Ekonomiska System Alla länder har ett ekonomiskt system:

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Marxism ”Historien om alla hittillsvarande samhällen är en historia om klasskamp.” Det kommunistiska manifestet Ekonomi, materialism. Människan.
Advertisements

Samhällsekonomi.
Samhällsekonomi åk 9.
Samhällskunskap B Moment: Samhällets ekonomi Oskar Walther
Marknadsekonomi eller planekonomi?
1. Varför finns det pengar?
Föreläsning 3.
Prisbildning i en marknadsekonomi
FL 3 kap 4,7,9,10,17 Förra kapitlet visade hur efterfrågan och utbud samspelar på marknaden. Under vissa förutsättningar sades att de kommer mötas i jämvikt.
Det ekonomiska kretsloppet
Ekonomi – hushållning med resurser
Ekonomiska system.
Ekonomiska System Alla länder har ett ekonomiskt system:
SAMHÄLLSEKONOMI Varför studera ekonomi? Företagsekonomi
SAMHÄLLSEKONOMI.
Veta - Episteme Kunna - Techne Förstå - Phronesis
Samhällets ekonomi
Fö 7 - Produktionsfaktorer
FL 2 kap 3 Prismekanismen Fokus för kapitel 3 :
Ekonomiska System Alla länder har ett ekonomiskt system:
Den offentliga sektorn i en marknadsekonomi
Ekonomins grunder Anna Pettersson MiROi.
Det handlar också om hur människor ska vara mot varandra.
Pengar i stat, landsting och kommun
För att kunna göra varor och tjänster behöver man produktionsfaktorer.
Internationell Ekonomi
Vad är ekonomisk teori? EKONOMI ...
Handel i världen - varför då?
Samhällsekonomi Del 1.
5. Ekonomins grunder Vad är ekonomi ? Behoven är större än resurserna
Samhällets ekonomi.
Företaget Kap 1 Företagen i det ekonomiska systemet
Kina ett U-land? Enorm ekonomisk utveckling, risk att man ser ner på Kina som en kommunistisk diktatur. Stora problem... Men samtidigt måste vi inse att.
De politiska ideologierna
Europakurs 4 Oiiiiiii!! Va!!?? Börjar den redan NU?
Introduktion till nationalekonomi
Europakurs 4 Oiiiiiii!! Va!!?? Börjar den redan NU?
Ekonomiska system Viktiga begrepp
Samhällsekonomi It´s all about the money!
Företag.
Ekonomiska system Oskar Lunden, Finland, Övriga Norden –
Vad gör statsmakten? ger lagar, regler, och regleringar
Samhällsekonomi Del 1 Åsa Lillerskog, Forsenskolan, Tidaholm –
BNP i fasta priser.
Politisk filosofi Politik är precis som etik och estetik en fråga om värderingar. Ofta bottnar en politisk uppfattning i en rad etiska ståndpunkter och.
Ekonomiska perspektiv
Samhällekonomi.
Europakurs 4 Oiiiiiii!! Va!!?? Börjar den redan NU?
{ Ekonomiska system Olika sätt att försöka styra samhällets ekonomi.
Samhällsekonomi. Ekonomi=hushålla med begränsade resurser T ex vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas.
N ATIONALEKONOMI OCH EKONOMISK TILLVÄXT. B EHOV, PRIS OCH EKONOMISK TILLVÄXT.
Kort ekonomisk historia. Vad krävs för att en vara ska tillverkas?
Samhällsekonomi Ekonomiska system. Vad är ekonomi? Ordet ekonomi kommer från grekiska ordet för hushållning. Ekonomi handlar om hur vi bäst använder de.
FL 1 Vad är marknaden?. Marknaden som fenomen Säljare och köpare möts Auktionsförfarandet Marknadsekonomi kontra planhushållning Gåvoekonomin?
Ekonomi & Handel Genomgångar.
Pengar Byteshandel De första mynten Papperssedlar – Sverige först 1661
Ekonomiska system Oskar Lunden, Finland, Övriga Norden –
There is no such thing as a free lunch!
SAMHÄLLsekonomi.
Politisk filosofi Politik är precis som etik och estetik en fråga om värderingar. Ofta bottnar en politisk uppfattning i en rad etiska ståndpunkter och.
Ekonomisk utveckling & Samhällsekonomiska målen
Samhällsekonomi Del 1 Åsa Lillerskog, Forsenskolan, Tidaholm –
There is no such thing as a free lunch!
”Effektivitet i produktionen” definieras som:
Ekonomiska system Oskar Lunden, Finland, Övriga Norden –
Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
Sveriges bagare och konditorer
Produktion, handel och transport
Ett klasslöst samhälle
Ekonomiska system Lektion 2
Presentationens avskrift:

Ekonomiska System Alla länder har ett ekonomiskt system: Vad ska produceras och hur mycket? Hur ska produktionen gå till? För vem ska produktionen ske?

Ekonomiska System Teoretiskt finns det fyra modeller: Självhushållning - tradition Marknadsekonomi - liberalism Planekonomi – socialism Blandekonomi – socialliberal/socialdemokrat i

Blandekonomi I praktiken finns det inga renodlade marknads- eller planekonomier. Utan de flesta har olika grad av blandekonomi Planekonomierna har försvunnit Fler ekonomier har avregleras

Blandekonomi HONGKONG USA UK Frankrike Sverige Kina Kuba Nordkorea Marknadsekonomi HONGKONG USA UK Blandekonomier Frankrike Sverige Kina Planekonomier Kuba Nordkorea

Marknadsekonomi 1. I en marknadsekonomi finns det ingen som organiserar ekonomin 2. Utan det regleras sig självt genom efterfråge- och utbudsmodellen.

Idéerna bakom marknadsekonomin I en marknadsekonomi finns det ingen som organiserar de ekonomiska aktiviteterna – den osynliga handen (Adam Smith) Konsumenten blir kung, genom företagens vinstintresse (girighet) Statens ska lägga sig i den ekonomin så lite som möjligt

Marknadsekonomins fördelar Det är effektivt Det tvingar fram ett ökat samarbete Tvingar fram en utveckling av ny teknik (realkapital) Det pressar priserna

Marknadsekonomins svårigheter Det förutsätter fri (perfekt) konkurrens: Många säljare och köpare Inga karteller, monopol & oligopol Inga stordriftsfördelar Näringsfrihet- Fritt inträde på marknaden Att konsumenterna har fullständig information om marknaden

Monopol och oligopol

Priskarteller

Andra svårigheter Kollektiva varor (nyttigheter) Som inte går att saluföra på en marknad – exempel försvar, rättsväsende, smalare kultur osv. Varor och tjänster som ett samhälle behöver

Andra svårigheter Mänskliga hänsyn – att vissa marknader är reglerade och subventionerade som arbetsmarknad och bostadsmarknad Vilket garanterar en rimlig hyra och lön, men kan ge upphov till arbetslöshet och bostadsköer

Andra svårigheter Externa effekter När den individekonomiska nyttan inte sammanfaller med samhällsekonomiska nyttan (kostnaden) Exempelvis miljöeffekter, alkohol, utbildning

Marknadsekonomi och politik Marknaden som ett politisk medel eller som ett politiskt mål?

Marknadsekonomi vs. kapitalism - är ett socialt system baserat på arbetsfördelning i vilket priset på varor och tjänster bestäms av ett fritt prissystem satt genom utbud och efterfrågan är ett ekonomiskt system inom vilket kapital och produktionsfaktorer (bortsett från arbetskraften i "fria samhällen") ägs och planeras av privata aktörer.

Planekonomi Att helt avskaffa marknaden och istället låta politiska beslut styra ekonomin. I en planekonomi samordnas de ekonomiska aktiviteter genom centralstyrning

Det stora språnget

Femårsplan

Femårsplan 5-årsplan för den ekonomiska utvecklingen Planutkast till sektorer Lokala planer för företagen Bearbetning av företagens motförslag Central ett årsplan

Planekonomi För att garantera matproduktionen ges det direktiv om att producera ett visst antal traktorer För att traktorerna ska produceras ges direktiv om att producera en viss mängd ton stål.

Planekonomins fördelar Kan ta bort arbetslösheten genom att styra produktionen så alla få arbete och fördela inkomsterna och resurserna i samhället Kan fungera vid en snabb industrialisering för att snabbt öka volymen av enkla varor som stål och cement

Problem och svårigheter Informationsproblemet - vad som människor har behov, tycke och smak om staten har avskaffat utbud/efterfrågan..   Eftersom man inte klarade av att möta efterfrågan (låga priser & varubrist) uppstod köer och svarta marknader .

SAMMANFATTNING Beslut Drivkraft Risk Lösningar Marknadsekonomi krafterna Vinst genom konkurrens Monopol Lagstiftning Planekonomi Staten Ingen drivkraft Köbildning ”svarta marknader” Marknads-ekonomiska inslag, belöningssystem

Problem och svårigheter Byråkratiskt och odemokratiskt system Ineffektiv produktion och slöseri av naturresurser Det är svårt att planera ny kunskap – svårt att få det att fungera i ett mer högteknologiskt samhälle.

Köer Varför uppstod det så mycket köer?

Utveckling av realkapital Varför är det svårt att utveckla ny teknik i planekonomier?

Problem och svårigheter  Ineffektiv produktion och slöseri av naturresurser Det är svårt att planera ny kunskap – svårt att få det att fungera i ett mer högteknologiskt samhälle .