16 nationella mål för en förbättrad miljö Miljökvalitetsmål 16 nationella mål för en förbättrad miljö

Ansvarsfördelning RIKSDAG REGERING MILJÖMÅLS- RÅD KANSLI MILJÖMÅLSANSVARIGA MYNDIGHETER LÄNS-STYRELSEN KOMMUN AKTÖR uppföljning samordnar Ansvarsfördelning

Miljömålsansvarig myndighet: NATURVÅRDSVERKET KEMIKALIEINSPEKTIONEN JORDBRUKSVERKET SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING SKOGSSTYRELSEN RIKSANTIKVARIEÄMBETET STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN BOVERKET

Giftfri miljö Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden

Miljögifter Giftiga Svårnedbrytbara (persistenta) Bioackumulerande

Exempel på miljögifter Metaller – bly, kvicksilver, kadmium, tenn, zink, aluminium PCB – fogmassor i byggnader fram till ’73 Bromerade flamskyddsmedel – möbler, elektronisk utrustning Läkemedelsrester i avloppsvatten Könshormoner från p-piller

Nuläge Stor användning, men liten kunskap REACH – EU’s lagstiftning (2007) Registration, Evaluation, Authorisation (and Restriction) of Chemicals Genomförs stegvis under en 10-års period

Hinder Omfattande spridning Ofullständig kunskap om effekter Ofullständig kunskap om förekomst i bl. a. möbler, elektronik och kläder Förorenade markområden med risk för spridning

Principer (Örebro kommun) Substitution – till något mindre farligt Försiktighetsprincipen Inga kemiska växtskyddsmedel Uppmärksamma förorenad mark Inga miljöfarliga byggnadsmaterial Öka inköp av ekologiska och miljöanpassade produkter

Exempel på problem Vattenparken – gammal förorenad industrimark Läckage från aktiva och nedlagda soptippar Rester av bottenfärg i sediment i småbåts-hamnen Lindbackagarveriet Blyhagel vid skjutbanor Bygärdesbäcken

Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.

Vad är våtmark? Fuktiga och blöta områden inom olika naturtyper. Syrefattiga miljöer Ofullständig nedbrytning Växande torvlager Artrikt Ekosystemtjänst som reningsverk

Olika typer av våtmark Myrar Stränder Sumpskog Övriga myrar Mossar Kärr Blandmyrar Stränder Sumpskog Övriga myrar

Sumpskog

Stränder

Mosse Ligger lägre Får näring från omgivning → ofta näringsrikt

Kärr Ligger högt Får näring endast från regnvatten → ofta näringsfattigt

Blandmyr Mosaik av mosse och kärr

Nuläge Internationellt sett är Sverige rikt på våtmark (¼ av landarealen). Dessa finns främst i norra Sverige. I södra och mellersta Sverige finns endast 5% av de ursprungliga våtmarkerna kvar!!! 620 av Sveriges 4120 hotade arter finns i våtmarker. Våtmarkerna utdikas, dräneras och torv bryts Igenväxning pga markavvattning, luftföroreningar och kulturella förändringar

Hinder Utdikning för att höja skogsproduktionen Torvbrytning för energi och jordförbättringsmedel Luftföroreningar Kalkning av naturligt sura våtmarker Exploatering för bebyggelse och vägar

Principer I alla exploateringsplaner skall stor hänsyn till våtmarkerna tas.(ÖK) Dikning och kalkning ska undvikas.(ÖK) Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota mångfalden får inte införas. Kommunen ska aktivt öka våtmarksarealen.(ÖK) Svartåns och Täljeåns avrinningsområden ska utnyttjas som kvävefällor.

Exempel på problem/lösningar Anläggning av kvävefällor. Vattensalamander Orkidéer Restaurering av strandängar Torrläggningen av Närke Motorvägsbygge Golfbanan som ny ”våtmark”

Ett rikt odlings- landskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.

Ängsmark - marker med slåtter Ängsmark med hög biologisk mångfald

Hagmark - betade marker Hagmarker som betas av kor har en rik blomning tidigt på våren innan träden börjat skugga marken. De är också viktiga för vildbin och andra insekter. © Ola Jennersten www.bioresurs.uu.se/myller/jordbruk/hagmark.htm Hag-mark på våren

Odlingsröse Odlingsröse framför hässjor Åsens by kulturreservat Småland

Landskapsbild Jordbruksmetoder från förr i historiskt kulturlandskap

Kulturmiljöer By med odlingsrösen och betande får

Öppna landskap Odlingslandskap utanför Ånge - nedläggningshotat?

Hög biologisk mångfald Åkerholme - Norra Munsö Stockholms län

Nuläge Biologisk mångfald 2000 av odlingslandskapets växt- och djurarter är rödlistade! Uthållig livsmedelsproduktion Flera ”systemfel” finns i jordbruket Genmodifierade organismer (GMO) Örebro tillämpar försiktighetsprincipen Ekologisk produktion Strävar efter att ha en livsmedelsproduktion med så små effekter på den omgivande miljön som möjligt Källa: Örebro Miljömål 2005-2010

Nuläge Odlingslandskapet utnyttjas inte bara för livsmedelsproduktion Landskapet har hävdats under årtusenden genom människans markutnyttjande Detta landskap… utgör en del av vårt kulturarv Till dess flora och fauna hör en mängd växt- och djurarter som anpassat sig och är beroende av odlingslandskapets olika biotoper för sin överlevnad.

45 hotade arter - bara i Västra Götaland Alkonblåvinge och klockgentiana Klockgentiana Kärlväxter Åtgärdsprogram Svenskt artnamn Artgrupp Alkonblåvinge Fjärilar Almblombock på almar i parker Almblombock Skalbaggar Barbastell Barbastell Däggdjur Dvärgrosettlav Dvärgrosettlav Lavar Gentianor i naturliga fodermarker Kustgentiana Kärlväxter Fältgentiana Kärlväxter Hotade insekter på krisslor Svartbent sköldbagge Skalbaggar Krisslegnidmal Fjärilar Hotade småfjärilar på slåtterängar Slåttergubbemal Fjärilar Hällebräcka Hällebräcka Kärlväxter Klot-tegellav Klot-tegellav Lavar Kornknarr Kornknarr Fåglar Långhorningar i ekhagar Sexfläckig blombock Skalbaggar Gulbent grenbock Skalbaggar Läderbagge med följearter Läderbagge Skalbaggar Kardinalfärgad rödrock Skalbaggar Saffransticka Svampar Dvärgklokrypare Spindeldjur Gammelekklokrypare Spindeldjur Några rödlistade Potamogentonarter i sötvatten Spetsnate Kärlväxter Sandmarkskoprofager Humlekortvinge Skalbaggar Getinggrovfluga Tvåvingar Sandödla Sandödla Grod- och kräldjur Skalbaggar i ek- och boklågor Svart guldbagge Skalbaggar Spädlosta Spädlosta Kärlväxter Stortapetserarbi Stortapetserarbi Steklar Stäppartade torrängar i västsverige många olika arter Svampar i ängs- och betesmarker Backmåra Kärlväxter Blåröding Svampar Fager vaxskivling Svampar Praktvaxskivling Svampar Svartfläckig blåvinge på backtimjan Svartfläckig blåvinge Fjärilar Sydlig kärrsnäppa Sydlig kärrsnäppa Fåglar Sydvästsvenska ljunghedar många olika arter Trumgräshoppa Trumgräshoppa Hopprätvingar Träd med särskilda natur- och kulturvärden många olika arter Vildbin på ängsmark Väddsandbi Steklar Kopparsandbi Steklar Vityxne (sydlig) Vityxne Kärlväxter Åkerogräs Kamomillkulla Kärlväxter Dvärgjohannesört Kärlväxter Kalvnos Kärlväxter Åkerskallra Kärlväxter Åkermadd Kärlväxter Sommarklynne Kärlväxter Arenprisnätfjäril Angsväddantennmal Fjärilar Kärrantennmal Fjärilar Källa: Länsstyrelsen

Hinder Slåtterängarna har nästan försvunnit Betesmarkerna har minskat >50% Småbiotoper har försvunnit Bekämpningsmedel, handelsgödsel, läckage, GMO Storskaligt jordbruk med monokultur och jorderosion

Principer Hänsyn till rika och hotade natur- och kulturmiljöer vid planering och exploatering Ökad ekologiskt odlad areal Inte använda bekämpningsmedel och handelsgödsel på kommunägd mark Information till allmänheten om ekologiska produkter Inköp av ekologiska eller miljöanpassade produkter ska öka inom kommunen Tillsynen inom lantbruket ska verka för ett rikt odlingslandskap

Exempel på projektidéer Groddjuren i odlingslandskapet Är det ekologiska jordbruket artrikare än det konventionella? Att bevara och sköta äldre jordbrukslandskap Fågelarter i jordbrukslandskapet Vad skiljer ekologiskt jordbruk från konventionellt? Hur går det för rödlistan i Örebro län? Småbiotoper i jordbrukslandskapet Slåttermarkernas arter Gamla beteshagar i Örebro län Hänsyn till arter i jordbrukslandskapet Hur påverkas rödlistade arter av övergödning? ”Systemfelen i jordbruket” - en kartläggning i Örebro

Länkar artdatabanken FN:s svenska sida om biologisk mångfald http://www.artdata.slu.se/ artdatabanken http://www.biodiv.se/jordbruk/ FN:s svenska sida om biologisk mångfald http://www.naturvardsverket.se/index.php3?main=/dokument/mo/modok/jordbruk.html Naturvårdsverket om kartläggning av miljöeffekter i jordbruket