Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Var hittar du oss? Nationella försäkringscentra
Advertisements

Stöd till personer som lämnar sjukförsäkringen
ARBETSGIVAREN                                        Som arbetsgivare har du ett lagstadgat ansvar för att ta tillvara dina medarbetares arbetsförmåga.
Syfte Syftet med programmet är att förbereda personen för deltagande i arbetsförmedlingens insatser, program och samlade tjänsteutbud. Under programtiden.
Arbetsgivarens ansvar regleras i lag & föreskrifter
Innehåll Tidig Bedömning och Fortsatt Bedömning
Nya sjukförsäkringen 1 juli 2008
Arbetslivsintroduktion
Arbetsförmedlingen Alla människor som söker jobb har något att bidra med på arbetsmarknaden.
Träning ger färdighet!.
Etableringsreformen – att utreda och bedöma prestationsförmåga
Samordnad individuell plan
I Ledningssystem för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess i VGR anges att: Regionens verksamheter ska ha en aktiv roll i en kring individen.
Nätverkskonferens för samordningsförbunden, Karlstad 17 april 2012 Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans gemensamma uppdrag att stödja den enskildes.
Arbetsförmedlingen September 2014 Arbetsmarknadsläget och prognosen
Rehabiliteringskedjan – bedömning av arbetsförmågan
Aktivitetsersättning
Sjukförsäkringen Sjukförsäkringen
En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess
4/7/2017 TIDIGA INSATSER.
Försäkringskassan genomför Sjukförsäkringsreformen
Försäkringskassans roll i samverkan
Information om sjukförsäkringen
Syftet är att nyanlända snarast ska…
Finansiell samordning – för vem ger det resultat ?
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Lokal Arbetsförmedling
Regionala samrådet Direktiv Hälsa.
Arbetsmarknadspolitiska insatser
Nuvarande samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen
Aktivitetsersättningen I november 2010 uppbar personer ersättningen. År 2007 var det personer. Psykisk funktionsnedsättning är den vanligaste.
Arbetsförmedlingens insatser för dem som deltagit i programmet arbetslivsintroduktion Siri Persson Avdelningen Rehabilitering till arbete, Strategienheten.
Samordnad Individuell Plan
MEDDIX Webbaserat IT-stöd vid samordnad vårdplanering och informationsöverföring mellan huvudmän.
Arbetslivsinriktad rehabilitering är de insatser som behövs för att den som har drabbats av sjukdom ska få tillbaka sin arbetsförmåga och skapa förutsättningar.
TUNA-projektet.
AT-utbildning februari 2014 Försäkringskassans ansvar och uppdrag i sjukförsäkringsprocessen Camilla Nohammar, Försäkringskassan.
Samverkan för nyanländas etablering och introduktion
Luleå 4 juni 2012 Arbetsförmedlingen och Arbetsintegrerande sociala företag.
Utveckla samverkan och kunskap om psykisk ohälsa
Hur fungerar sjukskrivningsprocessen i praktiken
Arbetslivsinriktad rehabilitering på Arbetsförmedlingen
En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess
SOSFS 2008:20 Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering genom upprättande av samordningsplan/individuell plan Författningen har kommit.
Information ST-läkare 23 April
Presentationstitel Månad 200X Sida 1 Kundens väg till arbete.
En enklare sjukförsäkringsprocess
AT-läkarutbildning augusti 2015 PHL Samordning - hur arbetar vi? Försäkringskassan Småland Nordväst Åsa Smedberg Personlig handläggare samordning.
Rehabsamordnare 2015 Vårt uppdrag kommer från riksdag och regering Arbetsförmedlingen Har rehabiliteringsansvar Två kundgrupper - Arbetsgivare - Arbetslösa.
Den svenska arbetsförmedlingens service till arbetslösa – några utvecklingstendenser Nordiska ministerrådets jubileumskonferens i Reykjavik 21/22 maj 2014.
Försäkringsmedicin 2016 Socialförsäkringen Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring Rehabkoordinatorer.
Hur ska sjukvården medverka till kortare sjukskrivningstider? Ilija Batljan, landstingsråd (s)
Presentationstitel Månad 200X Sida 1 SamPlan För de som saknar sjukpenninggrundande inkomst Syftet med projektet är att utveckla och pröva en modell för.
TILLSAMMANS GÖR VI SKILLNAD. Bakgrund till Mottagningsteamet - Behov av insats, där parterna samverkar i gemensam lokal. - Individen ska inte behöva besöka.
BRIA Bättre Rustad Inför Arbetslivsintroduktionen 1 KARTLÄGGNING FÖRE UNDER UPPFÖLJNING EFTER BRIA.
Utbildning ST-läkare-specialister 2014 Vårt uppdrag är att utreda, besluta om och betala ut bidrag och ersättningar i socialförsäkringen Att samordna resurser.
Brygga från skola till arbete Lena Abrahamsson Samordnare för uppdraget unga med funktionsnedsättning.
Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
Välkomna – dagens program
Skolsamverkan i Göteborg
Operativ personal från:
Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd
Samordningsförbundet
Skolsamverkan - Göteborg.
Samordningsförbundet Göteborg Hisingen/ DELTA
Utvidgad SIP – ”Jobb SIP” Samordnad individuell plan
Utvidgad SIP Samordnad individuell plan
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Information från Försäkringskassan
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Presentationens avskrift:

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Ann-Christine Kalén Samverkanssamordnare Arbetsförmedlingen i Nordvästra Götaland

Gemensam kartläggning Gemensam kartläggning är en metod där personlig handläggare från Försäkringskassan och handläggare från Arbetsförmedlingen förutsättningslöst möter en kund vars behov utifrån ett medicinskt och arbetslivsinriktat perspektiv behöver identifieras. Syftet med gemensam kartläggning är att säkerställa att individen vid rätt tidpunkt ska få rätt insatser från rätt aktör.

Målgrupper för Gemensam kartläggning Målgruppen för gemensam kartläggning är individer som har eller löper risk för en nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning och är i behov av rehabilitering för att få eller återfå sin arbetsförmåga Gemensam kartläggning genomförs oberoende av individens försörjning

Målet med gemensam kartläggning Målet med gemensam kartläggning är uppnått när individens medicinska och arbetslivsinriktade förutsättningar för arbete har klargjorts. Vid gemensam kartläggning ska en konkret plan upprättas. Om individen har förutsättningar för och behov av samarbete ska planen innehålla mål, eventuella delmål och det ska tydligt framgå vilken den första aktiviteten är och när den startar innan den gemensamma kartläggningen avslutas. Det är först efter den gemensamma kartläggningen och planeringen som eventuella insatser tar vid. Även om individen inte har förutsättningar för och behov av gemensamt stöd från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan för närvarande ska en plan upprättas av den som kallat till gemensam kartläggning med ett tydliggörande av vad som blir nästa steg

Vad sker under gemensam kartläggning Vid gemensam kartläggning används båda myndigheternas kompetens. Arbetsförmedlaren och den personliga handläggaren träffar tillsammans individen vid ett eller flera möten utifrån behov och den aktuella situationen. Arbetssättet ökar förutsättningarna för att upptäcka behov av parallella insatser. Det ska alltid övervägas om andra aktörer, till exempel arbetsgivare, vårdgivare eller kommunen bör medverka. De insatser och stöd som dessa aktörer kan bidra med under den arbetslivsinriktade rehabiliteringen ska då identifieras och skrivas in i den gemensamma planeringen. Det är viktigt att informera övriga aktörer som medverkar i planeringen om syftet med samarbetet.

Inför en Gemensam kartläggning Ha ett personligt möte med den enskilde och formulera syftet tillsammans före kallelse till gemensam kartläggning Se till att personen har lämnat samtycke för gemensam kartläggning och samarbete i aktiva insatser och registrering av uppgifter i SUS Vid kallelse till gemensam kartläggning använd blankett ”Begäran om gemensam kartläggning” Samla in tillgängliga och aktuella underlag och dokument om personen Praktisk information inför att man ska begära en gemensam kartläggning

Gemensam kartläggning För de som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen som deltar i/har deltagit i program och där deras utveckling av aktivitetsnivån/arbetsomfattning har avstannat trots anpassning och orsaken kan antas ha medicinsk grund med nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom eller risk för nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom som inte kan genomföra samtal och intervju vid Inskrivning och Introduktion samt Fastställa tjänst och därför vid tidpunkten inte kan upprätta en handlingsplan med fokus på inträde eller återgång i arbetsliv.

Gemensam kartläggning initierad av Försäkringskassan Det finns risk för att den försäkrades rätt till ersättning upphör Arbetslös med rehabiliteringsbehov Ung med aktivitetsersättning Försäkringskassans utredning med arbetsgivaren visar att det finns risk för att den försäkrade inte kan återgå hos sin ordinarie arbetsgivare utan anpassning el. insats Det finns möjlighet att den försäkrade är i behov av arbetsförberedande insatser parallellt med medicinska insatser

Treflerpartsmöte När Arbetsförmedlingen initierar gemensam kartläggning för en individ som saknar medicinska underlag som visar nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom är det i form av ett så kallat trepartsmöte. Om läkare behöver medverka vid gemensam kartläggning så kan Försäkringskassan i vissa fall kalla till avstämningsmöte. Då behövs ett medicinskt underlag för att kunna bedöma om individen har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, och därmed omfattas av Försäkringskassans ansvar för att samordna rehabiliteringsinsatser.

Samarbetet kring kunden Försäkrings- kassan Försäkrings-kassan Arbets-förmedlingen Gemensam kartläggning tillsammans med kund Enbart insatser från vården och/eller kommunen Söka arbete på vanliga arbetsmark-naden (Arbetsför-medlingen) Ej aktuellt med samarbete, åter Försäkrings-kassan Arbetsför-beredande insatser Arbetslivs-inriktade insatser Konsultativa insatser hos arbets-givaren Gemensamt mål: Åter till Försäkringskassan Arbete/utbildning Arbetssökande Annat Programinsats

Det här är den fastställda bilden som finns i våra IM och handläggarstöd och beskriver processen hur ett Förstärkt samarbete kan se ut