1 Klas Eklund SNS, 19 november 2002 TIO ÅR MED RÖRLIG VÄXELKURS OCH INFLATIONSMÅL: BARA ETT KVAR VAD KAN VI LÄRA FÖR FRAMTIDEN?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 3 mars 2011.
Advertisements

Slutförvaring av använt kärnbränsle en beslutsprocess som pågått i mer än 30 år Kristina Glimelius KASAM 15 november
Liberalism Individer och stater är rationella.
EU, bakgrund Tre krig: Fransk-tyska , 1: vkr , 2:a vkr
Penning- och finanspolitik i den öppna ekonomin Kapitel 16
LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN 13 november 2008 Juhana Vartiainen.
EU, bakgrund Tre krig: Fransk-tyska , 1: vkr , 2:a vkr
Konjunkturer.
F12: sid. 1 Föreläsning 12 Gränser för ekonomisk politik  Kan politiska beslutsfattare styra ekonomin rätt?  Vill politiska beslutsfattare styra ekonomin.
Inflation  Definition: Allmän stegring av prisnivån  Mäts genom KPI (konsumentprisindex)  Riksbankens mål är att hålla inflationen på 2 procent/år (Riksbanken)
och hur den påverkar och påverkas av din privatekonomi
Konjunkturläget Augusti 2007 Globala räntor Procent, månadsvärden.
Börsutveckling i USA och Sverige
TOBINSKATTEN Ett medel söker sitt mål Finansutskottet Klas Eklund
DET EKONOMISKA LÄGET Klas Eklund Kommunförbundet Stockholm & Umeå, 23 och 27 april 1999.
Mattias Johansson, Tullbroskolan, Falkenberg –
Budgetpropositionen för 2013 Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen Uppsala universitet Nationalekonomiska föreningen 24 september 2012.
Kapitel 12 VALUTAMARKNADEN.
KONJUNKTURLÄGET 19 december 2012 Jesper Hansson. Sammanfattning BNP faller fjärde kvartalet Återhämtning inleds mot slutet av 2013 Arbetslösheten stiger.
Föreläsning 12 Sammanfattning
Föreläsning 9 Förväntningar och stabiliseringspolitik
Blanchard kapitel 20 Växelkurser, räntor och BNP
Stabiliseringspolitik
Sverige i den globala ekonomin
Penningpolitik och räntebana Lars E.O. Svensson Sveriges riksbank 22 augusti
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Den öppna ekonomin: en kort introduktion.
1 EMU: NÄR OCH HUR? Klas Eklund Malmö, 25 januari 2002.
Kap. 12 Utrikeshandel och växelkurs zBetalningsbalans = bytesbalans + kapitalbalans = 0 zBytesförhållande (terms of trade) = export pris / import pris.
DE EKONOMISKA ARGUMENTEN
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 september 2012.
Penningpolitiskt beslut 8:e oktober Den finansiella krisen fördjupas Fördjupar den pågående konjunkturnedgången Med lägre inflationstryck som följd.
Blanchard kapitel Växelkurser, räntor och BNP
Det ekonomiska läget Svensk Inkasso 13 oktober 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 december 2014 Konjunkturläget, december 2014.
Konjunkturläget Juni 2007 Styrräntor Procent, dagsvärden.
Klas Eklund Göteborgs Handelshögskola 12 mars 2003
Betydelsen av transparens för tillväxt i Europa Lars Oxelheim, Institutet för Näringslivsforskning och Lunds Universitet Presentation vid seminariet Sambandet.
Penningpolitisk uppföljning december Reporäntan sänks till 2 procent Reporäntan bedöms ligga kvar på samma nivå under 2009 En kraftig sänkning av.
Konjunkturer.
UND1X Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
Penningpolitik med inflationsmål
Lönebildning och penningpolitik
1 Svensk finanspolitik Lars Heikensten, Europeiska revisionsrätten - några kommentarer till Finanspolitiska rådets rapport 2008.
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 23 februari 2012.
Marknad och politik: makroekonomi
Kap. 9 Chocker och stabiliseringspolitik
Presskonferen s 20 januari Stark konjunktur, låg men stigande inflation Något starkare tillväxt i omvärlden Något starkare tillväxt i Sverige Ökad.
Makroekonomi - introduktion Peter Andersson Föreläsning 1 27 feb 2012.
Ekonomisk politik på makroområdet Olika typer: Kom ihåg vad man kan göra: Stabiliseringspolitik ** Tillväxtpolitik Finansiell stabilitet ** Arbetsmarknadspolitik.
Demokratins metoder ”Folket ska styra”
1 Kursens Mål Allmänbildning “Att kunna läsa tidningarnas ekonomisidor etc.” Att lära ut redskap (modeller) som kan användas för att göra en självständig.
Penningpolitisk rapport Februari Konjunkturuppgången på fastare mark.
Penningpolitisk rapport juli Stabil utveckling i svensk ekonomi – trots ökad osäkerhet globalt.
Föreläsning 3 Varu och penningmarknaderna tillsammans IS-LM modellen
IDAG: Varumarknaden i balans + penningmarknaden i balans.
1 GLOBALISERINGEN HUR STOR ÄR UTMANINGEN? Klas Eklund 1999.
Föreläsning 11 Växelkurser, räntor och BNP
Penningpolitik i lågräntemiljö Flowseminarium Handelsbanken 6 maj 2015
Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid SEB, Västerås 7 oktober 2015.
Del 1. Exempel på svar på frågor Del 2. De samhällsekonomiska målen (politisk ekonomi)
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 22 juni 2016 Konjunkturläget, juni 2016.
Inför avtalsrörelsen 2016 Lars Calmfors SNS 31/
Stefan Fölster På slak lina Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010.
Kap 16 Centralbanken och penningpolitiken Finanspolitiken handlar om skatter och utgifter och sköts av regering (och riksdag). Penningpolitiken handlar.
Hur hanterar vi nästa finanskris?
Tips Kap 12 viktigast i hela boken. Fig 12.5 (eller ord)
Kap 11 Pengar och inflation
Inflationsmålet HT 2017 John Hassler.
Makroekonomi med tillämpningar
Källor: SCB och Riksbanken
Presentationens avskrift:

1 Klas Eklund SNS, 19 november 2002 TIO ÅR MED RÖRLIG VÄXELKURS OCH INFLATIONSMÅL: BARA ETT KVAR VAD KAN VI LÄRA FÖR FRAMTIDEN?

2 DET ÄR VARKEN RÖRLIG VÄXELKURS ELLER INFLATIONSMÅL I SIG SOM GIVIT STABILITET Rörlig växelkurs är instabil Kronan har varit volatil och fallit trots låg inflation och överskott i budget och bytesbalans Inflationsmålet ingav inte förtroende från början Höga inflationsprognoser för 1993 och framåt Stigande räntespread och fallande valuta 1994 Berodde på budgetunderskott och politisk riskpremie

3 HUSET BYGGDES KLART Riksbankens självständighet Ny budgetordning Saneringsprogrammet EU-medlemskap Maastricht och konvergensprogram Slutsats: Det är hela den stabiliserings- politiska regimen som är viktig Det institutionella ramverket är centralt!

4 RÄNTESPREAD MOT TYSKLAND 10-åriga statsobligationer

5 KRONKURSEN TCW

6 VAD LÄRA? Det är inte den rörliga växelkursen som är värd att bevara Utan insikterna om vad som krävs för en robust institutionell ram Avgränsat ansvar Tydlig beslutsregel Särskilt utnämnda, kompetenta personer Transparens både vad gäller besluts- underlag och beslutsprocess

7 OM VI GÅR MED I EMU Penningpolitiken styrs från Frankfurt Men Sverige är “i fas” Och risken för “asymmetriska chocker” är låg Men Sverige är litet... …och vi kan glida i sär Därför behövs nationell stabilisering Ansvaret åvilar finanspolitiken - som inte har samma ramverk som penning- politiken

8 SVERIGE I FAS MED EMU Differens mellan outputgap

9 SLUTSATS: FINANSPOLITIKEN BÖR LÄRA AV INFLATIONSMÅLETS INSTITUTIONER Separera ut stabiliseringspolitiken Ge den ett tydligt mål och definiera medlen Ge den en tydlig beslutsregel Öka transparensen Överväg ny myndighet - men det är nog det minst viktiga Den ultimata hyllningen till inflationsmålet!