Geologisk tid - långtidsprocesser Plattektonik

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
KLIMAT.
Advertisements

Repetition inför NP i biologi
Nedbrytning av plast i Naturen
Fotosyntes Visste du om att växternas gröna blad är livets solfångare? Om ditt svar är ja, då har du kommit en bit lång i det vi kommer att arbeta med.
Ekosystemet: Skogen Ekosystem.
Vad är skillnaden på klimat och väder?
Geografi - Hur har naturen har skapats.
Väder, klimat och växtlighet berör alla
”hur allt hänger samman”
Meteorologi Läran om vädret.
Vatten.
DEFINITIONER AV DE 16 SVENSKA MILJÖKVALITETSMÅLEN
Biologisk mångfald.
Ekologi.
Tryck
Meteorologi Läran om vädret Göran Stenman och Thomas Mesumbe.
KLIMAT.
Värme.
Klimat- och vegetationszoner
Abiotiska faktorer Icke levande faktorer.
Människan och naturens samverkan med varandra.
Väder.
6,44 billioner km bort. 6,44 billioner km bort.
Ekosystem - Skogen.
Mångfald & naturbruk.
Klimatpåverkan från några vanliga livsmedel
Väder- och Klimatförändringar
Ekologi Läran om hur växter djur och andra levande varelser är beroende av varandra.
Ämnesövergripande kunskapskontroller
EKOLOGI Läran om samspelet mellan levande organismer (djur och växter) och den miljö som de lever i (klimat, jordmån, m.m.)
Klimat- och vegetationszoner
Kolets kretslopp.
Biologi Livets former.
Ekosystem, repetition. Ekosystem kan beskrivas utifrån levande och ej levande faktorer. Det finns ekosystem på land och det finns ekosystem i vatten.
Allt som lever och allt som inte lever inom ett avskilt område.
Kvävets kretslopp.
Ekologi- Äta och ätas Ekologi - läran om hur organismer samspelar och påverkar varandra. Ekosystem – organismerna som lever i ett speciellt område. Kan.
Fysikaliska arbetsmiljöfaktorer
Ekosystemet Skogen Ekosystem.
Ekologi - Läran om samspelet mellan de levande organismerna och miljön de lever i…
Näringskedjor. För att kunna titta ordentligt på näringskedjor måste vi känna till vad de följande orden innebär. Producent är en växt som har fotosyntes.
Klimat- och vegetationszoner
Klimatförändringar.
Hur kan det blåsa? Varför svalnar en kopp choklad när den får stå? Hur kan vi spara värmen i husen? Vad är dimma?
Regnskog Gina Collin & Mani Tancred Geografi A Uppsala Universitet Foto: WWF.
Ekologi Vetenskapen om de levande varelsernas relation till sin omvärld.
Icke förnybara energikällor Föreläsning nr 3 Sid
Ekologi ”Läran om huset” Hur olika arter fungerar tillsammans med varandra och med miljön omkring oss.
Ekologi Liv på olika villkor.
Ekologi Liv på olika villkor. Ekologi = läran om huset Vad är ekologi? –Läran om samspelet i naturen –Samspelet mellan alla organismer (levande varelser)
Det geologiska kretsloppet Jordens inre krafter Endogena krafter.
Meteorologi Väder är en kombination av lufttryck, temperatur, luftfuktighet, molnighet, nederbörd och vind.
Halvöken En powerpointpresentation av Ricky och Mikaela.
EKOLOGI Närningskedja & näringsväv.
Vår jord John Östh. Hur är jorden uppbyggd? Jordskorpan ”äppleskalet” längst ut –Avkylt stelnat material (litosfär) Manteln (astenosfären) inre och.
Jordyta/Jordskorpa, Yttre- och inre mantel, Yttre- och inre kärna. Jorden - Vulkaner.
Ekologi.
Sveriges natur Geografi åk 4.
Hållbar utveckling Ekologisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet
Viktiga faktorer för att du ska må bra.
Arktisk och Alpin Tundra
Meteorologi Läran om vädret
Momentbeskrivning Geografi Naturens förutsättningar för jordens befolkning, år 7 Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar.
Vad är klimat? Vad är väder?
Populationsekologi och evolutionär ekologi
Arbetsområde 2: Geografi – Väder och klimat
Rubrik.
Vad är klimat? Vad är väder?
DET BLIR VARMARE PÅ JORDEN VARFÖR? VAD SPELAR DET FÖR ROLL?
Presentationens avskrift:

Biogeografi= studiet av arters fördelning och de processer som orsakar fördelningen Geologisk tid - långtidsprocesser Plattektonik Artbildnings- och utrotningsmönster Bildning av berg och floder Nedisningar (glaciationer) Vulkaner

1. Temperaturen Påverkar ämnes-omsättningen Artantalet minskar mot polerna Artantalet minskar med höjden Spridning och reproduktion beroende av hög sommartemperatur Överlevnad ofta beroende av vintertemperaturen

Vegetationsperiodens längd Temperatursumman Vissa arter tål nedfrysning, t.ex. björndjur (Tardigrada) Proteiner koagulerar vid hög temperatur Skillnad mellan jämnvarma och växelvarma djur

Övervintring

2. Vatten Osmolaritet (salinitetens inverkan på osmosen), turgortrycket Uttorkningsrisk, åtgärder, t.ex. xerofyter Luftfuktighet (ökar norrut p.g.a. Minskad avdunstning, väst-öst gradient) pH Jonsammansättning (mineralinnehåll)

3. Strålning Ljus - fotosyntesen - fotoperiodicitet (ljusrytmer) - värme b) Joniserande strålning - > melanism som skydd på högre höjd

4. Tryck: dykarsjuka/bergssjuka 5. Vinden Påverkar temperaturen (vindavkylningsfaktorn) Ökar avdunstningen Mekanisk påverkan på träd, t.ex. skärgårdstallar och –enar.

6. Jordmån (t.ex. struktur, pH, kalkhalt) 7. Elden Nödvändig för vissa ekosystem, t.ex. savannerna Återför mineralämnen (=försnabbad nedbrytning) Vissa barrträds kottar öppnas av värmen ”steriliserar”marken och minskar konkurrensen

Biotiska faktorer konkurrens predation/parasitism fördelning av habitat bytesfördelning krav på boplatser sjukdomar närvaro av symbiont

Fysisk komplexitet – flera platser att vara på, flera arter (t. ex Fysisk komplexitet – flera platser att vara på, flera arter (t.ex. klippig tidvattenstrand vs. sandstrand)

Exempel på diversitetsmönster

Storskaliga fördelningar = biom (= habitat typer) Klimatet är ansvarigt för fördelningen av biom >>> vad som än rubbar klimatet och vädermönstret så påverkar det också fördelningen av arter

Floristiska riken Zoogeografiska provinser