Budgetdagarna Luleå den 18 februari 2014 Anders Folkesson Derk de Beer Vilka intäkter ger inflyttarna? - Marginalintäkter vid befolkningsförändring Budgetdagarna Luleå den 18 februari 2014 Anders Folkesson Derk de Beer

Utgångspunkter Befolkningsförändringar ges stor betydelse Positiv befolkningsutveckling är viktigaste framgångsfaktorn (Natkom) Ekonomiskt: ”Vi får 40 000 kr per ny invånare” I kommande PM resonerar vi om de kommunalekonomiska konsekvenserna av befolkningsändringarna Skatteintäkter och ändring i inkomstutjämningen Kostnadsutjämningssystemet Marginalkostnaderna för in- respektive utflyttarna Ett centralt framgångsrecept är positiv befolkningsutveckling. Det innebär enligt intervjuade politiker och tjänstemän att besvärliga situationer kan undvikas eller bemästras. Det är överordnat allt annat. En positiv befolkningsutveckling är ett uttryck för att kommunen är attraktiv. Det är ett bevis på en fungerande infrastruktur och en god kvalitet på verksamheten. I sak skapar befolkningstillväxt möjligheter i form av ökat underlag för utbyggnad av verksamheten och satsningar på infrastruktur och kvalitet som i sin tur skapar ytterligare attraktionskraft (KEF) Skatteintäkter och utjämningssystemet är någorlunda enkla att beräkna, MK är omöjlig att beräkna. Viktigt att beakta kostnadsutjämningen för att få fram befolkningsändringens marginalintäkt.

Skillnader i befolkningsförändringar?

Principskiss inkomstutjämning

Skatteintäkter och inkomstutjämningen Flyttarnas förvärvsinkomst och dess effekt på inkomstutjämningen är kommunicerande kärl; höga förvärvsinkomster innebär höga skatteintäkter och försämrat utfall i inkomstutjämningen Låga förvärvsinkomster ger låga skatteintäkter och förbättrat utfall i inkomstutjämningen Gränsen går vid 230 000 kr Små intäktsskillnader oavsett flyttarens förvärvsinkomst Om inflyttarens förvärvsinkomst är lägre än 115 procent av rikets skattekraft (vilket för närvarande motsvarar 230 000 kronor), så förbättras kommunens totala utfall i inkomstutjämningen. Detta gäller oavsett om kommunen får ett bidrag eller betalar en avgift i inkomstutjämningen. Det exakta utfallet beror på relationen mellan kommunens egen skattesats och den ”marginalskatt” (den sk länsvisa skattesatsen) som används i inkomstutjämningen.

Intäkten från skatteintäkter och inkomstutjämning vid inflyttning

Utfall i kostnadsutjämningen efter ålder Kraftiga skillnader mellan åldersgrupper. Viktigt att känna till om kommun lockar till sig en folkhögskola.

Flyttarna efter ålder 2012 Flyttarna är ojämnt spridda, oftast mellan 20-40 år.

Faktiska marginalintäkter Inflyttarens medelinkomst: 142 tkr 56 tkr i Filipstad och 255 tkr i Danderyd Samtliga kommuner får ett försämrat utfall i kostnadsutjämningen pga inflyttningen -26 tkr i Hällefors och -4 tkr i Sorsele Sorsele är den kommun som har högst marginalintäkt: 46 tkr Solna lägst tillägg: 20 tkr Vägt medel: 31 tkr Intressanta Norrlandskommuner: 64 tkr i Åsele, 182 tkr i Pajala, 124 tkr i Umeå, 138 tkr i Luleå.

Marginalkostnader Marginalkostnaderna är omöjliga att beräkna, dessutom varierar mellan kommuner: Fullbelagda skolor och äldreboende ger höga marginalkostnader Små klasser och vakanser i äldreboende ger låga marginalkostnader Infrastrukturkostnader? Kan genomsnittskostnaderna ge en vägledning? Marginalkostnaden = kommunens kostnad för den enskilde flyttaren

Medelkostnader efter ålder

Marginalintäkt och medelkostnad efter ålder

Marginalintäkt och medelkostnad efter ålder (forts)

Slutsatser Den genomsnittliga marginalintäkten är 31 tkr/inflyttare 45 tkr/inflyttare i inkomstutjämning och skatteintäkter -15 tkr/inflyttare i kostnadsutjämning Inte möjligt att fastslå den kommunalekonomiska effekten av inflyttning Marginalkostnaden är avgörande Vilken marginalkostnad har er kommun? Skillnad beroende på beläggning i verksamheten Högre marginalkostnader i kommuner med hög befolkningstillväxt?