Klimat och kvävestrategi – vilka råd kan man ge?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Uppdraget: Sammanställa tidsserier av
Advertisements

Kretslopp av växtnäring - möjigheter och risker
Mineralkväve i marken 3-5 ggr per år, återkommande markkarteringar
Att arbeta som klimatrådgivare inom Greppa Näringen
Torben Kudsk Jordbruksverket
Stallgödsel till vall Bästa växtnäringsutnyttjande och ekonomi
Dränering och växtnäring
Ekonomi i olika klimatåtgärder Klimatkollen Nässjö 18 april 2012.
Underlag till modul 12A Markpackning
Information om nyheter i Krav och rekommendationer 2010 och 2011 Cecilia Linge Hans Nilsson Anna Hagerberg Bilder till telemöte-webb respektive.
Försurning i ett förändrat klimat med ökat uttag av skogsbränslen
Om Cofoten 1.
Allmänt om klimat.
Olika djurslags metanproduktion
Arbetsformer, moduler och material Stina Olofsson,
Beräkningsverktyget i klimatkollen Maria Berglund HS Halland tel
Bertil Albertsson Jordbruksverket, Skara
Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Klimatkollen i rådgivningen Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Klimatkollenkurs 18 april 2012 Pernilla Kvarmo Jordbruksverket.
Grundkursen Jordbruket och klimatet Pernilla Kvarmo, Torben Kudsk Jordbruksverket.
Administrativa systemet och databasen för växtnäringsbalanser Cecilia Linge, Jordbruksverket
Introduktion till diskussionspass om indirekt energi Anna Hagerberg.
Klimatförändringar och jordbrukets klimatpåverkan – en översikt
Kvävestrategi. Förluster av kväve och pengar Utlakning ton (44% av totala utsläppen till hav) Ammoniak ton (90% av totala avgången) 157.
Erfaringer med næringsstofbalancer og reduktion af næringsstofoverskud i Sverige Hans Nilsson Cecilia Linge Jordbruksverket Box 12, Alnarp
Rätt NPK Bild 3: Markkarteringsmatriser, mark-kartering m.m.
Klimatkollen i rådgivningen
Tolka resultat i klimatberäkningarna
Anna Hagerberg Jordbruksverket
Vad har vi åstadkommit hittills? - åtgärder och miljöeffekter Cecilia Linge, Jordbruksverket Introduktionskurs Linköping
Hur utnyttjas den insamlade informationen från rådgivningen? Cecilia Linge Jordbruksverket.
Vad har vi åstadkommit? Uppsala Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Växthusgasförluster vid hantering av stallgödsel
Dagens bruknings- praxis Vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Fosforläckage -hur stora risker? -hur minimera?. Fosforförluster från åkermark sker främst genom erosion Fosforförluster från åkermark.
Klimatåtgärder på gårdsnivå
Beräkningsverktyget i klimatkollen
Ammoniakavgång från jordbruket
Klimatpåverkan från växtodling
Potatismodulen ett rådgivningsverktyg Håkan Sandin
Miljöindikatorer/nyckeltal för mjölkgårdar Christel Cederberg, Svensk Mjölk Greppa Näringen kurs 15/ Uddetorp.
Klimatpåverkan från några vanliga livsmedel
Klimatpåverkan från djurproduktion
Jenny Henriksson Hushållningssällskapet
Maria Berglund, HS Halland
Miljöhänsyn i jordbruket – nya gödselregler
Lantbrukets hänsyn vid stallgödselspridning Johannes Eskilsson Regelenheten, Växt- och Miljöavdelningen Jordbruksverket
”Vad visar mätresultat från miljöövervakningen för jordbruket. Introduktionskurs i Greppa Näringen, 26 nov 2008 Markus Hoffmann, LRF.
Dagens brukningspraxis Hans Nilsson Jordbruksverket.
Mineraler Gödning Kvävets kretslopp.
Kvävestrategi Bildspel Uppdaterat Kväveflödet i marken NO 3 - NH 4 + N 2, N 2 O NH 3 Organiskt N NH 4 + Utlakning Nitrifikation Immobilisering Mineralisering.
VERA - grundkurs Del 2 Stallgödsel- beräkningar 2016.
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket.
Surgörning av flyt- och biogödsel för bättre kväveutnyttjande Kjell Gustafsson Agroväst.
Vad har vi åstadkommit? Skövde Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Hur påverkar gödslingen läckage av kväve det enskilda året? Maria Stenberg Greppa Näringen, Skara.
Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland
Erfarenheter från klimatkollen i praktiken – Vilka frågor ställs ofta
Klimatåtgärder på gårdsnivå
Ammoniakavgång från jordbruket
Växthusgasförluster vid hantering av stallgödsel
Ammoniakavgång från jordbruket
3000 kr mer per hektar med Biofer !
Rådgivarnas kompetens

KLIMATKOLL på VÄSTANKVARN GÅRD
Klimat och kvävestrategi – vilka råd kan man ge?
Klimatgasutsläpp från Svenskt jordbruk 2009
Erfarenheter från klimatkollen i praktiken – Vilka frågor ställs ofta
Presentationens avskrift:

Klimat och kvävestrategi – vilka råd kan man ge? Maria Stenberg Jordbruksverket Skara

Kväve och klimat Nitratkväve i marken BAT-gödsel Indirekt avgång lustgas från ammoniakavgång och utlakat nitrat jag tror att det är bra att ha skrivit ned lite så att de som inte är med kan få något till livs också. Annars tycker jag att vi helst visar hur verktygen fungerar direkt, i ganska lugn takt får det nog bli så att alla hinner se.   När det gäller klimat och kvävestrategi vill jag gärna att du säger något om vilket underlagsmaterial som finns, och vanliga åtgärder/råd inom kvävestrategi som är bra för klimatet (som BAT-gödsel, mindre restkväve höst och liknande).

Utsläpp vid odling av lantbruksgrödor

Klimatpåverkan från olika delsteg i brödproduktion

Lustgas - N2O - från marken Tillgängligt nitratkväve i marken en förutsättning Emissioner av lustgas från mark sker i ”episoder” Liten tillgång på syre Förändringar i marken – t.ex. när marken töar och vid nederbörd

Växtodlingsgården - utsläpp per hektar Kvävet centralt: Produktion av NPK N2O från kvävets omsättning i mark

Växtodlingsgården - utsläpp per kg gröda Avkastningen central: + Fördela utsläppen på många ton Årsvariationer?

Vikten av att spara kväve * Yaras garanti klimatavtryck

Lustgasavgång från flytgödsel Lagret: Bildas i ytan/i svämtäcke. Normalt mycket liten avgång från flytgödsel. Spridning: Mycket fukt/lite syre kan gynna lustgasavgången. Ammoniakförluster ger lustgas indirekt  Myllning ger mycket liten NH3-förlust, men ev mer N2O.

Förbättringsåtgärder växtodling Arbeta med produktivitet och effektivitet – hög och jämn skörd mellan år. Använd mineralgödselkväve som tillverkats med lägsta möjliga utsläpp av lustgas och energianvändning (s.k. BAT-gödsel). Gör kvävebalanser för gården och följ upp från år till år. Minimera spridningsförluster från stallgödsel. Tillämpa energisparande åtgärder.

Åtgärder och hjälpmedel kväve Åtgärder som minimerar restkväve i marken Åtgärder som minskar risken för utlakning Åtgärder som minskar ammoniakemissioner Använd BAT-gödsel Använd tillgängliga verktyg för beslut om kvävegiva

Underlagsmaterial

Verktyg för beslut om tilläggsgödsling vegetationsindex.datavaxt.se