
Risker och kriser i det finansiella systemet – vad gör Riksbanken? November 2007, Maria Bergsten.
EU (Europeiska Unionen)
Det nationella digitala biblioteket
Stöd till Svenskt deltagande i EU:s ramprogram för forskning Christian Hansen Europaprogrammen, VINNOVA.
Ansvar och möjligheter Nya Moderaternas Europaplattform.
Mina tankar om penningpolitik och finansiell stabilitet SEB 4 maj 2012
Samarbete i det internationella systemet Kapitel 4.
Konjunkturer.
EU-Regional Policy Structural actions Agenda Partnerskap En mer decentraliserad sammanhållningspolitik Inom medlemsstaterna: - bredare.
LFA Steg 1: OMVÄRLDSANALYS
Regionalpolitik EUROPEISKA KOMMISSIONEN December 2004 SV Förordningar 1 Sammanhållningspolitiken Kommissionens förslag till nya regler 14 juli.
Finansiell integration i EU Vilken roll spelar FI? Ett anförande vid Bankföreningens seminarium om den nya lagstiftningsprocessen i EU 19 april 2004 Kerstin.
Marknad och politik: makroekonomi
Penningpolitik och finansiell stabilitet Att motverka den globala finanskrisens effekter Riksdagens finansutskott, 13 november, 2008 Riksbankschef Stefan.
EU-Regional Policy Structural actions Agenda Strukturstöd till kandidatländerna stöd under föranslutningsperioden fr.o.m. år 2000: 1 miljard.
Ministry of Education and Research Framtiden för Europas forskning, det svenska ordförandeskapet prioriteringar Presentation av Olof Sandberg Utbildningsdepartementet.
Ekonomisk politik på makroområdet Olika typer: Kom ihåg vad man kan göra: Stabiliseringspolitik ** Tillväxtpolitik Finansiell stabilitet ** Arbetsmarknadspolitik.
Stefan Ingves Extramöte i finansutskottet 16 augusti 2011.
Europa 2020 Sabine Mayer. Utmaningar Ekonomiska krisen Arbetslöshet Fattigdom Högutbildade kvinnor måste välja mellan jobb och familj Lågt barnafödande.
Riksbanken i globaliseringen Seminarium 30 maj 2005 Björn Segendorff Internationella sekretariatet.
Riksbanken i globaliseringen 5 december 2008 Björn Segendorf Internationella sekretariatet.
Risker och kriser i det finansiella systemet – vad gör Riksbanken?
Riksbanken i globaliseringen Seminarium 5 september 2005 Björn Segendorff Internationella sekretariatet.
Riksbanken i globaliseringen Seminarium 26 augusti 2005.
Riksbanken i globaliseringen 13 november 2009
Riksbankens internationella arbete Björn Segendorf.
Risker och kriser Finansiell stabilitet
Europa 2020 och Junkers 10 Prioriteringar
Länsstyrelsen roll och uppdrag
Statsrådsberedningen EU:s strategi för Östersjöregionen - en EU-politik för Östersjöområdet.
Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid SEB, Västerås 7 oktober 2015.
1 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Uppföljning av den Europeiska sammanhållningspolitiken med fokus på nordiskt och svenskt.
Internationell ekonomi Privatekonomi Företagsekonomi Nationalekonomi Internationell ekonomi Vad påverkar den internationella ekonomin? Förändringar i världsekonomin.
Internationell ekonomi Privatekonomi Företagsekonomi Nationalekonomi Internationell ekonomi Vad påverkar den internationella ekonomin? Sverige och världsekonomin.
Finansinspektionen Vi övervakar finansmarknaden. Historia.
Om ESMA – European Securities Markets Authority Anna Jegnell Avdelningschef Marknader, Finansinspektionen Stockholm
SLL om tjänster för det kommunala området
HANDEL I VÄRLDEN.
EPASP – europaparlamentets ambassadörsskoleprogram
Presentationens avskrift:

Riksbanken i globaliseringen 06 november 2007 Björn Segendorff Internationella sekretariatet

Vad jag ska prata om: Det internationella finansiella systemet Kort historik Globaliseringen och dess utmaningar Riksbankens internationella arbete Vilka internationella organisationer är Riksbanken aktiv i? Varför dessa? Uppgifter Några aktuella frågor

Det internationella finansiella systemet – kort historik Centralbankernas roll Viktiga institutioner växer fram Före Bretton Woods (1930 BIS) Bretton Woods 1944 (IMF, WB) OEEC/OECD : En någorlunda fungerande guldmyntfot Vietnamkriget – budgetunderskott i USA Sammanbrott i växelkurssystemet talet: Två oljekriser – stor utlåning 1980-talet: Skuldkrisen 1990-talet: Avreglering och globaliseringen Euro 1999, 2002

Globaliseringens konsekvenser Positiva Stark tillväxt, minskad fattigdom Ökad tillgång till kapital Ramar för ekonomisk politik Global demokratisering Negativa Många kvar i fattigdom Begränsade valmöjligheter för länder Ökad sårbarhet för kapitalrörelser Ex. Sverige 1991, Asienkrisen Finansiella kriser kan spridas

Finansiell stabilitet och penningpolitik Betalningssystemet Bankkoncernerna Bankernas låntagare Makroekonomisk utveckling Tyngdpunktsförskjutning mot finansiella frågor!

Internationellt arbete Profilfrågor och principer Finansiell stabilitet: Förbättrad krishantering Gränsöverskridande finansiell integration harmonisering av lagstiftning och regelverk Övervakning av finansiell infrastruktur Prisstabilitet: Strategin penningpolitik med inflationsmål Vägledande principer: Öppenhet och transparens Marknadskonformitet Kostnadseffektivitet

Internationellt arbete: Formella organisationer CB + FiD Medlemmar ECBS Brett cb- samarbete. BIS Normskapande ”Think tank” IMF Global ek. och fin. stab. -Övervakning -Krediter -Teknisk assistans OECD Makroek. diskussioner EU Reglering & lag Norden Finansie llstabilite t 0

IMF - Huvuduppgifter Övervaka den globala ekonomiska utvecklingen Årliga examinationer/landanalyser (Art. IV konsultationer) Financial Sector Assessment Programs (FSAP) Utarbetande och kontroll av normer och regler Långivning till länder i kris Mot villkor Finansieras av medlemsländerna Teknisk assistans

IMF – Några aktuella frågor… Övervakningen av den globala ekonomin Fokusera på extern stabilitet och växelkurser. Villkoren för utlåning – Konditionalitet IMF:s roll i utvecklingsländer IMF:s finansiering Global stabilitet, låg utlåning, små intäkter. Bort från utlåningsberoendet. IMF:s styrformer – ”voice” Inflytande och finansiering måste återspegla medlemmarnas ekonomiska betydelse. Utvecklingsländer vill ha större inflytande. Medium Term Strategy (MTS)

IMF & Riksbankens roll Kontaktorgan Deltar i finansiering Riksbanken och Finansdepartemente t Delat ansvar - samarbete Policyarbetet Stödja styrelsearbetet Guvenörsstyrelse 1 ggr/år (185) Exekutivdirektörs- styrelsen (24) Flera ggr/vecka Nord/Balt IMFC 2 ggr/år (24) Organisation

EU:s mål En gemensam marknad En ekonomisk och monetär union Främja: Harmonisk utveckling av näringslivet Hållbar tillväxt ; hänsyn till miljön Ekonomisk konvergens Hög sysselsättning och socialt skydd Höjd levnadsstandard och livskvalitet Ekonomisk och social sammanhållning - solidaritet

EU:s centrala institutioner och uppdrag Rådet Högsta beslutande organ Företräder MS regeringar 10 olika sammansättningar Antar EU-lagstiftning (med EP) Riktlinjer för ekonomisk politik Ständiga representationens kommitté (Coreper) EU-ambassadörer Europaparlamentet 732 (SE:19) direkt folkvalda ledamöter Deltar i lagstiftningsarbetet -Inre marknad m. Rådet -Andra frågor: rådgivande/ yttrande Godkänner ny kommission Delad makt över budget m. rådet Kommissionen EU:s största institution Tar initiativ och utarbetar ny lagstiftning inom -1:a pelaren: Inre marknaden, EMU, jordbruk/miljö -2:a & 3:e pelaren: MS kan ta initiativ Sköter budget och förvaltning

EU-samordning på ekonomiska och finansiella området Ekofinrådet EU:s 27 finansministrar (+ ECB +KOM) Informella Ekofin EU:s finansministrar + cb-chefer (+ECB+KOM) Eurogruppen Euro 13 +ECB+KOM Ekonomiska och finansiella kommittén EU:s statssekreterare + vice cb-chefer Förberedande underkommittéer Kommittén för ekonomisk politik

Ekofin/EFK: Aktuella frågor Ekonomisk-politiska området: Stabilitets- och tillväxtpakten Lissabonagendan Bättre reglering; flexibla ekonomier Finansiell integration Tjänster till privatkunder Harmonisering av tillsyn och regelverk Krishantering Ny handlingsplan Konvergensgranskningar

Utforma och genomföra penningpolitiken i euroområdet Genomföra valutapolitiken mot omvärlden Inneha och förvalta valutareserver Främja väl fungerande betalningssystem ECBS [ =Eurosystemet och centralbankerna utanför euroområdet] Främja samarbetet mellan centralbankerna Förbereda införandet av euron i MS utanför euroområdet Uppgifter: Eurosystemet

Eurosystemet och ECBS ECB-rådet Euro cb-chef + ECB:s direktion Allmänna rådet EU cb-chef + ECB-chef ECB:s direktion ECB Kommittéer Deltagare från NCB Arbetsgrupper Deltagare från NCB

ECBS 13 kommittéer Penningpolitik Marknadsoperationer Betalnings- och avvecklingssystem Internationella relationer Rättsliga frågor Banktillsyn Sedlar Statistik Redovisning och monetär inkomst Revision Extern information IT Personalchefer

ECBS: Aktuella frågor Finansiell infrastruktur TARGET 2 (november 2007) TARGET 2 för värdepapper (2013?) Single Euro Payment Area (SEPA) Makroekonomisk utveckling (Striktare) implementering av pakten Förberedelse inför ev. nya euroländer Konvergensgranskningar (vår 2008)

Internationella regleringsbanken (BIS) och G10 Baselkommittén för banktillsyn Betalnings- och avvecklingssystem Marknader Globala finansiella systemet G10 - Extra resurser till IMF (GAB, NAB) - Diskussionsforum (CB+FiD) - Normskapande - Överensk.: guldförsäljning BIS - ”Centralbankernas bank” - Diskussionsforum - Utredningsorgan - Samordningsorgan: int. fin. oper. - Säte för G10-kommittéer Legala experter Säkerhet IT Internrevision BIS kommittéer

BIS/G10: Aktuella frågor Regler för banker Tillämpning av Basel II Likviditetsfrågor Krishantering Strukturella förändringar/trender på finansiella marknaderna

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)  Uppgifter:  Medlemmar:  Diskussion: ek. pol., strukturpol. & fin. mark.  Prognoser: Ekonomiska & landanalyser  30 länder: Industriländerna + några EME  Centralbanker + finansdepartement Aktuella frågor Makroekonomisk utveckling: Globala obalanser Kinas växelkursregim Oljeprisets betydelse för tillväxt Europas låga tillväxt osv…. Finansiella marknader: Allmänt Djupdykningar: Riskkapital Financial education

Summering: Sverige är beroende av omvärlden! Det internationella arbetet är ett viktigt medel för RB – högre måluppfyllelse. Lära, lära ut, påverka analyser och beslut. Öppenhet och transparens, marknadskonformitet, kostnadseffektivitet Främst finansiell stabilitet och penningpolitik.