Föra in tillgänglighet i undervisningen

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Det är viktigt att se till elevens hela skoldag, att lärmiljön är utformad så att de som behöver, kan använda alternativa verktyg i det vardagliga arbetet.
Advertisements

Hur vi arbetar mot hot, våld, kränkningar och trakasserier
Hur kan vi arbeta mot mobbning. eller Hur kan vi arbeta för vänskap
Likabehandlingsarbete
Föräldramöte Tid: – Syfte: Att göra föräldrar delaktiga i skolans likabehandlingsplan Mål: Att stärka samarbetet mellan hem och skola.
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Dokumentation som en del i det systematiska kvalitetsarbetet
Nordmarks skola Tage Nordkvist Rektor
Likabehandlingsplanen för Korsavadsskolan.
Förskolan Matrisens Likabehandlingsplan
Lika Behandlings Plan Verksamhetsåret 2012/2013
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
En reviderad läroplan för förskolan
Tillgängligheten för funktionshindrade
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Caroline Dyrefors Grufman
Förskoleklassen på Södermalms skola
Redovisning av uppdrag ang
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Franska Revolutionen Med Elin och Filippa.
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling
Interaktiva medier och lärande Krister Lindwall & Leif Marklund.
Tillgänglighets- uppdraget
Barns rätt till en trygg skola
Välkomna!.
Föräldramöte Ht
Ny diskrimineringslag
Lagar och överenskommelser
Centrum för Genusvetenskap
Kyrkskolans fritidshem
Läroplansträff fritidshem
Läroplansträff fritidshem
Övergången mellan sidorna sker automatiskt med 20 sek. intervaller. Ni kan även använda rullningslist för att komma till nästkommande sida.
Källor: Lag SFS 2006:67 Skolverkets råd och anvisningar
Välkomna till Edboskolan
Likabehandlingspolicy för Slottegymnasiet
En liten plan för likabehandling
Individuellt stöd till studenter med funktionshinder
Kyrkskolans fritidshem  På fritidshemmet går elever från förskoleklass upp till den termin eleven fyller 13 år.  Efter årskurs 3 måste platsen sökas.
Hur kan vi förstå begreppet?
INTRODUKTION TILL JÄMSTÄLLDHETS- OCH LIKABEHANDLINGSARBETET VID GÖTEBORGS UNIVERSITET FRAMTAGEN AV PERSONALENHETEN, SEKTIONEN FÖR ARBETSMILJÖ OCH LIKABEHANDLING.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling.
MAKTLEKAR.
De Sju Diskrimineringsgrunderna
en start för det lagstadgade likabehandlingsarbetet
Tillgänglighet ___________ ___________ ___________ ___________ ___________ ___________.
Nämndplan 2015.
Definitioner Kränkning paraplybegrepp där mobbning, trakasserier, diskriminering och övrig kränkande behandling ingår. Kränkning är när man blir illa behandlad.
Rudboda skolas fritidshem och fritidsklubb
TORSVIKSMODELLEN Arbete mot diskriminering och kränkande behandling
Bergfotens Hjälpgrupp En presentation av hur du kan få hjälp av oss.
Bristande tillgänglighet – en ny form av diskriminering
Föräldraråd Syfte: En möjlighet för föräldrar att medverka i och ha inflytande på skolans verksamhet som helhet Att vara en diskussionspart.
En översikt Jan-Åke Sandell Diskrimineringslagstiftning 1.
För att kunna lyckas i sina studier är det viktigt att kunna känna trygghet och att våga vara sig själv. Oavsett vem eleven är – kvinna eller man, ung.
Likabehandlingsplanen - Skolans plan för att förebygga och förhindra diskriminering och annan kränkande behandling.
Skolans samlade värdegrundsarbete
HBTQ-certifiering inom
Tillgänglighet i praktiken Våga Visa
Skolors arbete för att motverka kränkningar av elever på nätet
Bergfotens Hjälpgrupp
Osynliga i historien.
Studeranderätt och diskriminering
Undersök er lärmiljö.
Cvl:s värdegrund För att kunna lyckas i sina studier är det viktigt att kunna känna trygghet och att våga vara sig själv. Oavsett vem eleven är – kvinna.
Ett schyst arbetsliv med mångfald och likabehandling
Likabehandlingsplanen
”Förskolebarnens röst”
Göteborgs stads likabehandlings-arbete
Presentationens avskrift:

Föra in tillgänglighet i undervisningen Peter Westerdahl

D – Delaktighet A – Attityder T – Tillgänglighet E – Elever DATE lärmaterial för årskurs 4-9 D – Delaktighet A – Attityder T – Tillgänglighet E – Elever

TILLGÄNGLIGHET LIKABEHANDLING RÄTTIGHETER Tillgänglighetsmodellen Skollagen Diskrimineringslagen Skolplikten FN-konventioner

Tillgänglighet handlar om mötet mellan elev och lärmiljö

Maria och Roberto

Biologiboken – en del av lärmiljön Vad händer med Maria och Roberto i mötet med läroboken?

Tillgänglighetsmodellen Fysisk miljö Pedagogisk miljö Social miljö Lärande Samspel

”Färglapparna” – en samtalsövning Vad händer med Maria och Roberto i övningen med färglapparna? Vad händer med alla elever i övningen med färglapparna?

”Färglapparna” – en samtalsövning På vad sätt utforskar eleverna genom övningen mötet mellan ”elev och lärmiljön”? På vad sätt kan övningen bidra till ökad tillgänglighet?

Likabehandling - när barnen är så olika?

Främja likabehandling Förebygg och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Har de blivit utsatta för diskriminering eller trakasserier? Dennis och Sarah Har de blivit utsatta för diskriminering eller trakasserier? Diskriminering = missgynnande Trakasserier eller kränkande behandling = kränkt i sin värdighet

Bristande tillgänglighet Ny form av diskriminering 1 januari 2015

Funktionssätt Funktionella olikheter Funktionalitet Funktionsnedsättning Diskrimineringsgrund och beskrivning funktionalitet Funktionshinder Bristande tillgänglighet Funktionssätt Funktionella olikheter Funktionalitet

Ett normkritiskt perspektiv Att tillämpa ett normkritiskt perspektiv innebär att fokusera på de normer och maktstrukturer som påverkar själva utbildningen och skolan som social arena. Ur ”Lika rättigheter i skolan” / DO

Agera för en tillgänglig skola Bejaka olikheter

En liten paus

Radio Lovisa

”Plantera ljud”   Ljud vi skapar själva….

Ljudmiljön Vad händer med Lovisa i mötet med ljudmiljön? Vad händer med Sarah i mötet med ljudmiljön?

”Ljud-jakten”

Ljud-övningarna På vad sätt utforskar eleverna genom övningarna mötet mellan ”elev och lärmiljön”? På vad sätt kan övningen bidra till ökad tillgänglighet?

”Högt och lågt, brett och snett”   Hiss och hissknappar Trapp, ledstång och ramp Ytterdörr och tröskel Toalett, spegel och handfat Elevblad 1 Uppgift Välj något av områdena ovan. Rita upp det som efterfrågas på centimeterpapper i skala 1:10. Perspektiven ska stämma med verkligheten så som du tror att det är och ser ut.

”Högt och lågt, brett och snett” Elevblad 2   Kim, Robin och Mika går på er skola. Är lokalerna och byggnaden fysiskt tillgänglig för dem? Skulle de känna sig välkomna, tror ni?   Kim – har begränsad rörelseförmåga i benen och använder oftast rullstol Robin – har begränsad muskelstyrka i armar och händer Mika – har begränsad synförmåga   Hur är det med dörrar, hissar, trappor och toaletter? Vad skulle fungera bra, mindre bra eller vad skulle inte alls fungera för Kim, Robin eller Mika? Utgå ifrån det ni lärt er då ni undersökt och mätt lokalerna i tidigare övning.

”Högt och lågt –brett och snett” På vad sätt utforskar eleverna genom övningen mötet mellan ”elev och lärmiljön”? På vad sätt kan övningen bidra till ökad tillgänglighet?

Eleverna lär sig om tillgänglighet Elever får praktisera tillgänglighet Eleverna agerar för ökad tillgänglighet

Eleverna lär sig om tillgänglighet Elever får praktisera tillgänglighet Eleverna agerar för ökad tillgänglighet

- Förskolan - År F-3 - Gymnasiet DATE – tre nya målgrupper 2015-2017 - Förskolan - År F-3 - Gymnasiet ?

Peter Westerdahl peter.westerdahl@hso.se www.hso.se/DATE www.date-larmaterial.se www.spsm.se/tillganlighet