Landstingets klimatpåverkan - energi- och lustgasanvändning ett ständigt pågående förbättringsarbete Per Björkman Teknisk Controller Landstingsfastigheter

Landstingets klimatpåverkan Energianvändning Transporter Köldmedier Lustgasutsläpp

Energianvändning och klimatpåverkan

Drivkrafter till förbättringsarbetet Miljö och klimatpåverkan Arbetsmiljö Ekonomi Synliggöra

Energi… … kan varken skapas eller förstöras… Vad är en kilowatt timme? Merparten av energin från solen… Växthusgaser Vilken är den miljövänligaste kilowattimmen? Minskning elanvändandet ger största positiva effekten

Landstingets koldioxidutsläpp

Energiläget 2009 Landstingsfastigheter i Norrbotten – m² BRA –Värme: ca 62 GWh (77GWh 2001), 29 Mkr/år –El: ca 53 GWh (58GWh 2001), 45 Mkr/år Nyckeltal 2009: –115 kWh/m² BRA värme –98kWh/m² BRA el

Historisk värmeutveckling I början av 70–talet var olja den huvudsakliga uppvärmningskällan Under 70-talet började anslutning till fjärrvärme främst för sjukhusen, medan en del nybyggen försågs med eluppvärmning. I slutet av 80-talet var merparten av fastighetsbeståndet anslutet till fjärrvärme, oftast biobränslebaserad. Under detta sekels första årtionde har all kvarvarande elbaserad värme konverterats.

Värmeförbrukning NLL

Värmeförbrukning (ej graddagskorrigerad)

Hur har vi minskat på värmeförbrukningen? Infört energiledningssystem med tillhörande policies och styrdokument. Genomfört energikartläggningar som lett till… …en rad energieffektiviseringsprojekt finansierade genom lägre framtida driftkostnader.

Exempel på energieffektiviseringar Modern styrutrustning med bättre komfort och effektivare uppvärmning. Behovsstyrd ventilation Förbättrad värmeåtervinning av ventilationsluft ”Energitänk” vid ombyggnationer

Att minska elförbrukningen har dock varit svårare: Kraftigt ökad datoranvändning… Fler och mer energikrävande verksamhetsutrustningar… …och därav följande ökat kylbehov

Elförbrukning

Vad har vi gjort på elsidan? Från el till fjärr- eller när- värme Behovsstyrd ventilation Energieffektivare belysning med bättre ljuskomfort Timer eller datorstyrda motorvärmaruttag Frikyla luft/vatten i stället för elbaserad

…samt som med värmeförbrukningen Infört energiledningssystem med tillhörande policies och styrdokument. Genomfört energikartläggningar som lett till… …en rad energieffektiviseringsprojekt finansierade genom lägre framtida driftkostnader.

Så här ska Landstingsfastigheter fortsätta att effektivisera energianvändningen… Energisparkampanjen, vi behöver hjälp genom allas engagemang. Brukarmedverkan/kampanjen ”Energismart”, -5% till 2012 Individuell mätning av verksamhetsel Bästa möjliga teknik Ingen el till uppvärmning LCC kalkyler vid inköp av elintensiv utrustning Alternativ till komfortkyla Ny teknik, t.ex LED belysning

Brukarmedverkan, vad innebär det? Smart användning av datorer… Eliminera standby effekter… Ingen onödig belysning… Uppföljning genom mätning och ”visualisering” Etc. helt enkelt ”energismarta” vanor… Broschyren…

Lustgas en kraftig klimatgas 300xCO2 Utsläpp påverkar: klimatet, arbetsmiljön och ekonomin (~200:-/kg)

Bakgrund… Flyttning av förlossning från Kalix Sjukhus… De övriga sjukhusen… Kartläggning av behov… Destruktion… (SLL)

Lustgasanvändning Fem sjukhus Två av dessa har förlossningskliniker Ca förlossningar 2009 Vid ca 70% av förlossningarna användes N 2 O med i genomsnitt < 1kg N 2 O per förlossning så behovet är ca kg/år Utöver detta tillkommer tandvårdens och i viss mån andras behov.

Lustgasförbrukning

Sex ton N2O 2004… …ansåg vi vara för mycket med hänsyn till antalet förlossningar och till att N2O användes sparsamt i övrig verksamhet …utsläppet motsvarar ca 350 leasingbilar (växthuseffekten 1:300 CO2)

Vart tog lustgasen vägen 2004? Liten mängd användes till annat än förlossningar, i tandvård och oralkirurgi Ca 3,5 ton/år försvann utan förklaring? Varför? I huvudsak läckage! (många potentiella läckagekällor) Sökte och beviljades KLIMP bidrag för att nå målet på 2 ton/år

Bärande principer All lustgas som inköps ska komma patienten till godo Det bästa för patienten De som behöver lustgas ska tillhandahållas ”under ordnade former” Arbetsmiljöhänsyn

Vad gör vi för att nå målet ? Informerar och belyser problematiken Tar bort onödiga delar av de centrala gasledningarna och stänger där de inte används Satsa på lokala system med lösa tuber Införa övervakning och larm

Nationellt lustgaskonsortium Initiativ av SLL Primärt inriktat på destruktion Lustgasseminarium De flesta landsting är med

Hur går det ? Vi kommer att nå målet ! Nere på 2000 kg / år under 2010 Besparing 2010?

Sammanfattning…