Introduktion till hälsofrämjande verksamhet 5sp

Slides:

Advertisements

Liknande presentationer

FREDA – bedömningsmetoder i arbetet mot våld i nära relationer

Advertisements

Nationella screeningprogram

Brukarfokus i biståndshandläggning

Terminologifrågor i InfoVU-projektet Termkonferensen 2003 Ulla Gerdin Socialstyrelsen.

Beteende Orsaker Orsaker Orsaker.

Träder ikraft 2014 Bitte Fritzson.

Brukarnas medverkan i kunskapsprocessen – Från egen erfarenhet till inflytande – Delaktighet och kunskapsutveckling David Rosenberg.

Vår vision ETT GOTT LIV UTIFRÅN EGNA VAL Vår verksamhetsidé Med professionella insatser gör vi livet mera möjligt för barn, ungdomar och vuxna med varaktig.

Evidensbaserad praktik – vad handlar det om?

Socialdepartementet PRIO •Långsiktighet •Gemensamt ansvartagande •Ordinarie strukturer.

Nationellt Kunskaps Center för Dövblind frågor Inspirationsdagar

DOK-systemet 1 • Utvärderings- och dokumentationsinstrument • Bygger på intervjuer med klienter vid inskrivning, utskrivning och uppföljning. • Möjlighet.

SWEDCON sjukgymnastmodulen SWEDCON ”The SWEDish Registry of CONgenital Heart Disease” Nationellt register för barn och vuxna med medfödd hjärtsjukdom Start.

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor

Nationell strategi för eHälsa och Socialstyrelsens roll

Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården

1 Vilka trender syns över landet Goda exempel och aktuella rekommendationer.

Nationellt ramverk för patientsäkerhetsarbete

Sjukgymnastik för äldre personer

Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen

En plattform för samhällsekonomisk analys

Evidensbaserade metoder och Evidensbaserad praktik

Kvalitetsarbete i korthet – varför, vad och hur?

Erfarenheter av ögonstyrd dator som hjälpmedel för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning - en pågående studie.

EN MODELL FÖR SAMVERKAN:

Utbildning ICF som redskap vid samverkan

Disposition och utgångspunkter

OBS Material bearbetat av GBG: Stad

KUR projekt Utbildning ICF som redskap vid samverkan ”Omgivningsfaktorer” Curt Nyström Orvar Nyström Trollhättan den 10 och 11 november.

KUR-projektet … Satsningen ska också underlätta samarbetet organisationerna emellan genom att; förtydliga begrepp och ansvarsområden utveckla.

Utbildning ICF som redskap vid samverkan

Samordnad Individuell Plan

projekt Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor

Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 1 Regional årlig uppföljning av miljökvalitetsmålen Naturvårdsverkets anvisningar.

Beskrivning av några viktiga funktioner och egenskaper för IT-stödet PDU (Personcentrerat Dokumentations- och Uppföljningsverktyg), som en del av testbäddsprojektet.

Om utvärdering 9 februari 2011 Per Sandén Regionförbundet Örebro.

Konferens om Forskning och utvecklingsarbeten inom funktionshinderområdet i Öresundsregionen 5 april 2011 Rafael Lindqvist Från sociala rättigheter.

SASSAM står för… S trukturerad A rbetsmetodik för S jukfallsutredning och SAM ordnad rehabilitering - utifrån individens behov och försäkringskassans roll,

Vad är FREDA? FREDA kortfrågor identifierar våldsutsatthet.

CWG 2007 Livsmiljön som hälsoresurs Välfärdssamhället som hälsofrämjande arena Utbildningsprogrammet i hälsofrämjande Maj 2007 / cwg Equal opportunities.

Regional årlig uppföljning av miljömålen 2014 Källa: Naturvårdsverkets Anvisningar och Vägledning

Hur kan vi förstå begreppet?

Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel

International Classification of Functioning, Disability and Health

Palliativ vård och samordning

Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken ”Infoga”och klicka på ikonen sidhuvud/sidfot Klistra in text: Klistra in texten, klicka på ikonen (Ctrl),

Delat beslutsfattande  Delat beslutsfattande är en evidensbaserad metod vilket innebär att den har funnits ha vetenskapligt stöd  Metoden har visat ge;

JÖRGEN LUNDÄLV INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE HUR KAN FORSKNING OCH UTVÄRDERING AV FUNKTIONSHINDERPOLITIKEN UTVECKLAS? Föredrag vid Internationella Funktionshindersdagen.

VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE Funktionell kvalitet.

ASI och Ubåt - ett ramverk för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård.

ASI och Ubåt - ett ramverk för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård.

ASI och Ubåt - ett ramverk för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård.

ÄBIC 2016 Steg 2 Introduktion för utförare. Vad ska vi göra? 2 HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Införa ÄBIC (Äldres behov i centrum). ÄBIC är en nationell.

Hälsofrämjande bemötande En logopeds arbete med personer som har utvecklingsstörning och autism Helene Ahnlund, AKO 2015.

ASI och Ubåt - ett ramverk för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård.

Specialpedagogik Ht 12. Introduktion 7 sept kl , 12:131 Erfarenhetsutbyte/diskussion och information inför ventileringen 5 december kl ,

Införa rambeslut Bedöma tid för hemtjänst Bildspel för introduktion av handläggare Bildspel för information till utförare.

När “omgivningsfaktorerna” går samman Modifiering av WHO ICF Biopsykosociala hälso modell Gunilla Forsberg-Wärleby, Personliga faktorer Omgivnings-

Funktionstillstånd Funktionshinder Aktivitetsnedsättning.

Resursgrupps-ACT R ACT en metod med stöd i nationella riktlinjer.

Ett ramverk för kartläggning, uppföljning

ÄBIC 2016 Steg 2 Introduktion för utförare.

Välkommen till Baskurs ”Riskbruk, missbruk och beroende”

Ord, begrepp och nomenklaturer inom funktionshinderområdet

Regionalt utvecklingsarbete evidensbaserad praktik inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning. Sammanställning av intervjuer med.

Material för socialtjänsten

Utbildning ICF som redskap vid samverkan

Välkommen till Habiliteringscentrum Västmanland

Nätverksträff för deltagare i NKR

Ett verktyg för systematisk uppföljning i missbruksbruksvården

Presentationens avskrift:

Introduktion till hälsofrämjande verksamhet 5sp Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) CWG 9.11.2006

Bakgrund ICF tillhör WHO:s klassifikationsfamilj (ICD 10) en internationellt vedertagen begreppsapparat dvs ett samlat och standardiserat språk ett klassifikationssystem dvs en struktur för att beskriva hälsa och hälsorelaterade tillstånd CWG 9.11.2006

Syftet med ICF Vetenskaplig grund för att förstå och studera hälsa, hälsorelaterade tillstånd, deras konsekvenser och bestämningsfaktorer Skapa gemensamt språk - förbättra kommunikationen mellan olika användare, t ex yrkesutövare, forskare, politiker, allmänhet inkl personer med funktionshinder Möjliggöra jämförelser av data Skapa systematiskt kodschema för hälsoinformationssystem CWG 9.11.2006

Hälsokomponenter och hälsorelaterade domäner av välbefinnande Anger domäner för en person med en given hälsobetingelse – vad kan en person göra Positiva/neutrala grundbegrepp Bio psykosocial modell Kroppsliga, personliga och sociala perspektiv: 1. kroppsfunktioner och kroppsstrukturer 2. aktiviteter och delaktighet Kontextuella faktorer 1. omgivningsfaktorer 2. personliga faktorer CWG 9.11.2006

Centrala begrepp Funktionstillstånd Paraplyterm för alla kroppsfunktioner, -strukturer, aktiviteter och delaktighet Funktionshinder paraplyterm för funktionsnedsättning, strukturavvikelser, aktivitetsbegränsningar och delaktighetsinskränkningar Utmynnar i en personlig profil CWG 9.11.2006

Varför klassificera - tillämpning Kliniskt verktyg (bedömning av behov, koppling behandling och specifika tillstånd, arbetsbedömning, habilitering och rehabilitering och utvärdering av resultat) Verktyg för forskning (för att mäta resultat, livskvalitet eller omgivningsfaktorer) Statistiskt verktyg Socialpolitiskt verktyg Redskap för utbildning CWG 9.11.2006

ICF som kliniskt verktyg Tankemodell – syfte med insatser Tydlighet – vem kan ge vilka insatser och var ska de ges Gränsdragningar – vem gör vad inom teamet eller andra Förhållningssätt – möjlighet till brukarinflytande Behov – kartläggning från olika infallsvinklar Metod – val av insatser utifrån kartläggningen Utvärdering – för brukare, team, eller andra myndigheter CWG 9.11.2006

ICF Klassifikation av hälsokomponenter Hälsotillstånd Kroppsfunktion Aktivitet Delaktighet Omgivnings- Personliga faktorer faktorer 1999 – ICIDH-2 CWG 9.11.2006

CWG 9.11.2006

CWG 9.11.2006

Sammanfattningsvis En referensram för förståelse av funktionstillstånd och funktionshinder i ett helhetsperspektiv för globalt bruk Ett redskap för kommunikation mellan klienter och professionella och olika samhällsintressen Klientcentrering genom betoning på personens egen uppfattning och etiska riktlinjer Underlag för analys och val av instrument för bedömning och utvärdering Underlag för utbildning och forskning vad avser användning av ICF CWG 9.11.2006

Referenser http:/www.aihw.gov.au/publications/index.cfm/titrle/9329 ICF Australian User Guide version 1.0 Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). Kortversion. Socialstyrelsen. WHO. 2003. Kan laddas ner från www.socialstyrelsen.se ISBN91-7201-822-4. Toimintakyvyn, toimintarajoiteiden ja terveyden kansainvälinen luokitus. Stakes. WHO. Ohjeita ja luokituksia 2004:4. ISBN 951-33-1159-7. CWG 9.11.2006