Mika Helander Pol.dr, Universitetslektor SSKH, Helsingfors universitet Finländska samhället och facket idag och imorgon Nordiska sommarskolan 24.8.2011.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
En attraktiv Östgötaregion Där stad och land är med på tåget?
Advertisements

Ett transnationellt perspektiv på global migration
Varför EU? Varför sammanhållningspolitik? Varför Interreg? Daniel Tarschys Stockholms universitet & SIEPS (Svenska Institutet för Europapolitiska Studier)
EU, bakgrund Tre krig: Fransk-tyska , 1: vkr , 2:a vkr
Nu formas Sveriges innovationsstrategi Statssekreterare Catharina Håkansson Boman SISP Innovationsriksdag Kalmar 10 maj 2011 Ny innovationsstrategi och.
Disposition - Hållbar utveckling
Staten och det civila samhällets organisationer
VAD HÄNDER I DEN EUROPEISKA LOKALDEMOKRATIN - och vad kan Sverige lära? Anders Lidström Umeå universitet.
J U S T I T I E D E P A R T E M E N T E T Insatser för att värna och fördjupa den svenska demokratin.
Kultur för alla – gäller det mig
EU 2020 strategin •Bakgrund –Den ekonomiska krisen har raderat bort flera års ekonomisk och social utveckling. –Samtidigt rör sig världen snabbt framåt.
Kommunalrådskansliet KAPITEL Stöd till och stärkt samverkan med det civila samhällets aktörer •Vision ” I Örebro finns ett levande vitalt civilt samhälle.
Miljödepartementet Ett Sverige utan klimatutsläpp – det gröna föregångslandet Bakgrund till regeringsbeslut torsdagen 21 juli 2011.
Globalisering.
Twitter: #somgu ”Opinioner, trender, analyser – ett oberoende undersökningsinstitut i forskningens tjänst” (S)amhälle (O)pinion (M)edier.
Europeiska unionens institutioner
Omvärldsanalys för Skellefteå 2013
FoU-samverkan på EU-arenan – Regionala FoU-strategier för Norra Sverige Erik Bergkvist Rapportör EuropaForum.
IQ Samhällsbyggnad – Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet. Inspel till Forsknings- och Innovationspropositionen Samhällsbyggnad.
HUR GÖR BORN GLOBALS? – OM FÄLLOR OCH FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR UTLANDSFÖDDA FÖRETAG Sara Melén och Emilia Rovira Nordman Handelshögskolan i Stockholm.
Utmaningar av etablerade gränser mellan discipliner
Sub-nationell politik Regionfrågan i Värmland
Internationell Ekonomi
1. Cultural Planning i Finland Cultural Planning,som en process i 8 faser, har inte slagit igenom ännu i Finland. Men kultur och kulturella aspekter har.
Mervärden av internationellt samarbete Vär(l)den i Västerbotten 24 januari 2013 Lisa Hörnström Senior Research Fellow Nordregio.
Ungdomspolitiken i Sverige Ansvar nationellt: Integrations- och jämställdhetsdepartementet, Ungdoms- och folkrörelseenheten Ungdomsminister: Nyamko Sabuni.
Imorgon tänkte jag bjuda på något gott att äta. Ni får välja
De fem viktigaste fackliga frågeområdena var Anställningstrygghet 2.Löner 3.Skydd mot inkomstförlust 4.Arbetsmiljö 5.Jämställdhet.
De valda och de smorda: eliter, kön och den nordiska moderniteten Anita Göransson, Linköpings universitet Kön och makt-konferensen, Reykjavik, november.
SUOMEN PANKKI | FINLANDS BANK | BANK OF FINLAND 1 Likheter och skillnader mellan de nordiska EU-ekonomierna Erkki Liikanen Stockholm
Stormöte för kunskapsregionen Fredag den 19 oktober 2012 Norra Latin, Stockholm.
Regional krissamverkan i Jönköpings län. Regional krissamverkan i Jönköpings län Fördjupa samverkan mellan myndigheter och samverkande organisationer.
EU (Europeiska Unionen)
Kompetensförsörjning och kompetenssäkring Forum för inköp Anders Kron Johan Lundvall.
Livslångt lärande EU:s nya gemensamma utbildningsprogram Mål ” Ett konkurrenskraftigare kunskapssamhälle, med bättre arbetsmarknad och ökad social.
Det nationella digitala biblioteket
NAFTA: ett exempel på marknads-regionalism
En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. (Brundtlandkommissionen) De åtgärder.
Nätverk i ett globalt perspektiv Martin Granholm
Vi blir Region Jönköpings län
Vasa Johnny Åkerholm.  2008  2019 ◦ Antalet 65 år fyllda + drygt 1/3 ◦ Försörjningskvot50  64 (Försörjningskvot = yngre än 15 och äldre.
STs arbetsmiljörapport i samarbete med SCB Seminarium Torbjörn Carlsson.
Betydelsen av transparens för tillväxt i Europa Lars Oxelheim, Institutet för Näringslivsforskning och Lunds Universitet Presentation vid seminariet Sambandet.
Studieresa - BRO nov 2009 Representanter från Näringslivskontor REKO-Lärcentra Destinationsgruppen Länsstyrelsen Regionaltresurscentra ALMI ALMI/IFS.
Mänskliga rättigheter och Naturresurser Kampanjtema :
RUP/RUS – process-revidering Beredningsgrupp – inspel från aktörer Dialogmöten utifrån 4 teman. Swot-cafe, Befintliga grupperingar - Näringslivet aktörer,
Marknadsundersökning If/Sverige Maj Hur väl förberedd anser du att verksamheten är inför en potentiell kris? 1-8 där 1 är oförberedd och 8 mycket.
STs arbetsmiljörapport 2008 ST-veckorna. ST jobbar hårt för en bättre arbetsmiljö! Långsiktigt och medvetet arbete med arbetsmiljön ST- undersökningar.
D e t r e g i o n a l a u t v e c k l i n g s a n s v a r e t VÄGVALEN ! ”Makten över framtiden” C 01 I Okt 2002.
Regionalpolitik EUROPEISKA KOMMISSIONEN December 2004 SV Förordningar 1 Sammanhållningspolitiken Kommissionens förslag till nya regler 14 juli.
Fackets framgångsrecept FFC, Vasa Mika Helander Pol.dr. SHH & CEREN, SSKH.
Mika Helander Pol.dr., forskardoktor Helsingfors universitet.
SNART BÖRJAR DET. VÄLKOMMEN Landstingsfullmäktigeledamöter Beredningsledamöter Ledamöter i Patientnämnden Revisorer Övriga.
Samordna rehabiliteringen – Brukarcoach/IPS Bakgrund SoL, HSL Överenskommelser/avtal Riktlinjer Förordningar Samordna rehabiliteringen 2011 Supported employment.
Det svenska civilsamhället: ett jämförande och historiskt perspektiv
Integrations- och jämställdhetsdepartementet Dialog om värdegrund.
EU och den globala klimatfrågan: Ett dynamiskt aktörsperspektiv på marknadsförändringar och klimatpolitik i Europa Monica Macquet & Susanne Sweet SuRe.
Privatisering eller offentligt ägande? Privatisering tar sin utgångspunkt i New Public Management (NPM), och är (var) en reaktion på svårigheten att finansiera.
EU-motstånd förr och nu Transkription:. 01:29 – 02:10 Ja, i Sverige har vi ju inte jättemånga partier kvar som faktiskt driver(1)
Europa 2020 Sabine Mayer. Utmaningar Ekonomiska krisen Arbetslöshet Fattigdom Högutbildade kvinnor måste välja mellan jobb och familj Lågt barnafödande.
Samhällskunskap C & Geografi B, 2011/2012
Geografi Vad är geografi? Varför ska vi läsa geografi?
Parti och ideologi.
Globaliseringen Hur märks globaliseringen i vår vardag? Varor: teknik kläder skor hemelektronik, bilar, bensin, etanol filmer, möblernas träslag. Lyxprodukter.
Nordland och EU, ny programperiod, nya möjligheter LTU De nya programmen , vad är nytt?
GLOBALISERINGEN. VAD INNEBÄR GLOBALISERINGEN?  En av orsakerna bakom förändringar i dagens samhälle (men som hållit på länge)  Är den process som innebär.
Medlemskapets värde Fackliga grundvärderingar för ett växande globalt kunskapssamhälle Några framtida perspektiv.
Geografi / samhällskunskap
Patrik Lindfors kommunikationsdirektör Finsk-svenska handelskammaren
Presentationens avskrift:

Mika Helander Pol.dr, Universitetslektor SSKH, Helsingfors universitet Finländska samhället och facket idag och imorgon Nordiska sommarskolan Kiljava

Historisk utgångspunkt  Vinterkrigets anda: konsensuspolitik och socialt kontrakt 1940-talet -> Januariförlovningen Liinamaa I första inkomstpolitiska helhetslösningen osv. INPO & Trepartssamarbete  Stark yrkesidentitet bland arbetarna och arbetarrörelsen viktig identifikationspunkt  Nu är det nationella sociala kontraktet utmanat! Globaliseringen är en viktig anledning till detta.

Näringslivets globalisering  Företagsledningen fortfarande nationell, men…  Det globala kapitalistiska systemets gränsöverskridande processer har intensifierats – speciellt ägandet av företag  Näringslivets nätverk (produktion, investeringar, referensgrupp etc.) över gränserna har intensifierats  Näringslivet vill inte längre ha INPO-lösningar  Managerialistiska ideologiska programmet innebär avreglering och privatisering: t.ex. de kommunala energiverken, (hälsopolitiken ?) = reflexiv modernisering  Människorna har blivit konsumenter

Politiska systemet  PPP –samarbetet skapar en gråzon – oklart vad som är tillåtet  Korruption – valfinansieringsskandaler!  Populisterna vinner framsteg – sannfinländarna  Politiska systemets legitimitet har sjunkit – förlorad kontroll -> valdeltagandet är lågt  Konsensus i parlamentet (lagstiftningen) har varit hotat, vilket är ett problem i det fin- ländska systemet med koalitionsregeringar  Strävan att återvinna trovärdigheten men europeiska kriser illustrerar handfallenheten

Fackets internationella kontakter  Going Global  Internationella kontakter och invandring  Konstellationen vi-de gäller fortfarande enligt nationalitet  Man satsar mest på handling inom det inhemska politiska systemet, t.o.m. i kontakterna till EU – de går via Finlands parlament  Transnationell intressebevakning, strejker?  Behövs kraftfulla åtgärder för att återvinna kontrollen över den globala ekonomin

Nationella ramen  Nationella metoder används för att svara på utmaningar Lagstiftning, Mediapåverkan, Ekonomi, Medlemskårens mobilisering  Översättningen av europeiska och globala processer sker så att de förefaller som inhemska problemställningar  Försörjningskvotens dåliga utveckling kommer att förutsätta ökad arbetskraftsinvandring

Företagsnivån  Nätverk över gränserna – solidaritet mellan produktionsteamen (träförädlingsindustrin)  Lokala nivån – Trycket mot lokala förhandlingar: förhandlingskraft (förhandlingsförmåga bland arbetsgivarna?)  Förtroendemännens ställning och den nya samarbetslagen från 2007  EWC  Försök att få företagen att underteckna globala avtal

Supranationella nivån  EU – det sociala Europa: Facket har gjort vissa kampanjer och har försökt påverka utvecklingen också med en viss framgång (Laeken toppmötet 2001)  ILO, WTO – Inom ILO har man kunnat skapa viktiga instrument som internationella ramavtal inom företagen, WTO däremot mer problematisk

Slutsats  Många nivåer av verksamhet behövs! – Nationell, lokal, internationell, transnationell och supranationell  Institutionernas betydelse väldigt stor – trepartssamarbete, hög organiseringsgrad (håller på sjunker), fackets legitimitet som förhandlingspart, valresultat – nya regeringen ger löften om bättre tider  Nu för ensidigt betoning på nationella institutioner och nationell intressebevakning – going global strategier behövs!  Byråkratiseringen är ett hot – facket har blivit part i nationella förhandlingar och makten har centraliserats  Kalela (1986): Arbetarna tänker att ”vad f..n har facket med min fritid att göra”. Det håller på blir allt mer så att de tänker ”vad f..n har politiken med min fritid att göra”  Få mer rörelse i rörelsen: utbytesprogram för unga fackligt aktiva, gemensamma internationella aktioner – Mobilisering!!!

Hur bra känner ledamoter i förbundsfullmäktige till den globala situationen inom sin bransch? Fördelat enligt centralorganisation. Procentandelar (svarsalternativen: blå= bra, violett= rätt bra, gul= lite grann, ljusblå= endast lite, mörk violett= inte alls)

Taulukko 1: Arvio taloudellisen yhdentymisen ja kansainvälistymisen vaikutuksista kuluneiden kymmenen vuoden aikana - Keskiarvo (Vastausvaihtoehdot: 1: Myönteisesti, 2: Ei merkittävää vaikutusta, 3: Kielteisesti – 9 EOS jätetty pois analyysistä) ( 2 = kielteinen) SAKSTTKAkava Toimialan työllisyyteen2,292,002,14 Palkkatasoon2,202,092,02 Työhyvinvointiin ja -turvallisuuteen1,942,062,14 Tuottavuusvaatimuksiin2,422,411,96 Koulutus- ja pätevyysvaatimuksiin1,871,801,76 Mahdollisuuksiin vaikuttaa asioihin2,232,232,31 Taulukko 2: Arvio taloudellisen yhdentymisen ja kansainvälistymisen vaikutuksista tulevien kymmenen vuoden aikana - Keskiarvo (Vastausvaihtoehdot: 1: Myönteisesti, 2: Ei merkittävää vaikutusta, 3: Kielteisesti – 9 EOS jätetty pois analyysistä) ( 2 = kielteinen) SAKSTTKAkava Toimialan työllisyyteen2,442,052,35 Palkkatasoon2,481,962,27 Työhyvinvointiin ja -turvallisuuteen2,161,902,20 Tuottavuusvaatimuksiin2,482,332,15 Koulutus- ja pätevyysvaatimuksiin2,011,881,73 Mahdollisuuksiin vaikuttaa asioihin2,332,122,51 Globaliseringens tidigare och framtida effekter

SAKSTTKAkavaYhteensä Ei ole vielä riittävää, on lisättävä Riittää, ei enää enempää yhdentymistä On liiallista, tulee pyrkiä enemmän eroon Taulukko 3: Tulisiko suomalaisen työelämän integroitua laajemmin Suomea ympäröivään maailmaan vai riittääkö jo? %-osuudet keskusjärjestöittäin. n=186n=92n=49N=328 Synen på landets ekonomiska integration och öppenhet

Taulukko 4: Miten seuraavat viime vuosien ilmiöt ovat vaikuttaneet ammattijärjestöjen vaikutusmahdollisuuksiin Suomessa - % Ei osaa sanoa (Vastausvaihtoehdot: Parantanut vaikutusmahdollisuuksia, Ei merkitystä vaikutusmahdollisuuksille, Huonontanut vaikutusmahdollisuuksia, EOS) SAKSTTKAkava Siirtyminen selvitysmiehiin lainvalmistelussa SAK:n, STTK:n ja Akavan eläkeadressi maaliskuussa EU-direktiivien lainsäädäntöä ohjaava vaikutus OECD:n suositukset (1999 & 2000) yritystoimintaan liittyen Hallituksen politiikkaohjelmat71214 EK:n irtisanoutuminen TUPO-kokonaisratkaisujen tavoittelusta324 PARAS-hanke Valtiontalouden tuottavuusohjelma Eduskuntavaalien muuttuminen pääministerivaaliksi SAK:n televisiomainos vaaleissa Vaalirahakohu lehdistössä vuonna Pääministeri Vanhaseen liittyvä uutisointi viime vuosina81514 Suomalaisen ostovoiman lisääntyminen6154 Veronalennukset6118 Yhteiskunnallisen tutkimustiedon lisääntyminen15128 Michael Mooren dokumenttielokuvat Eila (Jarmo Lampelan ohjaama suomalainen elokuva) Tiedonvälityksen laajeneminen internettiin464 Opetusministerin vaihdos joulukuussa Ulkoministerin vaihdos huhtikuussa Ympäristöministerin vaihdos syksyllä 2007 ja huhtikuussa SAK:n puheenjohtajavaihdos Taloudellinen taantuma354 Työperäisen maahanmuuton lisääntyminen Suomen kansantalouden velkaantuminen796 Barack Obaman valinta USA:n presidentiksi Barroson jatko EU:n komission johdossa Euroopan Unionin laajentuminen17196 Keskiarvo Hur har vissa händelser och fenomen under de senaste åren påverkat Fackföreningarnas påverkningsmöjligheter i Finland – andelen som inte kan svara