1 Fredag den 11 april 2008
2 Program Inledning med Lars Fransson Behovsbedömningar i praktiken Hanne Haas och Niklas Aronsson, Länsstyrelsen 10.00Enkelt avhjälpta hinder Lars Fransson och Daniel Eklund, Länsstyrelsen 10.20Bensträckare Byggprocessutredningen – en avslöjande lägesrapport Sven-Åke Sonesson, Byggprocesssutredningen 11.40Rättsfall av intresse Göran Hjalmarsson, Ben Heimdal m fl, Länsstyrelsen Gemensam lunch
3 Behovsbedömningar i praktiken Begreppen Processen Dokument och handlingar Motiverat beslut Övrigt
4 Begreppen Behovsbedömning Analysen och beslutet om en plan kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Dvs bedömningen av behovet av en miljöbedömning. Miljöbedömning Om planen antas medföra en betydande miljöpåverkan påbörjas arbetet med att göra en miljöbedömning. Miljökonsekvensbeskrivning Det dokument som är resultatet av miljöbedömningen.
5 Processen – Behövs en miljöbedömning? Lagkrav: En miljöbedömning ska göras om en plan antas medföra en sådan miljöpåverkan som avses i MB. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen eller programmet så att en hållbar utveckling främjas. Hur? Miljöaspekter som planen kan påverka diskuteras tidigt. Om en miljöbedömning blir aktuell måste även den komma in tidigt. Att tänka på! - Involvera andra förvaltningar och aktörer - Behovsbedömningen görs så tidigt som möjligt i planprocessen - Fokusera på de miljöaspekter som kan påverkas på ett betydande sätt!
6 Processen – Samråd med LST Lagkrav: Samråd ska ske med länsstyrelser, kommuner och andra myndigheter som berörs av planen Hur och när? - Vid programsamrådet eller, när sådant saknas, vid plansamrådet. - Vid enkelt planförfarande skicka in handlingar innan plansamrådet. - Skicka in: planens syfte, kartskiss, underlag, kommunens förslag till ställningstagande. Att tänka på! - Ge allmänheten en förståelse för processen - framgå av handlingarna att samråd har skett/kommer att ske.
7 Processen – Behovsbedömningen ska framgå Lagkrav: Kommunens bedömning ska framgå av planärendet och göras tillgängligt för allmänheten. Hur och när? - Redovisa bedömningen med motivering under egen rubrik i planbeskrivningen. Förslagsvis: ”Behovsbedömning” eller ”Behovsbedömning/Miljöbedömning”. - Behovsbedömningen ska framgå av kommunens protokollsutdrag och kungörelser och offentliggöras på kommunens anslagstavla
8 Dokument och handlingar Underlagsmaterial: Checklista, resonerande text och/eller sammanfattning Det är upp till kommunen att välja vilken form underlagsmaterialet har. Redovisning av underlagsmaterialet är kommunens val - Bifogas underlagsmaterial vid samråd - ange dess syfte. - Viktigt! Om underlaget till behovsbedömningen omfattar många olika miljöfrågor (dvs inte enbart det som har betydelse för behovsbedömningen) dränera inte planbeskrivningen på viktiga miljöaspekter och resonemang. I planbeskrivningen ska behovsbedömningen med motivering framgå!
9 Motiverat beslut För att beslutet ska bli begripligt behövs någon form av motivering till beslutet/ställningstagandet. Hur? - Fånga upp de viktigaste miljöaspekterna för just den aktuella planen. - Komplettera med ett kort resonemang som förtydligar kommunens slutsats. Om en miljöbedömning ska göras redovisa tydligt vilka frågor som man går vidare med. Det blir grunden för avgränsningen för MKBn. Var? Motiverad bedömning redovisas under egen rubrik i planbeskrivningen.
10 Övrigt – frågor som har kommit upp… Helhetssyn MKB eller inte Krav på MKB kopplat till tillståndskrav Checklistor som underlag Formalia och kommunens val
11 Tre steg för en bra behovsbedömning
12 Ett första steg… Finns det risk för att områden av högt skyddsvärde påverkas eller skadas? Finns det risk för att viktiga samhällsnormer inte kan uppnås eller överträds? Har den föreslagna markanvändningen en mer storskalig miljöpåverkan?
13 Exempel Riksintressen Natura 2000 Miljökvalitetsnormer Ras- eller skredrisk Översvämningsrisk Samhällsrisker Bullerstörning Förorenad mark Vattenförsörjning Området/verksamheten har en mer storskalig struktur- eller miljöpåverkan
14 Ett andra steg… Utvärdera detaljplanens inverkan på omgivningen i relation till andra planer och program. Syftet är att förtydliga planens miljöpåverkan genom att sätta in den i ett större sammanhang. Om en liten miljöpåverkan konstaterats i steg 1 är det rimligt att anta att detaljplanens påverkan på andra planer och program också är liten eller ingen alls.
15 Exempel Regionala planer och program: Vattenvårdsplan, grushushållningsplan, regionalt miljöövervakningsprogram, länstransportplan, regionalt program för efterbehandling av förorenade områden m fl Miljömålet ”God bebyggd miljö” samt övriga miljömål: Regionalt åtgärdsprogram för miljömålen Kommunala planer och program: Kommunomfattande ÖP, fördjupad ÖP, närliggande DP, grönstrukturprogram, miljövårdsprogram, naturvårdsprogram, kulturmiljöprogram, energiplan, bostadsförsörjningsprogram, jämställdhetsprogram, VA-policy, dagvattenpolicy, avfallsplan, klimatstrategi, vindkraftspolicy, Agenda 21- program m fl
16 Ett tredje steg… En sammanvägd bedömning av vad som framkommit av de båda tidigare stegen. Bedömningen avslutas med ett motiverat ställningstagande om huruvida detaljplanens genomförande kan innebära en betydande miljöpåverkan eller inte. Motiveringen ska sammanfatta planens viktigaste miljöpåverkan och i korthet redovisa det resonemang som ligger bakom bedömningen. Bedömning och motivering ska tydligt framgå av planbeskrivningen.
17 Frågor?
18 Enkelt avhjälpta hinder
19 Roller, åtgärder, tillsyn Kommunens roller Åtgärda Tillsyna Åtgärda Egna fastigheter Allmänna platser Tillsyna Anmälningar Aktivt privata fastigheter Aktivt kommunala fastigheter/allmänna platser
20 Anmälningar i länet idag Antal anmälningar i länetca 95 Åtgärdade anmälningar i länetca %25-50%50-75%75-100% Åtgärdat i kommunala fastigheter Åtgärdat på offentliga platser Åtgärdat i privata fastigheter