Kapitel 4: Staten i blandekonomin David Begg, Stanley Fischer and Rudiger Dornbusch, Economics, 6th Edition, McGraw-Hill, 2000 Power Point presentation by Peter Smith

Vad gör statsmakten? ger lagar, regler, och regleringar köper och säljer varor och tjänster gör inkomstöverföringar (transfereringar) påför skatter försöker stabilisera ekonomin påverkar allokeringen av resurser See Section 4-1 in the main text.

Statliga utgifter See Section 4-1 in the main text and Table 4-1.

EU-länder i ekonomisk storleksordning (totala BNP) år 2002 Källa: Eurostat

Folkrikaste länderna i EU år 2002 EU:s fem största länder totalt: 300 milj. EU15: 380 milj. EU 25: 455 milj. Jfr USA: 291 milj.

Vad borde staten syssla med? Statliga ingripanden kan vara berättigade vid förekomsten av marknadsmisslyckanden Sex fall då ingripanden kan förbättra allokeringen av resurser: See Section 4-2 in the main text.

Vad borde staten syssla med? (1) Konjunkturcykeln beslut om skatter och offentliga utgifter kan påverka konjunkturerna inte alla gånger gynnsamt (2) Kollektiva nyttigheter nyttigheter som, fast de konsumeras av en person, fortfarande också kan konsumeras av andra – t.ex. ren luft free-rider problemet hindrar marknaden från att producera “rätt” mängd av dylika nyttigheter. See Section 4-2 in the main text.

Vad borde staten syssla med? (3) Externaliteter produktionens kostnader och intäkter reflekteras inte alltid I marknadspriserna t.ex. förorening, trängsel. (4) Informationsrelaterade problem privata marknader producerar kanske inte alla gånger “rätt” slag och mängd av information t.ex. innehållsdeklarationer för livsmedel, hälso- och säkerhetsbestämmelser. See Section 4-2 in the main text.

Vad borde staten syssla med? (5) Monopol och marknadskraft resursallokeringen kan förbättras genom att begränsa eller reglera monopolföretagens marknadskraft (6) Inkomstomfördelning och meritvaror omsorg om jämlikhetsfrågor t.ex. att skydda utsatta gruppper meritvaror är nyttigheter som samhället anser att mänskor borde kunna konsumera oavsett inkomst t.ex. hälsa, utbildning, bilbältestvång See Section 4-2 in the main text.

Vem betalar en varuskatt? (1) Utan skatt är marknads- jämvikten vid P0, Q0 S' Q1 P1 Med skatt är utbudet S'S' och jämvikten är P1Q1 Pris S X = skatt (OBS! Skatten är inte = P1 – P0) P0 See Box 4-2 in the main text. …men vem betalar skatten? S D Q0 Mängd

Vem betalar en varuskatt? (2) Ytan A drabbar konsumenterna S' Ytan B drabbar producenterna A S Ytan C är en välfärdsförlust. P1 P0 Skattens incidens beror på efterfråge- och utbuds-elasticiteterna. C See Box 4-2 in the main text. S' B S D I exemplet är efterfrågan mindre elastisk än utbudet; då drabbas köparen mera av skatten Q1 Q0

Vem betalar en varuskatt? (3) Elastisk efterfrågan S' Ytan A drabbar konsumenterna S A Ytan B drabbar producenterna P1 P0 Ytan C är en välfärdsförlust. C S' D B När efterfrågan är mera elastisk än utbudet, drabbas säljaren mera S Q1 Q0