”Effektivitet i produktionen” definieras som:

En presentation över ämnet: "”Effektivitet i produktionen” definieras som:"— Presentationens avskrift:

1 ”Effektivitet i produktionen” definieras som:
Resurserna används så att: Det är omöjligt att öka produktionen av en vara eller tjänst utan att skära ner produktionen av någon annan vara eller tjänst. Vi är på produktionsmöjlighetskurvan.

2 Rationella val – effektivitet i konsumtionen
I ekonomiska modeller tänker vi oss oftast att människor gör rationella val. Det betyder att folk vet vad de vill och de handlar på det sätt att det blir så bra som möjligt för dem själva. Man gör en kalkyl innan man köper en godspåse eller utbildar sig. För och nackdelar? Man hamnar i en situation där den sista uppoffringen är lika stor som den behovstillfredsställensen man får av åtgärden.

3 Fig 2.3 Marginalintäkter och marginalkostnader
Per månad i Göteborg Marginalkostnaden är stigande pga. avtagande avkastning. Marginalnyttan och marginalintäkten är avtagande. Beslutsregel för rationella val: Utbytena i ekonomin ska utföras så att MK=MI i varje enskilt fall. Sidan 35 Figur 2.3

4 Att konsumera flera olika varor mm
Maximal nytta får konsumenten om hon ser till att marginalintäkten (marginalnyttan) per satsad krona är densamma för alla varor. Annars kan borde jag ju satsat min sista krona på något annat! Företag bör investera så att marginalavkastningen blir densamma för alla projekt. Detta garaterar tyvärr inte maximal produktion och nytta (fel på sid 35) Fin summering: ”Det ekonomisk tänkandet” på sid 36 I detta kapitel diskuteras inte fördelningsfrågor.

5 Samhällsekonomisk kalkyl
Inkluderar de totala marginaleffekterna av och marginalkostnaderna för en viss åtgärd. Oavsett vem som betalar och oavsett vilken sorts effekter Om den totala nyttoökningen (intäkten) är större än den totala uppoffringen (kostnaden) bör man vidta åtgärden. Den är då ”samhällsekonomiskt lönsam”. Exempel: Att bygga höghastighetsjärnväg. Kostnader Bättre miljö Färre trafikdöda

6 Allmän jämvikt Teorin för jämviktsprisbildningen blir en teori för ”allmän jämvikt”, dvs jämvikt på alla marknader samtidigt. Om marknaderna fungerar väl: Effektivitet (dvs p=MK=MI för allt och alla) Varor, tjänster, arbetskraft, kapital, råvaror: Den osynliga handen

7 Alternativ till regleringar
Vad göra om vi ogillar de fördelningspolitiska resultat som den fria markanden ger? Öronmärkta bidrag Ange maxhyror som ligger på eller lite över jämviktshyrorna?

8 Fullständig konkurrens
Produkten är homogen Efterfrågan är så stor så att stordriftsfördelar inte spelar roll Företagen har så liten marknadsandel att de är pristagare. Alltså är marginalintäkten = priset Då kommer ett vinstmaximerande företag producera den kvantitet som gör att marginalkostnaden = priset (Vi antar ofta att alla företag har tillgång till samma teknik.)

9 Protektionism vs frihandel
För att stödja den egna produktionen Infant industy Livsmedelsförsörjning

10 Kap 8 Plan eller marknad I detta kapitel berörs flera frågor som delvis ligger på höger-vänster skalan. Man kan ha olika syn på de olika delsfrågorna. Planekonomi (Vem bestämmer? Prismekanismen?) Socialism (Vem äger?) Omfördelande skatter Makt över produktion ger makt på fler sätt…?! Sociala skyddsnät Skattefinansierade varor och tjänster Offentliga eller privata utförare Att styra marknaden (åldersgränser, reklamförbud, tillstånd…)

11 Marknadsmisslyckanden
Det finns ett antal område där marknaden brukar misslyckas med att leverera det medborgarna vill ha. Vi kallar dessa ”marknadsmisslyckanden”. Kollektiva varor. Alla får automatiskt del av varan (tex. försvar). Lösning: Bekosta via skatt

12 Privata och kollektiva varor

13 Marknadsmisslyckanden (forts.)
Negativa externa effekter Prismekanismen förmår inte avspegla samtliga kostnader för produktionen. Typexempel: Extrakostnader i form av miljöförstöring. Det kostar pengar att rena vattnet men de får samhället stå för, inte producenten. Lösning: En skatt eller avgift som motsvarar den externa kostnaden. Positiva externa effekter Prismekanismen förmår inte avspegla samtliga intäkter för produktionen. Typexempel: Utbildning, vaccination Lösning: subvention

14 Fig 8.1 Miljöavgifter som ett medel att rätta till externa effekter
Avgiften leder till att utbudskurvan flyttar åt vänster (lyfts uppåt). Produktionen minskar. De inbetalade avgifterna räcker ganska lagom för att bekosta att återställa miljön, eller göra en annan samhällsförbättring som vi anser kompenserar för miljöskadan. Sidan 113 Figur 8.1

15 Fig 8.2 Kostnadskurvan ger ett pris på utsläpp
Det har varit alldeles för billigt att använda fossila bränslen. Krav på utsläppsminskningar de kommande 20 åren: mdr ton. Utbudet: Vi rangordnar olika åtgärder (isolera hus, köra bil snålare, …) utifrån deras kostnader. Jämviktspris: 40 Euro/ton Lösning: Inför 40 Euro/ton som global skatt, eller fördela lagom många utsläppsrättigheter. Sidan 115 Figur 8.2

16 Blandekonomi I verkligheten alltid en blandning av marknad och plan.
Ren planekonomi har problem hantera: Samla in all information Bearbeta all information Osv osv Ren marknadsekonomi har problem hantera: Kollektiva varor Externa effekter Stordriftsfördelar Fördelningspolitik Ofullständig information Icke rationella (knark, säkerhetsbälte, prostitution, …) Osv … osv…. Transaktionskostnader Coase sid 56. Inom företag råder planekonomi. Tumregel: Om det inte är isönder, laga inte det!

17 Fig 8.3 Olika ”blandning” i blandekonomin
Sidan 116 Figur 8.3

18 Fig 8.5 Olika ekonomiska system
Kapitalistisk planekonomi: Krigsekonomier Socialistisk marknadsekonomi: Jugoslavien Sidan 121 Figur 8.5