Marken och skogen.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Jorden Robert Wedin, Hallägraskolan år 6-9, Halmstad –
Advertisements

Jorden Uppbyggande och nedbrytande krafter
Årskurs 6 Hagaskolan åk.6 Hösten 2010
Bildspel om växter Artkunskap.
Kolets kretslopp Det finns kol i nästan allting som vi äter och dricker. Kol är en viktig byggsten i allt levande och eftersom allt levande föds, växer,
Inre kraft: Jordbävning
Ekosystem - Sjön.
@ Karins skogshästhage.
VÄXTER Fröväxter.
Ryggradslösa djur.
Water is life! Av Alex H och Alex C.
Har utvecklat rötter och kärl.
Geografi - Hur har naturen har skapats.
Naturtyper, väder och klimat
Jordens klimat.
Sverige, Norge, Finland, Danmark och Island.
Skötselkrav betesmark/slåtteräng
Klimatzoner.
Isens verkningar Varför blir det istid?.
Vad kan ni se i eran naturruta. Vad kan ni se i eran naturruta.
Av : Laksana Baskaran och Sebastian Mossberg 8C HT 2011
Läran om samspelet mellan växter, djur och natur
Luft. Luft består av en blandning av olika gaser.
Klimat- och vegetationszoner
Livsviktigt Skriva/Läsa A2.1
De vanligaste ekosystemen på land (terrestra).
Insjön.
Försurning.
Ekosystem - Skogen.
Erosion betyder att jord och berg slipas ner av olika saker, ungefär som när man använder sandpapper i slöjden. Vattnet är den yttre kraft som påverkar.
Försurning Försurning i vatten och mark orsakas av surt regn. Surt regn bildas av utsläpp av svavel och kväve. Svavel I röken från bland annat industrier.
Försurningen Stor fråga under 1970-talet och 1980-talet
Svampar Vi kan dela in svamparna i tre grupper. 1 Mögelsvampar 2 Jästsvampar 3 Matsvampar. Detta är en kraftig förenkling. Svampar är lurigare än man tror.
Jorden o gamla grejer.
Planeten Jorden.
Världens skogar Ungefär en tredjedel av jordens landyta är täckt av skog. Skogar som är viktiga på många sätt. De ingår t.ex. i vattnets och kolets kretslopp.
Skogen Tävlingen.
Älg Isak Magnusson 2012.
Klimat- och vegetationszoner
Skogens växter.
Ekologi- Äta och ätas Ekologi - läran om hur organismer samspelar och påverkar varandra. Ekosystem – organismerna som lever i ett speciellt område. Kan.
Växter – liten fördjupning
Liv och miljö i svenska ekosystem
Brunjord - Lövskog Förna Mull.
Presentation om hösten
SKOGEN.
Jordytan förändras.
Akvatiska och terrestra system
Viktiga ord och begrepp
Klimat- och vegetationszoner
Kvartärgeologi John Östh. Kvartärtiden En benämning på de senaste 2 miljoner åren –Delas in i pleistocen och holocen (världen efter sista istiden) Under.
Han delade på 1700-talet in alla levande varelser i olika grupper. Då utgick han från två huvudgrupper som han kallade RIKEN.  Växtriket  Djurriket.
Jorden Robert Wedin, Hallägraskolan år 6-9, Halmstad –
Ekologi Liv på olika villkor.
Ekologi Liv på olika villkor. Ekologi = läran om huset Vad är ekologi? –Läran om samspelet i naturen –Samspelet mellan alla organismer (levande varelser)
6330 km Den geologiska tidsskalan Sveriges urberg Öland Gotland Svenska fjällkedjan Skånes kalksten.
Mid-latitude deciduous forest Foto: Mats & Pontus.
Vår jord John Östh. Hur är jorden uppbyggd? Jordskorpan ”äppleskalet” längst ut –Avkylt stelnat material (litosfär) Manteln (astenosfären) inre och.
Sveriges natur Geografi åk 4.
Skogen som ekossystem.
Att dela in livet Vi söker efter sätt att organisera vår värld.
Veckans fördjupning handlar om något som vi kan hitta i skogen
Natrresurser; Berggrunden
Övningsprov Ekosystem
SKOGEN Vad händer med ett dött djur i skogen?
Naturresurs; Odlingsmark
Svampar Svampar är närmare släkt med djur än med växter
Bägarlav Kammossa Lavar och Mossor
Rymden, träd, fåglar och svampar
Kolets kretslopp Kol är ett grundämne med det kemiska tecknet C i det periodiska systemet. Det finns kol i nästan allting som man äter och dricker. Kol.
Presentationens avskrift:

Marken och skogen

Bergarter och jordmån Sveriges två vanligaste bergarter är: Granit Gnejs Dessa bergarter bildades tidigt i jordens historia genom att olika bergarter smälte och sedan svalnade, t ex när kontinentalplattor krockade och vulkanisk aktivitet uppstod.

Sandsten Kalksten Sandsten och kalksten bildades genom att sand respektive snäckskal, skelett och koraller har pressats ihop på havets botten under miljontals år.

Jordmån Morän - Lera – Torv – Blandning av stenar, grus, sand och lera. Lera – Finkornig jordart som behåller mycket vatten. Torv – Växtrester som endast delvis förmultnat.

Skogen Lövskog – Skog som fäller sina blad under vintern. Näringsrik Trädskikt –träd med (oftast) en stam Buskskikt – vedartade, flergrenade buskar Fältskikt – ris (t ex blåbär), ljung, ormbunkar, gräs – inte högre än 0,5 m Bottenskikt – mossor, lavar och svampar Ex: Bokskog

Barrskog Tallskog Granskog Näringsfattigt. Torra marker. Endast något enstaka lövträd. Näringsfattigt. Torra marker. Lågt pH (surt) p g a barren. Mycket lite maskar och bakterier p g a det låga pH:t. Inte mycket till buskskikt eller fältskikt. Utbrett bottenskikt (mycket mossor, lavar och svampar). Granskog Mest granar. Näringsfattigt. Relativt fuktig mark. Lågt pH (surt) p g a barren. Mycket lite maskar och bakterier p g a det låga pH:t. Fältskiktet består till stor del av blåbärsris. Utbrett bottenskikt (mossor, lavar och svampar som döljs under fältskiktet).

Podsol – jordmånen i barrskogen Förna – ej nedbrutna växtdelar (barr, grenar, …). Är sur i barrskogar, vilket gör att det finns väldigt lite maskar och bakterier. Humus – delvis nedbrutna växter Blekjord – näringsfattig jord Rostjord – näringen som frigjorts när växterna brutits ner hamnar här Jordart – i barrskogen är det morän Berggrund – t ex granit eller gnejs.