Hur mår Halland? Sofia Frising miljömålssamordnare sofia.frising@n.lst.se.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Energieffektivisering i befintliga fastigheter
Advertisements

Lokala miljövärden Lokala miljövärden Den energi som man använder har framställts på olika sätt. För att bedöma fjärrvärmens.
Hastighetens påverkan på koldioxidutsläppen
Miljödepartementet Ett Sverige utan klimatutsläpp – det gröna föregångslandet Bakgrund till regeringsbeslut torsdagen 21 juli 2011.
Regionalt mobilitetskontor & Exempel på projekt som gett resultat.
MDK.
Den här presentationen går igenom hur energin, klimatet och tillväxten hänger ihop. Den beskriver hur utsläppen globalt sett har ökat kraftigt de senaste.
Kalmar län Workshop om persontransporter 29 april 2010.
Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram med Nya skånska klimatmål Tommy Persson Miljöstrategiska enheten Miljöavdelningen
Sveriges miljömål Sveriges riksdag har satt upp miljömål för en hållbar samhällsutveckling. Målen styr miljöarbetet i Sverige. De visar vägen till ett.
Fjärrvärmeåret Fjärrvärme och -kyla 2010 •Försäljningen (inkl. skatter)1 970 mill. € •Fjärrvärmeenergi35,8 TWh.
Växthusgaser Kyotoprotokollet omfattar sex växthusgaser:
Fjärrvärmeprognos 2015 och Fjärrvärmen i framtiden
RUPEN IV -Miljö i balans Prioriterade områden i perspektivet regional utveckling Östersjö i balans (övergödning) Fossilbränslefri region Olje- och.
DEFINITIONER AV DE 16 SVENSKA MILJÖKVALITETSMÅLEN
Fossilbränslefri region
Miljömål och klimatstrategi
Norrbottens energikontor AB Europas nordligaste regionala energikontor - Bildades Är oberoende och icke-vinstdrivande - Ägs av kommuner och landsting.
Skåne Arbetsmetoder och verktyg. 300 GWh år GWh år 2020.
Energilösningar för framtiden Energikonferensen i Gimo 8 maj 2012 Andres Muld.
Norrbottens energikontor AB (Nenet) Ulrika Lundberg Projektledare nenet.se.
Människan eller naturen i centrum?.  Syftet med rapporten är att klargöra avsikten med de nationella miljökvalitetsmålen och belysa möjligheterna och.
Sysselsättningsgrad 2009 Samtliga år. Sysselsättningsgrad 2009 Kvinnor år.
Bidra till en hållbar tillväxt i Kalmar län – fler jobb och mer export göra att Kalmar län år 2030 inte har några nettoutsläpp av fossil koldioxid effektivisera.
Välkommen! S eminarium om energieffektivisering i fastigheter Oskarshamn 10 mars 2010.
Avgiftsstudie Nils Holgersson år 2007 Bild 1 Baserat på rapportversion
1 Alarik Sandrup Energipolitisk expert Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) Drivkrafter inom den internationella klimat- och energipolitiken.
Hållbar Utveckling Vad är det?.
Klimatutveckling EUs roll och vindkraftens betydelse
”Ett hållbart Blekinge” – Hur ska vi nå miljömålen?
1 Figur 1.1 Utveckling av Sveriges BNP per invånare under perioden 1990–2010 jämfört med OECD och ett genomsnitt för de sex närmaste konkurrentländerna.
Växthus-effekten The Greenhouse Effect.
NENET Norrbottens Energikontor Våra förnybara energiresurser , Skellefteå Tekn Dr Kjell Skogsberg.
1. Begränsad klimatpåverkan
Färdplan 2050 Viktor Rydell. Global nivå Vid FN:s klimatkonferens i Cancún 2010 åtog sig alla industriländer att ta fram nationella långsiktiga strategier.
1 PROGNOSMODELLENS RESULTAT I BILDER Jouko Kinnunen & Richard Palmer 10 mars 2006.
Fjärrvärmeåret Fjärrvärme och -kyla 2014 Försäljningen (inkl. skatter)2350 mill. € Fjärrvärmeenergi31,3 TWh Medelpriset (inkl. skatter)7,5.
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET
Klimathotet Krympt global ekonomi - med 51 tusen miljarder kronor Svåra översvämningar (höjda havsnivåer) Vattenbrist, torka, ökenutbredning Oförutsedda.
Södra Innovation Skogens viktiga roll för klimatet Skogens betydelse för klimatet och som råvarakälla till energi, produkter och kemikalier.
Klimatet och tillväxten Fredrik Larsson Ekonomifakta.
Stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting Anna Green, Miljöenheten.
1 Innehåll Branschen  Vision  Förhållningssätt  Fjärrvärmens idé Föreningen  Verksamhetsidé  Rollfördelning  Strategiska prioriteringar Mål  Kommunikation.
Vattenånga och koldioxid är de viktigaste växthusgaserna, följda av dikväveoxid och metan. Den växthusgas man oftast pratar om är koldioxid. Halten av.
Forma ett nytt internationellt avtal EUROPEAN COMMISSION FEBRUARY 2009 Klimatförändringarna.
Klimat- och energistrategi för Jönköpings län Klimat- och energistrategi (år 2010)– med vision och mål till år 2050 Visionen innebär: … behovet av energi.
Fjärrvärmeåret Fjärrvärme och -kyla 2012 Försäljningen (inkl. skatter)2 250 mill. € Fjärrvärmeenergi33,6 TWh Medelpriset.
Byggsektorns resursanvändning
Pass 7 KYOTOPROTOKOLLET. Klimatkonventionen Först i slutet av 1980-talet började politiker engagera sig i klimatproblemet IPCC grundades och 1990 kom.
IEA och IPCC hävdar att de fossila bränslenas användning kommer att öka.
Vägval för resurseffektiv effektivisering 1.
Varför ska vi plantera ett träd, gärna flera?
Respect Hållbarhet och klimat Otto During Mirja Harryson.
Sveriges miljömål Sveriges riksdag har satt upp miljömål för en hållbar samhällsutveckling. Målen styr miljöarbetet i Sverige. De visar vägen till ett.
Miljömålen Linda Tollemark
Tre prioriterade miljöområden Effektivare energi- och transportanvändning Resurssnålt och giftfrittVärna mark och vatten.
Klimat- och energi i Kalmar län
Myllrande Våtmarker.
Lokala miljövärden Resurseffektivitet: Snitt: 0,28 Viktat medelvärde: 0,
Kerstin Lundin-Segerlund Miljömålsarbete i Norrbotten Jörgen Naalisvaara ”Norrlandsmöte”, Umeå 19 oktober 2011.
Nooil. Fossilbränslefri region Klimatmål för regional utveckling Med fokus på kommunala FASTIGHETER.
Sveriges miljökvalitetsmål
Uthållig kommun i Kalmar län Möjligheterna att producera biogas från kommunalt avfall Emmaboda Stefan Svenaeus Regionförbundet i Kalmar.
Sverige nettoexportör av el Ökad elproduktion Effekthöjning på befintliga kraftverk Utbyggnad av vindkraft, småskalig vattenkraft och biokraftvärme. Minskad.
Kvävestrategi Bildspel Uppdaterat Kväveflödet i marken NO 3 - NH 4 + N 2, N 2 O NH 3 Organiskt N NH 4 + Utlakning Nitrifikation Immobilisering Mineralisering.
Ekonomistyrning i staten Gästföreläsning vid Uppsala universitet den 3 mars 2010 Ingvar Mattson.
Trafikens betydelse för att nå miljömålen Fredrik Holm RUS/Länsstyrelsen i Värmland.
Erfarenheter från klimatkollen i praktiken – Vilka frågor ställs ofta
Minska utsläppen av växthusgaser
Erfarenheter från klimatkollen i praktiken – Vilka frågor ställs ofta
Presentationens avskrift:

Hur mår Halland? Sofia Frising miljömålssamordnare sofia.frising@n.lst.se

2007 Revidering av delmål Nytt miljömål: Ett rikt växt- och djurliv

Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Mål till 2050

Begränsad klimatpåverkan Delmål 1: Utsläpp av växthusgaser De halländska utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för perioden 2008–2012 vara minst 4 % lägre än utsläppen år 1990. 1990 2004 F örändring Transporter 628661 793755 26,3% Industri 427938 256261 -40,1% Hushåll 226451 67825 -70,0% Service 45086 85420 89,5% Energi 15029 35474 136,0% Summa 1343165 1238735 -7,8% Halland 2005: -7,8 % Sverige 2007: - 8,7 %

Mål för EU och Sverige Jmf med 1990 Jmf med 2005 Kyoto 2008-2012 - 5 % - 8 % Sverige 2008-2012 + 4 % EU 2020 (förslag) - 20 % - 14 % Sverige 2020 (förslag) - 23 % - 17 %

Trafikarbetet i Halland

Begränsad klimatpåverkan Delmål 2. Minskade utsläpp av koldioxid från transporter Nettoutsläppen av koldioxid från landtransporter inkl. arbetsmaskiner ska ha minskat med minst 5 % mellan år 2000 och 2010. 2004: + 9,5 %

Begränsad klimatpåverkan Delmål 3: Ökad kollektivtrafik Antalet resenärer i kollektivtrafik ska öka med minst 50 % mellan 2000 och 2010. 2006: Ökning med 7 %

Begränsad klimatpåverkan Delmål 5: Länsprogram för energi Ett länsprogram för ökat utnyttjande av förnyelse- bara energikällor samt utbyggnad av distributions- system (fjärrvärme, biogas etc.) ska finnas senast vid utgången av år 2010. Arbete pågår.

Vindkraft Mål 2015: 256 GWh (Sverige: 10 000 GWh) Idag: 100 GWh (Sverige 1 000 GWh) På gång i Halland: på land ca 750 GWh till havs ca 600 + 3000 GWh

Begränsad klimatpåverkan Jordbruksmark i Halland med energigröda Ökade priser energigrödestöd

Begränsad klimatpåverkan Delmål 9: Biobränsle från jordbruket Produktionen av biobaserade bränslen och drivmedel från jordbruksgrödor ska vara högre 2010 än 2003. 2007: + 180 % av odlad area

Begränsad klimatpåverkan Delmål 13: Ökad kunskap om klimathotet Alla hallänningar ska år 2010 känna till klimathotet och vad var och en kan göra för att motverka global uppvärmning.

Bedömning av miljömålen Presenteras 1 mars på www.miljomal.nu

Begränsad klimatpåverkan Delmål 4: Resepolicy med miljöprofil Alla företag, organisationer och myndigheter med mer än 50 anställda ska ha antagit en resepolicy med tydlig miljöprofil år 2010. Ingen uppföljning har gjorts. Ingen uppföljning har gjorts

Begränsad klimatpåverkan Delmål 6: Minskade utsläpp av koldioxid från bostäder Utsläppen av koldioxid från uppvärmning och drift av bostäder och lokaler ska minska med minst 50 % mellan 1995 och 2010. 2004: minskning med 21 % Utsläppen av koldioxid från sektorn bostäder och lokaler i Halland har minskat med 21 % mellan 1995 och 2004. Den största minskningen står de privata hushållen för som har minskat sina utsläpp av koldioxid med 62 % under samma tidsperiod. Utbyggnad av fjärrvärmenätet är en av de största orsakerna till den stora minskningen. Kravet på energideklarationer vid försäljning av bostäder samt nya krav på energiåtgång per kvm vid nybyggnation är några av de nya åtgärder som gör det möjligt att nå målet. En något oroande utveckling är de allt fler värmepumparna, som riskerar att kraftigt öka elförbrukningen vid köldperioder.

Begränsad klimatpåverkan Delmål 7: Energieffektivisering för bostäder och lokaler Användning av levererad energi i bostäder ska: - minskas med 10 procent mellan 1995 och 2010 i det totala beståndet, - uppgå till högst 90 kWh/m2 och år i nybyggnation 2010. 2004: Ingen förändring resp. 110 kWh/m2 Bedömningen att målet ej kan uppnås är osäker. Att uppnå målet bedöms som omöjligt med hänsyn till den kraftiga ökning av bostadsytor och lokalytor som tillkommit och väntas i länet under tiden 1995 till 2010. Energianvändningen i bostäder och lokaler är ungefär densamma 2004 som den var 1995. Boverkets nya byggregler BBR tillåter en högsta energiförbrukning exkl. hushållsel på 110 kWh per m2 i vår klimatzon. Det innebär att även målet om 90 kWh/m2 i nyproduktion synes omöjligt att nå.

Begränsad klimatpåverkan Delmål 8: Minskat läckage från jordbruket Läckage av dikväveoxid och metan från jordbruksdrift ska begränsas. Målet ska preciseras år 2010 efter utredning. Ingen utredning gjord än.

Begränsad klimatpåverkan Delmål 10: Bundet kol i skog Mängden bundet kol i skog och skogsmark får inte minska mellan år 2003 och 2010. Mängden bundet kol i skog och skogsmark i länet har minskat till följd av orkanen Gudrun 2005 och stormen Per 2007. På stormhyggena avgår något/några ton humusbundet kol till följd av ökad omsättning i marken, men det kompenseras i viss utsträckning av förnatillskottet i form av stubbar och avverkningsrester. För att virkesförrådet ska hinna återställa sig till 2010 skulle krävas att avverkningsnivån minskar till hälften i länet, vilket verkar osannolikt mot bakgrund av tendensen till fortsatt hög efterfrågan på skogsråvara. Mängden bundet kol i skog kommer således sannolikt att vara betydligt mindre år 2010 än 2003.

Begränsad klimatpåverkan Delmål 11: Biobränsle från skogsbruket Uttaget av biobränslen från skogen ska vara högre år 2010 än år 2003.

Begränsad klimatpåverkan Delmål 12: Minskade utsläpp av växthusgaser från industrin Industrisektorns utsläpp av växthusgaser ska ha minskat med 15 % till 2010 räknat från år 2000. Levererad spillvärme till fjärrvärmesystem och liknande får räknas tillgodo. Delmål 12 om minskade utsläpp från industrin är också möjligt att nå. Målet var i stort sett nått redan 2004, framför allt tack vare en kraftig utbyggnad av fjärrvärmeleveranser från Värö Bruk. Hylte Bruk reducerar sitt CO2-utsläpp med mer än 50 % efter ombyggnaden av panna 2, som genomfördes första kvartalet 2006. Minskningen motsvarar ca 15 % av storindustrins utsläpp år 2000. 2004: Minskning av CO2 med 31 %