Finanskrisen och lågkonjunkturen Martin Flodén 12 maj 2009.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Om stabiliseringspolitiken och stimulansåtgärder Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm SNS Frukostmöte, December 2008 Page 1.
Advertisements

Samhällsekonomi 2.
För att jobben kan bli fler
Vilka är utmaningarna för sysselsättningspolitiken?
Svensk finanspolitik Lars Calmfors Finansutskottet, 19/5-09.
KONJUNKTURLÄGET 21 december 2011 Jesper Hansson. Sammanfattning •Euroområdet hankar sig fram men osäkerheten lättar andra halvåret 2012 •Fallande BNP.
Synpunkter på finanspolitiken Lars Calmfors Finansutskottet 4/12-98.
Penningpolitisk uppföljning april Lägre ränta nödvändig för att dämpa fallet i produktion och sysselsättning och klara inflationsmålet på två procent.
Konjunkturer.
Finanspolitiska rådets rapport 2009 Presentation för KI Laura Hartman 15 maj 2009.
Riksbankschef Stefan Ingves 15 mars 2012 Finansiell stabilitet ur ett konsument- perspektiv Finansutskottet.
De sysselsättningspolitiska reformerna •Vårt uppdrag: har de angivna målen om att öka sysselsättningen och det totala antalet arbetade timmar uppnåtts?
KONJUNKTURLÄGET 18 juni 2008 Urban Hansson Brusewitz.
JUNI 2008 FÖRNYELSE AV FLERBOSTADSHUS UPPLÄGGNING AV STUDIEN Ca 350 intervjuer med följande kategorier:  Allmännyttiga bostadsbolagca 160.
KONJUNKTURLÄGET 31 mars 2008 Urban Hansson Brusewitz.
och hur den påverkar och påverkas av din privatekonomi
Finansiell Stabilitet Juni Ökade kreditförluster största risken Svenska banker klarar ökade kreditförluster och är i en internationell jämförelse.
Svensk finanspolitik 2008 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 december 2013.
Riksbanken och finansiell stabilitet
Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas
KONJUNKTURBAROMETERN 29 okt 2008 ROGER KNUDSEN. KONJUNKTURBAROMETERN 29 okt 2008 ROGER KNUDSEN Innehåll Barometerindikatorn Konjunkturbarometern Företag.
KONJUNKTURLÄGET 31 augusti 2011 Jesper Hansson. Sammanfattning Återhämtningen tar en paus Även Sverige påverkas – arbetslösheten planar ut Förutsätter.
Har konjunkturcykeln ändrat karaktär? Mattias Erlandsson, Riksbanken
Offentliga sektorns finansiella sparande Miljarder kronor respektive procent av BNP.
Konjunkturläget Mars 2007 Offentliga sektorns finansiella sparande Procent av BNP.
Granskning av regeringens budget Anna Kinberg Batra
En snabbkurs i finanspolitik och budgetarbete Laura Hartman SNS Samhällsprogrammet 19 september 2008.
KONJUNKTURLÄGET 20 juni 2012 Jesper Hansson. Sammanfattning Lågkonjunkturen fortsätter Mest troligt att euron överlever – läget klarnar mot slutet av.
Ekonomiska kretsloppet
Konjunkturnedgången och den ekonomiska politiken Lars Calmfors 20/1-09, LO.
KONJUNKTURLÄGET 26 augusti 2009 Kerstin Hallsten.
Finanspolitiska rådets rapport- några kommentarer Torbjörn Becker Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm (SITE)
De sysselsättningspolitiska reformerna Vårt uppdrag: har de angivna målen om att öka sysselsättningen och det totala antalet arbetade timmar uppnåtts?
KONJUNKTURLÄGET 31 mars 2009 Kerstin Hallsten. Djup lågkonjunktur Expansiv ekonomisk politik färre sysselsatta 2010.
Svensk finanspolitik 2008 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen.
Inledning om penningpolitiken Riksdagens Finansutskott 26 februari 2009 Riksbankschef Stefan Ingves.
Vilka utmaningar står vi inför inom transportsektorn?
Finansdepartementet Kommentarer till Finanspolitiska rådets rapport maj 2009 Anders Borg.
FINANS- OCH Penningpolitik
Konjunkturer.
vägval Diskussion kring Sveriges ekonomiska politik
KONJUNKTURLÄGET 19 december 2008 Urban Hansson Brusewitz.
1 Svensk finanspolitik Lars Heikensten, Europeiska revisionsrätten - några kommentarer till Finanspolitiska rådets rapport 2008.
BNP (BruttoNationalProdukt):
Kap 11. Investeringsefterfrågan
KONJUNKTURLÄGET 18 december 2009 Kerstin Hallsten.
Penningpolitik och finansiell stabilitet Att motverka den globala finanskrisens effekter Riksdagens finansutskott, 13 november, 2008 Riksbankschef Stefan.
Finanssektorns stabilitet Svenska banker har klarat sig förhållandevis bra i finanskrisen Kreditförlusterna cirka 3 miljarder kronor Nedskrivningar.
KONJUNKTURLÄGET 1 september 2010 Peter Svensson. Slutsatser Svensk BNP har lagt in en högre växel Uppgången är bred BNP-tillväxt 2010: 4,3 (3,7) 2011:
KONJUNKTURLÄGET 31 mars 2010 Kerstin Hallsten. Slutsatser Produktionen har börjat öka Tidig återhämtning på arbetsmarknaden Tjänstesektorn viktig i återhämtningen.
Svensk Finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2008 Laura Hartman 11 december 2008.
KONJUNKTURBILDEN 30 juli 2009 Kerstin Hallsten. Konjunkturbilden i stort oförändrad Ny information visar att BNP-fallet i Sverige bromsar upp – mindre.
#hyväätyötäSuomi. Finlands ekonomi har stagnerat.
Svensk finanspolitik 2008 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen.
Svensk finanspolitik 2008 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen.
Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport maj Lars Calmfors.
Samhällekonomi.
Erik Höglin Konsekvenser av att införa ett balansmål för finansiellt sparande i offentlig sektor 14 augusti 2015.
 Offentlig sektor – all verksamhet som drivs av stat, landsting och kommun. Främst tjänster inom offentlig sektor ex lärare, sjukvårdspersonal, poliser.
Förändringar i samhällsekonomin. Den offentliga ekonomin Offentliga sektorn ansvarar för de gemensamma uppgifterna i samhället. Ge exempel! För att klara.
Del 1. Exempel på svar på frågor Del 2. De samhällsekonomiska målen (politisk ekonomi)
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 22 juni 2016 Konjunkturläget, juni 2016.
Hur är företagsklimatet i Sölvesborg?. Lokalt företagsklimat Handlar om förutsättningar för företagande Vi definierar företagsklimatet som summan av de.
Ekonomisk politik Finanspolitik Penningpolitik Valutapolitik Arbetsmarknadspolitik.
Extra Företagarpanel September 2010 Hela Sverige September 2010.
Hur hanterar vi nästa finanskris?
Stabiliseringspolitik i praktiken
Kap 14 Budgeten i stabiliseringspolitiken
Konjunkturer och inflation
Presentationens avskrift:

Finanskrisen och lågkonjunkturen Martin Flodén 12 maj 2009

Bakgrund Tidigare huvudproblem: låg sysselsättning i gott konjunkturläge Snabbt försämrat ekonomsikt läge Har regeringen lyckats anpassa politiken till de nya förutsättningarna?

Regeringen insåg tidigt finanskrisens allvar... men har inte fullt ut anpassat politiken till det nya läget Själva finanskrisen...är central även för konjunkturutvecklingen...har huvudsakligen hanterats väl Konjunkturpolitiken...har varit försiktig...har inte fullt ut anpassats till det försämrade arbetsmarknadsläget

Finanskrisen: ”regeringens” åtgärder Likviditetsfrämjande åtgärder på marknaderna för stats- och bostadsobligationer Höjd och utvidgad insättningsgaranti Ny lagstiftning om banker på obestånd Garantiprogram för bankerna Stabilitetsfond (”bankskatt”) Garantier och krediter (SEK, EKN, Almi, fordonsindustrin) Skatteuppskov för företagen Kapitaltillskott till bankerna

Finanskrisen: synpunkter En effektiv lagstiftning för hantering av banker på obestånd borde ha funnits före krisen Riksgäldens dubbla roller är olycklig (myndighetsutövande och marknadsaktör) Utformningen av stabilitetsfonden bör utredas under ordnade former

Lågkonjunkturen: Principer för finanspolitiken De automatiska stabilisatorerna ska få verka (åtstramningar ska undvikas i offentliga sektorn) Finanspolitiska stimulanser? –Offentliga investeringar –Riktas till hushåll med låg inkomst –Branschneutrala –Reducera företagens och hushållens osäkerhet

Lågkonjunkturen: regeringens åtgärder % av BNP 2009 Budgetpropositionen (september) sänkt inkomstskatt (jobbskatteavdrag, skiktgräns)0,5 sänkta socialavgifter0,2 sänkt bolagsskatt0,2 ˙˙˙ Stimulanspaketet (december/januari) ROT-avdrag0,1 arbetsmarknadspolitik0,1 infrastruktur<0,1 ˙˙˙ Vårpropositionen (april) arbetsmarknadspolitik0,1 höjda statsbidrag till kommunerna ( )

Lågkonjunkturen Regeringens åtgärder i stimulanspaketet och vårpropositionen har haft rätt inriktning –fokus på kommuner, offentliga investeringar, och arbetslösa –breda stimulanser till hushållen har undvikits

Lågkonjunkturen Regeringens åtgärder i stimulanspaketet och vårpropositionen har haft rätt inriktning –fokus på kommuner, offentliga investeringar, och arbetslösa –breda stimulanser till hushållen har undvikits Arbetsmarknadspolitikens inriktning –men för stort fokus på jobbsökaraktiviteter –och för små volymer i arbetsmarknadsutbildning

Deltagare i olika program i procent av arbetskraften

Lågkonjunkturen Regeringens åtgärder i stimulanspaketet och vårpropositionen har haft rätt inriktning –fokus på kommuner, offentliga investeringar, och arbetslösa –breda stimulanser till hushållen har undvikits –riktade stimulanser till företag i vissa sektorer har undvikits Arbetsmarknadspolitiken: –men för stort fokus på jobbsökaraktiviteter –och för små volymer i arbetsmarknadsutbildning Ytterligare konjunkturinsatser?

Lågkonjunkturen: ytterligare insatser? Behov? –starka automatiska stimulanser

Ökning av primärt budgetunderskott 2009 till följd av krisen ”automatisk” ökning Källa: EU-kommissionen och egna beräkningar

Lågkonjunkturen: ytterligare insatser? Behov? –starka automatiska stimulanser –men exceptionell konjunkturförsvagning –och begränsat utrymme för penningpolitiken

Lågkonjunkturen: ytterligare insatser? Behov? –starka automatiska stimulanser –men exceptionell konjunkturförsvagning –och begränsat utrymme för penningpolitiken Möjligheter? –starka offentliga finanser

Offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet (S2-indikatorn)

Lågkonjunkturen: ytterligare insatser? Behov? –starka automatiska stimulanser –men exceptionell konjunkturförsvagning –och begränsat utrymmer för penningpolitiken Möjligheter? –starka offentliga finanser –men finns ytterligare kostnadseffektiva åtgärder?

Lågkonjunkturen: ytterligare effektiva åtgärder? Statsbidrag till kommunerna –regeringen har utlovat 17 mdr kr –prognosen för kommunernas skatteintäkter bara under 2009 har sänkts med 19 mdr kr sedan höstens budgetproposition –balanskravet begränsar kommunerna kommunerna bör inte bedriva konjunkturpolitik statsbidragen bör regelmässigt kompensera för stora svängningar i skatteunderlaget

Lågkonjunkturen: ytterligare effektiva åtgärder? Arbetslöshetsersättningen bör vara konjunkturberoende! –Den lämpliga avvägningen mellan försäkring och incitament för jobbsökande beror på konjunkturläget –Fokus på incitament är mindre viktigt under lågkonjunktur –Generösa villkor kan bidra till minskad osäkerhet Avgifterna bör vara oberoende av konjunkturläget! –Differentiering kan vara önskvärd –Men avgifterna ska inte behöva öka när arbetslösheten stiger i hela ekonomin Försäkringen bör vara obligatorisk –Deltagandet har sjunkit –Statligt administrerad obligatorisk försäkring?

Utgiftstaken Främsta syftet är att förhindra att höga skatteinkomster i goda tider leder till höjda utgifter Avvikelser bör vara möjliga i exceptionella krissituationer Regeringen har redan manipulerat utgiftstaket: statsbidragen för 2010 betalas ut 2009 Bättre med öppet och tydligt undantag

Prognoser för 2009 april 2008april 2009 BNP-tillväxt (%)1,8-4,0 Arbetslöshet (%)6,58,4 Primärt budgetsaldo (% av BNP)4,0-2,5 Källa: EU-kommissionen

Prognos för BNP-tillväxten 2009 (procent) Källa: IMF

Sammansättningen av åtgärder inom de konjunkturberoende programmen i procent

Aktiviteter inom jobb- och utvecklingsgarantin (andel deltagare i procent som tagit del av olika aktiviteter under olika inskrivningstider) Antal kalenderdagar Arbetsträning48,513,717,2 Projekt0,71,10,80,6 Kartläggning2514,611,36,9 Förstärkt arbetsträning2,75,811,813,8 Arbetslivsinriktad rehabilitering0,81,43,13,6 Arbetspraktik7,313,918,318,4 Start av näringsverksamhet0,51,52,22,4 Jobbsökaraktivitet med coachning69,37876,679,2 Utbildning2,24,98,67,5 Förberedande insatser2,13,34,54,7 Fördjupad kartläggning/vägledning4,84,57,39,2 Praktisk kompetensutveckling0000 Ingen registrerad aktivitet24,121,810,23,6 Antal individer

Den offentliga sektorns bruttoskuld och nettoskuld ( procent av BNP)

Den offentliga sektorns bruttoskuld (procent av BNP 2007) Källa: OECD

Antal medlemmar i a-kassorna