Projekt 5.3 Gilpins och Ayalas θ-logistiska modell A Course in Mathematical Modeling - Mooney & Swift.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Talföljder formler och summor
Advertisements

Den nya skollagen Arbetet med den nya lagen har pågått sedan 1999
Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister Underlag 2.0.
Innehåll, huvudpresentation 4. Rangordning av ordningsstörningar (fråga 1) 5. Problem med nedskräpning (fråga 1a) 6. Problem med skadegörelse (fråga 1b)
Romersk skulptur Exempel Förutsättningar Kännetecken
MS Excel 2010 – Dag 2 Mahmud Al Hakim
1 Medarbetarenkät 2011 • 573 svar. 2 Kön 3 Jag är knuten till en klass, undervisningsgrupp eller barngrupp.
BENÄMNA lätta ord SPRÅKTRÄNING VID AFASIKg VIII
Tillämpning av bolagsstyrningskoden vid årsstämmor 2005 och 2006.
Leif Håkansson’s Square Dancer Rotation
Föreläsning 10 Kurvanpassning som en del av problemlösning med datorer
Resultat från SWEA Framtidsenkät December Januari 2009 REGION ANALYS: MAME Korta version 13 april 2009 Kontakt med enkätgruppen:
Projektföljeforskning
Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2010
Eddie Arnold - Make The World Go Away Images colorées de par le monde Déroulement automatique ou manuel à votre choix 1 för dig.
Elkraft 7.5 hp distans: Kap. 3 Likströmsmotorn 3:1
Budgetpropositionen för 2013 Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen Uppsala universitet Nationalekonomiska föreningen 24 september 2012.
Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas
KONJUNKTURBAROMETERN 29 okt 2008 ROGER KNUDSEN. KONJUNKTURBAROMETERN 29 okt 2008 ROGER KNUDSEN Innehåll Barometerindikatorn Konjunkturbarometern Företag.
Karolinska Institutet, studentundersökning Studentundersökning på Karolinska Institutet HT 2013.
Kontinuerliga system: Differentialekvationer
1 Medarbetarenkät svar. 2 Kön 3 Jag är knuten till en klass, undervisningsgrupp eller barngrupp.
Kommunpussel Din uppgift är att sortera de organisatoriska delar på nästa sida på ett sådant sätt att det överensstämmer med hur din kommun är organiserad.
V E R S I O N N R 2. 0 T A V E L I D É E R I M I L J Ö.
Bastugatan 2. Box S Stockholm. Blad 1 Läsarundersökning Maskinentreprenören 2007.
Fakta om undersökningen
INFÖR NATIONELLA PROVET
Företagarpanelen – Q SEPTEMBER 2011 Hallands län.
15 x 25 meter. Skriv banenavn Skriv designet af Skriv dato MÅL sväng vänster 6 sväng höger 5 runt 7 Vänster runt hund höger runt.
Digitalteknik 7.5 hp distans: 5.1 Generella sekvenskretsar 5.1.1
Fakta om undersökningen
Beräkna en ekvation (metod 1)
Beräkna en ekvation (metod 1)
Arbetspensionssystemet i bilder Bildserie med centrala uppgifter om arbetspensionssystemet och dess funktion
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Kartläggning av Valberedningar tillsatta under Maj 2009.
1 Joomla © 2009 Stefan Andersson 1. 2 MÅL 2 3 Begrepp Aktör: en användare som interagerar med webbplatsen. I diagrammet till höger finns två aktörer:
Kouzlo starých časů… Letadla Pár foteček pro vzpomínku na dávné doby, tak hezké snění… M.K. 1 I Norrköping får man inte.
Best pictures on the internet 2007 Awards 1http:// Är vänsteralliansen trovärdig i Norrköping.
Enkätresultat för Fritidshem Elever 2014 Skola:Fritidselever, Gillberga skola.
1 PROGNOSMODELLENS RESULTAT I BILDER Jouko Kinnunen & Richard Palmer 10 mars 2006.
ALF- och Fakultetsmedel Lunds Universitet 2007 Yvonne Giwercman, Pirkko Härkönen, Helena Jernström, Ewa Roos, Gunilla Westergren-Thorsson PROJEKT AKKA.
Diskreta, deterministiska system Projekt 1.2; Vildkatt
Innehåll, kommunpresentation 3. Rangordning av ordningsstörningar (fråga 1) 4. Problem med nedskräpning (fråga 1a) 5. Problem med skadegörelse (fråga 1b)
Grundskola Föräldrar 2013 Grundskoleenkät - Föräldrar Enhet:Gillberga skola.
1(31) Ett omdiskuterat ämne. Vad är det som händer? 2.
Best pictures on the internet 2007 Awards 1http:// (s), (v), och (mp) i Norrköping, gillar inte att vi använder grundlagarna.
KVALITATIV ANALYS - FACKVERK
Täckningsgrad Dec 2014 – feb 2015 Täckningsgrad Dec 2014 – feb 2015.
Arbetspensionssystemet i bilder Bildserie med centrala uppgifter om arbetspensionssystemet och dess funktion
1 Föreläsning 6 Programmeringsteknik och Matlab 2D1312/2D1305 Metoder & parametrar Array API och klassen ArrayList.
1 Munkedal 2009 Sveriges Kommuner och Landsting Signild Östgren Leif Klingensjö.
Vem som svarat på enkäten Fig 1. Män =75 år Boende Fig 2 Eget boende, ej hemtjänst Eget boende med hemtjänst.
Enkätresultat för Grundskolan Föräldrar 2014 Skola - Gillberga skola.
Regional handlingsplan ”Det goda livet för sjuka äldre” RESULTAT i VG+Skaraborg.
Binomialsannolikheter ritas i ett stolpdiagram
Ingenjörsmetodik IT & ME 2008
1 PROGNOSMODELLENS RESULTAT I BILDER Jouko Kinnunen & Richard Palmer Februari 2006.
Föreläsning 7 Fysikexperiment 5p Poissonfördelningen Poissonfördelningen är en sannolikhetsfördelning för diskreta variabler som är mycket.
Räkna till en miljard 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13,14,15,16,17,18,19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, En miljard är ett.
© Anders Broberg, Ulrika Hägglund, Lena Kallin Westin, 2003 Föreläsning 12 Sökning och Sökträd.
Hur bra är modellen som vi har anpassat?
Förskoleenkät Föräldrar 2012 Förskoleenkät – Föräldrar Enhet:Hattmakarns förskola.
Bild 1 Prognos för länets arbetsmarknad Stefan Tjb.
Grundskola Elever 2013 Grundskoleenkät - Elever Enhet: Gillberga skola.
1 Jan Lundström OV’s Hemsida Utbildning Ledare. 2 Jan Lundström OV’s Hemsida Standard Lagrum.
Diskret stokasticitet Projekt 2.3, Talltita
När infaller Julafton och hur ofta?
Projekt 5.1 Michaelis-Menton-ekvationen A Course in Mathematical Modeling - Mooney & Swift.
Lotka-Volterra: predator-bytes-modell
Presentationens avskrift:

Projekt 5.3 Gilpins och Ayalas θ-logistiska modell A Course in Mathematical Modeling - Mooney & Swift

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt Projekt 5.3 Projektet går ut på att undersöka θ-logistikekvationen: Uppgifter: 1. Ekvationen i sig 2. Ekvationen med konstant skörd (harvesting), H(x)=h 3. Ekvationen med “skörd-funktionen” H(x)=hx 4. θ-logistisk ekvation jämfört med logistisk ekvation för ‘spruce-budworm’

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt θ -logistisk ekvation Figuren visar kurvor för dx/dt mot x, för ett antal olika värden på θ, då r=0,1 och K=3.

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt θ -logistisk ekvation Figuren är gjord i matlab: Vx=[ ]; r=0.1; K=3; h=0; % h=theta for m=1:5 if m==1 u=0.3; elseif m==2 u=0.5; elseif m==3 u=1; elseif m==4 u=3; elseif m==5 u=5; end x=0; for n=1:13 Vxdot(n,1)=r*x*(1-(x/K)^u); x=x+0.25; end Wxdot(:,m)=(Vxdot); end plot(Vx,Wxdot)

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt θ -logistisk ekvation I figuren nedan är x “plottad” mot t, för samma θ-värden som i föregående figur. Ju större värde på θ desto snabbare når populationen sin bärförmåga, K. K=3 r=0,1 x(0)=1

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt θ -logistisk ekvation Inflektionspunkt: Den punkt där derivatan av ekvationen är noll, dvs där populationens tillväxt börjar avta. För θ=5 beräknas inflektionspunkten: r=0,1 K=3

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt θ -logistisk ekvation Samtliga inflektionspunkter är markerade: θ=5→x=2,1 θ=3→x=1,9 θ=1→x=1,5 θ=0,5→x=1,33 θ=0,3→x=1,25

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt Före- gående figur är också gjord i matlab. 1 θ -logistisk ekvation global h h=0.3; % h=theta for m=1:5 if m==2 h=0.5; elseif m==3 h=1; elseif m==4 h=3; elseif m==5 h=5; end [t,x]=ode45('theta',[0,500],1); size(x); % för att se hur många x man får V=x(1:49); W(:,m)=V; T(:,m)=t(1:49); end plot(T,W)

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt Före- gående figur är också gjord i matlab. 1 θ -logistisk ekvation global h h=0.3; % h=theta for m=1:5 if m==2 h=0.5; elseif m==3 h=1; elseif m==4 h=3; elseif m==5 h=5; end [t,x]=ode45('theta',[0,500],1); size(x); % för att se hur många x man får V=x(1:49); W(:,m)=V; T(:,m)=t(1:49); end plot(T,W) Funktionsfilen “theta.m”: function xdot=theta(t,x) K=3; r=0.1; global h % h=theta xdot=r*x*(1-(x/K)^h);

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt Konstant skörd, H(x)=h Säg att man har en population som i verkligheten följer en θ-logistisk ekvation. Man räknar dock på den som om den följde en “vanlig” logistisk modell. Vilka felaktiga slutsatser kan då dras när man dessutom inför en konstant skörd av populationen i fråga?

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt Konstant skörd, H(x)=h Jämför alltså: “vanlig” logistisk modell: med θ-logistisk modell, då θ=5: Konstant skörd:

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt Konstant skörd; phase line analysis Populationens jämviktspunkter är i korsningarna mellan F(x) och H(x). Jämviktspunkten är stabil om “phase-line-analysis- pilarna” pekar mot varandra. (Pilarna pekar åt höger om F(x)>H(x), annars åt vänster.)

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt Konstant skörd; phase line analysis Om H(x) ökar kommer jämviktspunkterna röra sig in mot varandra. De möts i den punkt där H(x) precis tangerar F(x)-kurvan.

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt Konstant skörd; phase line analysis Vi denna punkt finns ‘maximum sustainable yield’, dvs den maximala skörd man kan plocka ut utan att populationen kollapsar. I det här fallet kan man ‘skörda’ c:a 0,23 individer varje tidssteg och populationen kommer då att hållas konstant på 1,5 individer.

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt Konstant skörd; phase line analysis Om populationen egentligen följer en θ-logistisk ekvation, kommer man att plocka ut ett för litet antal individer om man tänkt ta ut maximalt antal. Den här populationen kommer att ligga kvar på (eller växa tillbaka till) ungefär samma antal hela tiden, (dvs c:a 2,8) trots att man skördar.

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt Konstant skörd; phase line analysis Figuren är gjord i matlab: Vx=[ ]; r=0.1; K=3; theta=5; h=0.18; N=-0.25; for n=1:15 Ndot(n,1)=r*N*(1-(N/K)^theta); N=N+0.25; end M=-0.25; for m=1:15 Mdot(m,1)=r*M*(1-(M/K)); M=M+0.25; end for j=1:15 O(j,1)=h; end V=[Ndot,Mdot,O]; plot(Vx,V)

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt Konstant skörd Om populationen egentligen istället följer en θ- logistisk ekvation där θ=0,5 får man följande figur: Här kommer man plocka ut en skörd som fullständigt kollapsar popula- tionen!

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt Ej konstant skörd: H(x)=hx Säg att man har en population som i verkligheten följer en θ-logistisk ekvation. Man räknar dock på den som om den följde en “vanlig” logistisk modell (som i uppg. 2). Vilka felaktiga slutsatser kan då dras när man dessutom inför en skörd som följer funktionen H(x)=hx?

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt Ej konstant skörd: H(x)=hx Med ‘phase line analysis’ ser man att det finns en stabil jämviktspunkt (per F(x)-funktion). θ=5 K=3 r=0,1 h=0,18

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt Ej konstant skörd: H(x)=hx Jämviktspunkten vid MSY (maximum sustainable yield) är inritade med svart i figuren. θ=5 K=3 r=0,1 h=0,18

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt Ej konstant skörd: H(x)=hx θ=5 K=3 r=0,1 h=0,18 Det behövs en större ansträngning (h) för att få ut maxskörd från θ-modellen. Å andra sidan får man ut fler individer och har samtidigt fler kvar vid jämvikt.

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt Ej konstant skörd: H(x)=hx θ=5, K=3, r=0,1 och h=0,18 Naturlig population följer θ-modellen. Man modellerar med den “vanliga” logistiska modellen. Man kommer att ta ut en skörd som är mindre än MSY. Man kommer att få fler individer kvar än vad man räknar med!

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt Ej konstant skörd: H(x)=hx θ=0,5 K=3 r=0,1 h=0,18 Samma frågeställning som förut och samma data, utom för θ som är lägre:

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt Ej konstant skörd: H(x)=hx Naturlig population följer θ-modellen, men man modellerar med “vanliga” logistiska modellen: Populationens jämvikt kommer att ligga på ett lägre antal än vad man räknar med, och skörde- ansträngningen (h) blir onödigt stor. θ=0,5, K=3, r=0,1 och h=0,18

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt Spruce budworm Efter diverse förenklingar (se kursbok) landar exemplet med ‘Spruce budworm” i följande ekvation: Denna ekvation har formen: För en ‘phase-line’-analys kan man analysera endast F(x)-G(x) (eftersom man bara tittar på positiva x.)

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt Spruce budworm x=antal τ=tid (ingen särskild enhet) R=ungefär tillväxtfaktor Q=ungefär bärförmåga

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt Spruce budworm ‘Phase-line’-analys: Ju större R desto fler individer innehåller populationen vid jämvikt (t ex många habitat (träd) stort R och många budworms).

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt Spruce budworm ‘Phase-line’-analys: När Q ökar, ökar antalet individer vid jämvikt. I början sker ökningen långsamt, men tar sedan ett skutt fram till ett mycket högre antal.

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt Spruce budworm Hur förändras de slutsatser man kan dra av ‘budworm’- modellen om man istället har en θ-ekvation?

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt Spruce budworm ‘Phase line’: vid relativt lågt Q, ingen större skillnad.

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt Spruce budworm ‘Phase line’: endast θ-ekvationen har nått “skuttet”.

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt Spruce budworm ‘Phase line’: θ-ekvationen når fortare till “skuttet”.

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt Spruce budworm Slutsats: Vid lågt Q och vid mycket högt Q “landar” individantalet vid jämvikt på ungefär samma antal oavsett vilken modell man använder. Däremot når θ- ekvationen fortare fram till “skuttet” (outbreak), dvs till 3 jämviktspunkter.

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt Spruce budworm De tre budworm- figurerna är gjorda i matlab: Vx=[ osv till 11]'; R=0.3; Q=11; theta=3; x=0; for n=1:45 Ft(n,1)=R*(1-(x/Q)^theta); x=x+0.25; end x=0; for m=1:45 F(m,1)=R*(1-(x/Q)); x=x+0.25; end x=0; for j=1:45 G(j,1)=x/(1+x^2); x=x+0.25; end V=[Ft,F,G]; plot(Vx,V)