1 Fredag den 11 april 2008. 2 Program 09.00 Inledning med Lars Fransson 09.15 Behovsbedömningar i praktiken Hanne Haas och Niklas Aronsson, Länsstyrelsen.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Prövning av vindkraft och kommande regelförändringar
Advertisements

Program 14:00 Inledning (Malin Lund, Eva Wallander, Henrick Blank)
En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar
Länsstyrelsen och kommunen i samarbete
Välkommen! Stormöte 28 april 2013 Ortsutveckling FLENS STAD.
MKB Miljökonsekvensbeskrivning
Serviceprogram (RSP) Välkomna Jämtlands län - att längta till och växa i.
K-märkt? Skydd av kulturhistorisk bebyggelse i den kommunala planeringen Kerstin Andersson och Roger Lind Länsstyrelsen Västra Götalands län.
Hans-Erik Källman, Vanja Kågstöm, Kristina Hage-Hansson Svensk Förening för Röntgensjuksköterskor Svenska Sjukhusfysikerförbundet Välkommen till kursdagar.
Förändring och kunskapsunderlag Krister Olsson Samhällsbyggnad Samhällsavdelningen Riksantikvarieämbetet.
Ändamålsenliga planbestämmelser
Vilken miljöpåverkan är betydande?
Riskhanteringsplaner - tidplan, struktur och innehåll
Kulturmiljöfrågor i PBL
Serviceprogram (RSP) Välkomna Jämtlands län - att längta till och växa i.
Dagens program: – Jan Persson, länsarkitekt -Inledning
Anna-Karin Abrahamsson Bostadsforum 22 november 2012 Plan-, bygg- och bostadsdagarna 2012 Björn Adolfson och Anna-Karin Abrahamsson Plan- och.
Ofta förekommande frågor
Strandskydd och miljöpolitik
Att få rätt saker att hända
Tillsynsvägledning enligt PBL/PBF
Länsgemensam ledning i samverkan
”Ett hållbart Blekinge” – Hur ska vi nå miljömålen?
Fritidsanläggning i Figeholm Några tankar kring The Circle Resort Jag kommer i kväll att kort och översiktligt diskutera kring: Anläggningens miljökonsekvenser.
Nollalternativ i en MKB
Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)
1 onTarget project management TM VÄLKOMNA EFFEKTIV KOMMUNAL E-FÖRVALTNING INKLUSIVE SKOLPORTAL Microsoft och Sigma.
Ny strandskyddslagstiftning
Färdplan 2050 Viktor Rydell. Global nivå Vid FN:s klimatkonferens i Cancún 2010 åtog sig alla industriländer att ta fram nationella långsiktiga strategier.
Får jag lov? Om planering och byggande
MKB-processen i infrastrukturprojekt
Dialog om miljöhänsyn Seminarium 6. Dialog om miljöhänsyn - Mål ­Ökad samsyn om sektorsansvaret ­Utvecklade sätt att beskriva målbilder för bra miljöhänsyn.
ÖP resan ett projekt om miljömål och översiktsplanering
Vad är metadata? Data som beskriver data.
Planbesked Möjlighet för enskilda Öka förutsägbarheten
En samlande kraft! Seminarium om nedlagda deponier Identifiering, inventering och riskklassning av nedlagda deponier 11 september 2013.
Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV). Länsstyrelsens uppgift Länsstyrelsen utövar tillsyn över att kommunerna fullgör sina skyldigheter enligt.
Riksantikvarieämbetets arbete med kunskapsunderlag Krister Olsson Kristin Lindgren Samhällsbyggnad Samhällsavdelningen Riksantikvarieämbetet.
Tillsyn efterbehandling en introduktion till tillsyn över efterbehandling av förorenade områden.
ÖP-läget i kommunerna. Den 21 juni tog riksdagen beslut om en ny plan- och bygglag som börjar gälla den 2 maj I och med förändringen stärks översiktsplanens.
1 Använd gärna denna presentation! Presentationen beskriver arbetet i projektet som arbetar med det kommande landsbygdsprogrammet Presentationen.
Workshop 7 okt Samling Välkommen Hur ska man agera som inspektör? Frukt Handläggning Egen lunch på stan Förelägganden.
Växtplats Ulricehamns stad - FÖP ”Översiktsplanens innebörd och konsekvenser ska kunna utläsas utan svårighet.” PBL 4 kap 1§
Sammanfattande redogörelse
MIFO fas 1 - utbildningsdag
Detaljplanering enligt Nya PBL seminarium på Länsstyrelsen 23 maj 2012 Inledning av Jan Persson, Länsarkitekt.
Boverket Byggregelenheten
Hensbacka – Saltkällan Program Uppdraget: Att pröva möjligheterna att: bygga en golfbana i dalgången skapa nya bostäder för fast- och fritidsboende.
Kartläggning av inköpsprocessen
1 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Stranden – en värdefull miljö! Vem tar ansvaret? Kommunaltekniska föreningen – Örebro den.
Serviceprogram (RSP) Remissutkast Jämtlands län - att längta till och växa i.
Länsträff Miljö och hälsoskyddshandläggare Västerås den 27 maj 2008 Klimat- och energistrategi för Västmanlands län -ett regeringsuppdrag.
Åtgärdsprogram för miljömålen Anna Bredberg och Åsa Eklund Öberg Miljömålssamordnare/Energi- och klimatstrateg.
Plan-, bygg- och bostadsdagarna Planbesked Meningen med planbeskedet är att alla som har för avsikt att genomföra en åtgärd ska kunna få ett.
Miljökvalitetsnormer för vatten
LH inleder: Välkomna! Syfte med dagen Lst´s roll
Inger Krekula Strategisk översiktsplan Ett nytt begrepp? PBL 1987:10 PBL 2010:900 -bestämmelser om ÖP:s innehåll -ett led i kommunens utvecklings-
Regional årlig uppföljning av miljömålen 2014 Källa: Naturvårdsverkets Anvisningar och Vägledning
Vad är ett förorenat område?. Vilka risker finns? Risk för hälsa och miljö Risk för spridning i mark och ytvatten Förorening av vattentäkter Begränsar.
Fördjupad utvärdering 2015 Fokusområde Hållbara städer: Urbanisering Anna Wahlström, Naturvårdsverket.
Detaljplaneprocessen mm. Plan och tillståndsprocessen REGIONPLAN Ö V E R S I K T S P L A N 4 KAP OMRÅDES- BESTÄMMELSER DETALJPLAN 5 KAP FASTIGHETSPLAN.
1. Genomför enkäten och redovisa resultatet 4. Vid vilka tillfällen fungerar bra eller hyfsat bra redan idag? Vad är det som gör att det funkar vid dessa.
Regional årlig uppföljning av Hav i balans samt levande kust och skärgård Lyncmöte 2 september 2015.
REGERINGENS BESLUT I PRÖVNINGEN AV VATTENFÖRVALTNINGENS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM.
Klorerade kolväten Från upptäckt till detaljplan
Regional årlig uppföljning Ingen övergödning 2016 lyncmöte 16 sept
Planbesked Möjlighet för enskilda Öka förutsägbarheten
ÖP resan ett projekt om miljömål och översiktsplanering
Länsstyrelsens roll i planprocesser
Strategisk VA-planering
Presentationens avskrift:

1 Fredag den 11 april 2008

2 Program Inledning med Lars Fransson Behovsbedömningar i praktiken Hanne Haas och Niklas Aronsson, Länsstyrelsen 10.00Enkelt avhjälpta hinder Lars Fransson och Daniel Eklund, Länsstyrelsen 10.20Bensträckare Byggprocessutredningen – en avslöjande lägesrapport Sven-Åke Sonesson, Byggprocesssutredningen 11.40Rättsfall av intresse Göran Hjalmarsson, Ben Heimdal m fl, Länsstyrelsen Gemensam lunch

3 Behovsbedömningar i praktiken Begreppen Processen Dokument och handlingar Motiverat beslut Övrigt

4 Begreppen Behovsbedömning Analysen och beslutet om en plan kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Dvs bedömningen av behovet av en miljöbedömning. Miljöbedömning Om planen antas medföra en betydande miljöpåverkan påbörjas arbetet med att göra en miljöbedömning. Miljökonsekvensbeskrivning Det dokument som är resultatet av miljöbedömningen.

5 Processen – Behövs en miljöbedömning? Lagkrav: En miljöbedömning ska göras om en plan antas medföra en sådan miljöpåverkan som avses i MB. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen eller programmet så att en hållbar utveckling främjas. Hur? Miljöaspekter som planen kan påverka diskuteras tidigt. Om en miljöbedömning blir aktuell måste även den komma in tidigt. Att tänka på! - Involvera andra förvaltningar och aktörer - Behovsbedömningen görs så tidigt som möjligt i planprocessen - Fokusera på de miljöaspekter som kan påverkas på ett betydande sätt!

6 Processen – Samråd med LST Lagkrav: Samråd ska ske med länsstyrelser, kommuner och andra myndigheter som berörs av planen Hur och när? - Vid programsamrådet eller, när sådant saknas, vid plansamrådet. - Vid enkelt planförfarande skicka in handlingar innan plansamrådet. - Skicka in: planens syfte, kartskiss, underlag, kommunens förslag till ställningstagande. Att tänka på! - Ge allmänheten en förståelse för processen - framgå av handlingarna att samråd har skett/kommer att ske.

7 Processen – Behovsbedömningen ska framgå Lagkrav: Kommunens bedömning ska framgå av planärendet och göras tillgängligt för allmänheten. Hur och när? - Redovisa bedömningen med motivering under egen rubrik i planbeskrivningen. Förslagsvis: ”Behovsbedömning” eller ”Behovsbedömning/Miljöbedömning”. - Behovsbedömningen ska framgå av kommunens protokollsutdrag och kungörelser och offentliggöras på kommunens anslagstavla

8 Dokument och handlingar Underlagsmaterial: Checklista, resonerande text och/eller sammanfattning Det är upp till kommunen att välja vilken form underlagsmaterialet har. Redovisning av underlagsmaterialet är kommunens val - Bifogas underlagsmaterial vid samråd - ange dess syfte. - Viktigt! Om underlaget till behovsbedömningen omfattar många olika miljöfrågor (dvs inte enbart det som har betydelse för behovsbedömningen) dränera inte planbeskrivningen på viktiga miljöaspekter och resonemang. I planbeskrivningen ska behovsbedömningen med motivering framgå!

9 Motiverat beslut För att beslutet ska bli begripligt behövs någon form av motivering till beslutet/ställningstagandet. Hur? - Fånga upp de viktigaste miljöaspekterna för just den aktuella planen. - Komplettera med ett kort resonemang som förtydligar kommunens slutsats. Om en miljöbedömning ska göras redovisa tydligt vilka frågor som man går vidare med. Det blir grunden för avgränsningen för MKBn. Var? Motiverad bedömning redovisas under egen rubrik i planbeskrivningen.

10 Övrigt – frågor som har kommit upp… Helhetssyn MKB eller inte Krav på MKB kopplat till tillståndskrav Checklistor som underlag Formalia och kommunens val

11 Tre steg för en bra behovsbedömning

12 Ett första steg… Finns det risk för att områden av högt skyddsvärde påverkas eller skadas? Finns det risk för att viktiga samhällsnormer inte kan uppnås eller överträds? Har den föreslagna markanvändningen en mer storskalig miljöpåverkan?

13 Exempel Riksintressen Natura 2000 Miljökvalitetsnormer Ras- eller skredrisk Översvämningsrisk Samhällsrisker Bullerstörning Förorenad mark Vattenförsörjning Området/verksamheten har en mer storskalig struktur- eller miljöpåverkan

14 Ett andra steg… Utvärdera detaljplanens inverkan på omgivningen i relation till andra planer och program. Syftet är att förtydliga planens miljöpåverkan genom att sätta in den i ett större sammanhang. Om en liten miljöpåverkan konstaterats i steg 1 är det rimligt att anta att detaljplanens påverkan på andra planer och program också är liten eller ingen alls.

15 Exempel Regionala planer och program: Vattenvårdsplan, grushushållningsplan, regionalt miljöövervakningsprogram, länstransportplan, regionalt program för efterbehandling av förorenade områden m fl Miljömålet ”God bebyggd miljö” samt övriga miljömål: Regionalt åtgärdsprogram för miljömålen Kommunala planer och program: Kommunomfattande ÖP, fördjupad ÖP, närliggande DP, grönstrukturprogram, miljövårdsprogram, naturvårdsprogram, kulturmiljöprogram, energiplan, bostadsförsörjningsprogram, jämställdhetsprogram, VA-policy, dagvattenpolicy, avfallsplan, klimatstrategi, vindkraftspolicy, Agenda 21- program m fl

16 Ett tredje steg… En sammanvägd bedömning av vad som framkommit av de båda tidigare stegen. Bedömningen avslutas med ett motiverat ställningstagande om huruvida detaljplanens genomförande kan innebära en betydande miljöpåverkan eller inte. Motiveringen ska sammanfatta planens viktigaste miljöpåverkan och i korthet redovisa det resonemang som ligger bakom bedömningen. Bedömning och motivering ska tydligt framgå av planbeskrivningen.

17 Frågor?

18 Enkelt avhjälpta hinder

19 Roller, åtgärder, tillsyn Kommunens roller Åtgärda Tillsyna Åtgärda Egna fastigheter Allmänna platser Tillsyna Anmälningar Aktivt privata fastigheter Aktivt kommunala fastigheter/allmänna platser

20 Anmälningar i länet idag Antal anmälningar i länetca 95 Åtgärdade anmälningar i länetca %25-50%50-75%75-100% Åtgärdat i kommunala fastigheter Åtgärdat på offentliga platser Åtgärdat i privata fastigheter